Ljus framtid för ny solcellsteknik

Nu finns en takpanna med integrerade solcellspaneler. Med ShingEl från SolTech Energy blir solenergi äntligen estetiskt tilltalande.

En snyggare lösning
Med tanke på att hållbarhet är ett av vår tids viktigaste ord, skulle man lätt kunna tro att solceller redan borde slagit igenom. Men sanningen är att solcellstekniken ofta blivit bortvald av estetiska skäl.

– Många tänker fortfarande på sol energi som fula, utanpåliggande gamla tjocka kiselsolceller, menar Stefan Ölander på SolTech Energy. Men med ShingEl får du ett taktäcknings material som genererar energi. Vår lösning sitter alltså inte på taket – det är taket.

Gensvaret har inte låtit vänta på sig. Flera hustillverkare och fastighetsbolag har redan börjat bygga med ShingEl. Bland kunderna kan nämnas Vasakronan, som ser ShingEl som ett viktigt steg på vägen till att bli koldioxidneutrala.

Del av klimatskalet
Det är tunnfilmstekniken CdTe som utgör kärnan i ShingEl-panelerna. Till skillnad från kiseltekniken har tunnfilm en högre verkningsgrad i skuggiga miljöer, och ger mer energi även molniga dagar. Att tekniken är helt integrerad innebär att ShingEl ersätter ett annat takmaterial och i sig själv blir en del av byggnadens klimatskal. Det både förkortar byggtiden och sänker kostnaderna jämfört med att först lägga ett tak och sedan montera solceller ovanpå.

Efterlyser politiskt ställningstagande
Även om framtiden ser ljus ut för byggnadsintegrerad solenergi, är SolTech Energy måna om att understryka det offentliga och det kollektiva ansvaret. – Ska världen uppnå de högt satta klimatmålen måste politiker i alla länder använda de styrmedel som behövs. Vill man främja sol energi får man inte se det som en skattebas. Vid nybyggnation borde det vara ett krav för bygglov att huset genererar el, avslutar Stefan Ölander.

Presenteras av:

Digitaliserat försörjningsstöd – nya rutiner och smart medborgartjänst kapar handläggningstiderna

För två år sedan fick den som ansökte om ekonomiskt bistånd i Trelleborgs kommun vänta i åtta dagar på beslut. Arbetsmarknadsförvaltningens ledning bestämde sig för att organisera om arbetet runt försörjningsstöd och tog hjälp av Tieto för att digitalisera ansökningsprocessen. Idag kan handläggarna ge besked om bistånd dagen efter att ansökan kommit in.

Utmaningen: Ett förändrat synsätt på försörjningsstöd
För att underlätta kommunens administration av ekonomiskt bistånd behövs smart IT-stöd som avlastar handläggarna från tidsödande pappershantering. Samtidigt ställs allt högre krav på att tillgängliggöra information och beslut gentemot medborgarna på ett smidigt och säkert sätt via webben. Trelleborgs kommun har sedan flera år förändrat sitt synsätt på försörjningsstöd, och stegvis infört nya rutiner.

– Traditionellt organiseras ekonomiskt bistånd inom socialförvaltningen, men vi har valt att lägga det under arbetsmarknadsförvaltningen. Fokus ligger på att den enskilde snabbt ska komma i jobb eller utbildning, och då kan vi inte ha långa handläggningstider för att utreda rätten till bistånd, säger Eleonore Schlyter, handläggare försörjningsstöd vid arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.

Före omorganisationen 2014 fick de som ansökte om ekonomiskt bistånd som regel besked inom åtta dagar, förutsatt att den sökande redan var inne i systemet. Om man sökte för första gången tog det 14 till 20 dagar.

Tietos lösning: Smart IT-stöd med fokus på medborgaren
Idag kan ansökan göras digitalt via internet, och beslut lämnas dagen efter.

– Det beror på att vi jobbar helt annorlunda än tidigare, och med hjälp av Tieto har vi infört moderna e-tjänster som stöder det nya arbetssättet, säger Eleonore Schlyter.

Trelleborgs kommun använder sedan många år Tietos verksamhetssystem Procapita. Den nya lösningen gör att digitalt lämnade biståndsansökningar går direkt in i systemet, där handläggarna tar emot dem utan mellanliggande pappershantering.

– Vi har tagit fram två olika e-tjänster med koppling till ekonomiskt bistånd. Den ena sköter själva ansökningsprocessen, medan den andra innebär att den sökande kan följa sitt ärende från ansökan till beslut och utbetalning genom att logga in på ”min sida” på kommunens hemsida, säger Carola Winberg, kundansvarig vid Tieto.

De digitala ansökningsformulären är utformade på ett sätt som gör att alla nödvändiga uppgifter kommer med. Tidigare var handläggarna ofta tvungna att skicka kompletteringsbrev för att ansökan inte var komplett eller handskrivna delar inte gick att läsa.

Eleonore Schlyter förklarar att ansökningsförfarandet också har förenklats genom att inga handlingar behöver bifogas. Tidigare krävdes kvitton, hyresavier eller liknande för att styrka ansökan.

– Däremot ska man kunna visa underlaget om man blir utvald för stickprov i efterhand. Vi gör slumpmässiga kontroller månadsvis. Det handlar om människosyn. De som söker ekonomiskt bistånd är inte annorlunda än folk som handlar på Ica. Man gör det för att man hamnat i en utsatt situation där alla andra möjligheter är uttömda, säger Eleonore Schlyter.

Sedan Trelleborgs kommun införde e-tjänsten i september 2015 har användningen ökat stadigt, och idag görs 75 procent av ansökningarna om ekonomiskt bistånd digitalt. De nya rutinerna innebär mindre väntan för de sökande och frigjorda resurser för verksamheten.

Presenteras av:

Tvätten – en integrerande framtidsbransch

Med uppkopplade klädskåp och chipmärkta textilier förser Textilia merparten av Sveriges landsting och dess 270 000 medarbetare med spårbara arbetskläder. Digital textillogistik är en förutsättning för vårdens ekonomi och kvalitet. Men tvätteribranschen är inte bara en innovativ framtidsbransch utan även en av Sveriges absolut bästa branscher när det gäller integration och att ta tillvara på kompetens hos människor som saknar utbildning eller erfarenhet.

Över 100 ton tvätt passerar genom Textilias åtta anläggningar varje dag. Det motsvarar cirka 15 000 vanliga tvättmaskiner. Det är med andra ord svindlande volymer till stora värden som med tiden ställt allt större krav på logistik och planering.

– När jag tillträdde som VD för cirka sex år sedan räckte det att vi gjorde en årlig uppskattning av det totala svinnet per kund. Idag behöver både vi och våra kunder en helt annan överblick. Nu kan vi följa varje enskilt plagg på avdelningsnivå och den informationen är ett viktigt led i kundernas miljö- och kvalitetsarbete. För oss som äger alla textilier är god överblick av stocken en garanti för kvalitet och leveranssäkerhet, säger Fredrik Lagerkvist.

Idag är tekniken till för att förenkla människors vardag. Med hjälp av spårbara textilier och uppkopplade skåp kan textillogistiken anpassas efter personalflöden på respektive sjukhus. Förutom att rationalisera bort köer och svinn erbjuder ett digitalt textillogistiksystem exakt information om åtgången av ren tvätt under dagen. Varje natt skickar systemet en beställning till tvätteriet för att säkra en jämn tillgång av textilier.

Tvätten som integrationsmotor
Men tekniken löser inte allt. Textilservicebranschen är en personalintensiv och viktig bransch i så motto att vi erbjuder jobb utan krav på utbildning eller lång erfarenhet. Enbart på Textilia arbetar människor från ett 30-tal olika länder, varav många har kommit som nyanlända och vittnar om vilken skillnad det gör att få ett riktigt arbete. Av alla arbetslösa som anställs inom tvätteribranschen i Sverige är nästan 40% invandrade från Asien eller Afrika. Det är betydligt mer än andra branscher.

– Vi är en riktig integrationsmotor i svensk ekonomi och vi är dessutom beviset på att mångfald berikar, avlutar Fredrik Lagerkvist.

Presenteras av:

Textilia erbjuder smarta, miljövänliga och kostnadseffektiva textilservicelösningar för kvalitetsmedvetna kunder inom vård och omsorgssektorn i Norden. Vi är 650 anställda och omsätter cirka 650 mkr per år. Vi finns i Boden, Långsele, Rimbo, Karlskrona, Örebro, Göteborg (2) och Malmö.

Läs mer här

Så ska Bioinvent förändra cancerforskningen

Som specialister på kunskaper och utveckling av immunonkologiska läkemedel som baseras på cancerantikroppsbiologi är Bioinvent en av världsledarna inom biotech. Den translationella forskningen bedrivs av flera seniora forskare som ser en spännande utveckling inom läkemedel som har potential att bota cancer.

Bioinvents forskningsmetoder fokuserar på antikroppar som är specika för cancer­associerade immunhämmande celler och regulatoriska celler.

– Med hjälp av antikroppar vill vi omprogrammera och döda de immunhämmande cellerna i tumörerna och på det sättet aktivera kroppens eget immunförsvar mot cancern, förklarar Elin Jaensson Gyllenbäck, research scientist på Bioinvent.

Styrka i nära samarbeten
Ett övergripande mål för forskarna på Bioinvent är att lyckas ta fram läkemedel som har rätt balans mellan effektivitet och toxicitet.

– Målet är att ta fram gediget validerade läkemedel med stor terapeutisk potential och begränsad toxicitet. Detta har vi möjlighet att göra genom tillgång till kliniskt representativa tumörmodeller och nära samarbeten med värdsledande akademiska grupper och läkare med spetskompetens inom immunonkologi, säger Linda Mårtensson, research scientist.

Bioinvents tydliga fokus och långa historia av att tillverka läkemedel lockar framstående forskare till företaget, förklarar Andres McAllister, Chief Medical Officer.

– Ett stort problem inom biotech idag är att du kan ha fantastiska idéer och prototyper men att det faller på att det är för dyrt att tillverka läkemedlet. Bioinvent har stor erfarenhet här som gör att vi snabbt kan tillverka och göra läkemedel redo för kliniska tester.

Arbetet med antikroppar är något som är relativt nytt inom läkemedelsforskningen och något som ser ut att ha en mycket lovande framtid, konstaterar Ingrid Teige, Director Preclinical Research.

– Jag valde att arbeta på Bioinvent för att jag ville göra något som faktiskt skulle kunna göra stor skillnad i folks liv. Jag tror otroligt mycket på detta och ser en extremt stor potential i immunonkolgiska läkemedel och är säker på att de kommer kunna bota flera typer av cancer i framtiden.

Presenteras av:

Vill du vara med och investera i BioInvents viktiga arbete, eller är nyfiken på en karriär på BioInvent?

Läs mer här: www.bioinvent.se/investerare, eller kontakta oss på www.careers.bioinvent.com

Cancerpatienter behöver inte tappa håret

Ökad livskvalitet – bättre behandlingseffekt
Att behålla håret under cellgiftsbehandling ökar livskvaliteten, vilket kan bidra positivt till behandlingens effekt.
PAXMANs skalpkylning kan hjälpa till
Produkten kan användas för alla solida tumörer, av både kvinnor och män.
Stor potential i Sverige
PAXMANs skalpkylning finns ännu bara på åtta svenska sjukhus och cancerkliniker, men fler kliniker har utvärderat metoden och förbereder sig för att införa den framöver.

Utvecklingen går snabbt, och idag kan nästan alla patienter som behandlas med cellgifter undvika håravfall helt eller delvis med skalpkylning från PAXMAN. Sedan våren 2017 har de fem främsta och världsledande cancer­centren i USA infört bolagets skalpkylning, och totalt har PAXMAN levererat eller tecknat avtal om över 300 system i landet.

I Sverige finns produkten ännu bara på åtta sjukhus, men trenden är positiv även här. Onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping tillhör de som funderar på att installera skalpkylnings­utrustning.

– Att tappa håret är en av de mest negativa biverkningarna av cellgiftsbehandling, och skalpkylning är numera en vetenskapligt godkänd och välfungerande metod för att motverka detta. För oss handlar det framför allt om att vi behöver fler behandlingsplatser för att kunna erbjuda skalpkylning till våra patienter, säger verksamhetschef Per Nodbrant.

Kvinnliga patienter är fortfarande i majoritet, men fördelarna är många även för män.

– För föräldrar är det skönt att inte behöva oroa sina barn i onödan, och många patienter vill fortsätta jobba utan att behöva berätta om sitt tillstånd vid varje möte. Att behålla sitt vanliga liv är viktigt för att orka med en cellgiftsbehandling, förklarar Richard Paxman, VD för PAXMAN AB (publ).

Skalpkylning från PAXMAN kan installeras hos offentliga eller privata vårdgivare med smidig användning i samband med varje cellgiftsbehandling.

– När vårdgivare och patienter förstår hur enkelt det är att förhindra håravfall med vår produkt vill de ofta dela med sig av sina erfarenheter. Vi hoppas på att denna positiva effekt kan bidra till en ökande användning även i Sverige, avslutar Richard Paxman.

Presenteras av:

Skalpkylning från PAXMAN förhindrar håravfall vid cellgiftsbehandling. I USA erbjuds produkten vid ett stort antal cancerkliniker och sjukhus, och i Sverige hittills vid åtta: Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala, Alingsås sjukhus i Alingsås, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Centralsjukhuset i Karlstad, Skaraborgs sjukhus i Lidköping samt Skaraborgs sjukhus och Kärnsjukhuset i Skövde.

Läs mer här

 


Bild: Anna Nordström

Regionalt samverkansprojekt lyfter äldreomsorgen i Kronoberg

För tre år sedan gick startskottet för projektet Äldrehälsa Kronoberg, en treårig satsning för att förbättra omsorg och vård för länets äldre. Sedan dess har en rad initiativ lanserats, bland annat konceptet mobila läkare och äldremottagningar på vårdcentraler. Karl Ljungström, projektledare, berättar att det nu finns ett beslut för att från och med årsskiftet fortsätta som permanent arena för samverkan och utveckling.

Kommunerna Markaryd, Ljungby och Älmhult har tillsammans med region Kronoberg sedan våren 2016 drivit ett samverkansprojekt för att förbättra vård och omsorgsnätverket för de äldre. Målsättningen har varit att utifrån de äldres behov arbeta gränsöverskridande mellan primär-, sluten- och kommunal vård- och omsorg – och flytta fokus från vårdgivare till äldre för att erbjuda optimala vård- och omsorgslösningar.
– Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar med en stor andel äldre i befolkningen. För att hantera och förbättra omsorgsnätverket har vi antagit ett patientperspektiv där vi genom djupintervjuer med målgruppen har tittat på hur vi kan göra rätt saker säger Lone Larsen, utvecklingsledare.

Läs mer om projektet Äldrehälsa Kronoberg här

Inom ramen för projektet har man öppnat äldremottagningar på fyra vårdcentraler, inriktade på äldre med komplexa behov. Mottagningarna ska erbjuda äldre ett närmare samarbete mellan hemsjukvård och hemtjänst – och direkta telefonlinjer till sjuksköterskor.
– Det skapar en värdefull tillgänglighet och en kontinuitet som ofta uppskattas hos äldre och anhöriga, säger Lone Larsen och fortsätter:
– På medicinkliniken på lasarettet i Ljungby har det öppnats platser för att anpassa den akuta internmedicinska vården till multisjuka äldres speciella behov.

Vårdplanering i hemmet
Ett utvecklingsarbete pågår också för att förbättra personcentrerade vårdplaneringar i hemmet. När planeringen förflyttas från sjukhus- till hemmiljö kan den äldre och de anhörigas delaktighet öka i vårdplaneringen, på rätt tid och plats, menar Lone Larsen.

I Ljungby och Markaryd har även konceptet mobila läkare utvecklats. Här arbetar den mobila läkaren nära kommunernas hemsjukvård och fungerar som en resurs till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Karl Ljungström, mobil läkare och projektledare för projektet äldrehälsa, beskriver den mobila läkarens arbetssätt som Kronoberg är ganska ensamma om i landet.
– Hemsjukvården kan med den mobila läkarens stöd utföra avancerad vård i hemmet. Det ökar tillgängligheten, kontinuiteten och tryggheten för äldre personer som kan kontakta hemsjukvården vid läkarbehov, istället för att kontakta vårdcentralen, medicinkliniken eller ortopeden.

 Just nu rekryterar Region Kronoberg mobila läkare. Klicka här för att veta mer

”Stora framgångar”
Projektet tar slut vid årsskiftet 2018-19 och arbetssättet permanentas då, berättar Karl.
– Vi har uppnått många mål men även stött på en rad utmaningar. Vi ser att vi har fått en bättre förståelse över organisationsgränserna men samtidigt är det svårt att få till stånd förändringar på kort tid när flera organisationer är inblandade. Sammantaget har konceptet om äldremottagningar och mobila läkare fått stor spridning och skapat ett stort intresse i resterande del av länet. Vi har fått stor erfarenhet och många lärdomar att ta med oss in i arbetet för att förbättra livet för de äldre i Kronoberg i det framtida arbetet, avslutar Karl Ljungström.


Se filmen filmen om projektet Äldrehälsa Kronoberg

Presenteras av:

Äldrehälsa Kronoberg ska utveckla vården och omsorgen för personer 65 år eller äldre som har behov av både hemtjänst och hemsjukvård. Satsningen genomförs gemensamt av Region Kronoberg och kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult.

Läs mer här

 

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att skapa jämlika och tillgängliga hälsotjänster som ökar friheten för oss som individer.
Detta förutsätter tvärsektoriell samverkan och utveckling med användaren i fokus.
I Värmland formas nu en unik innovations- och testmiljö för att tillgodose behovet.

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför. 

Presenteras av:

DigitalWell är ett EU-finansierat projekt som ska öka möjligheten för små och medelstora företag att genom systematisk användarinvolvering utveckla innovativa och kommersialiserbara tjänster, som svarar mot behov och utmaningar i offentlig sektor.

Läs mer på: www.digitalwell.eu