SOS Alarms IT gör det bättre för vardagshjältarna

På SOS Alarm har SOS-operatörerna en synligt avgörande och samhällsviktig roll. Men det finns en annan del av verksamheten som också har den hjälpsökande i fokus – IT-avdelningen som utvecklar och driftar systemen som krävs för att rädda liv.
– Det är en intressant utmaning att arbeta med system där stabiliteten bokstavligen är livsavgörande, berättar Johan Abrahamsson, lösningsarkitekt.
 

Nästan hälften av alla svenskar har någon gång slagit nödnumret 112. Samtalet tas emot av SOS-operatörer som fyller en viktig samhällsfunktion. Men för att de ska kunna larma ut räddningsresurser och rädda liv har IT-avdelningen en avgörande roll – något som ofta hamnar i skymundan.
– För att operatörerna ska kunna fokusera på att hjälpa inringarna måste tekniken fungera och ge det stöd som de behöver, säger Johan Abrahamsson, lösningsarkitekt på Sos Alarm.

Goda utvecklingsmöjligheter
På frågan om vad som gör SOS Alarms IT-avdelning till en bra arbetsplats lyfter Johan Abrahamsson fram att det erbjuds goda utvecklingsmöjligheter. Under sina nio år i företaget har han axlat en rad olika roller.
– Jag började på teknisk support, blev sedan drifttekniker, därefter teknikspecialist och jobbar nu som lösningsarkitekt. Om man har ett teknikintresse och är driven så finns det bra möjligheter att växa.

Samhällsnytta varje dag
IT-avdelningens ansvar sträcker sig från fungerande telefoni till samtalsstöd, kartstöd och olika innovativa kringfunktioner och tekniker som kan underlätta framtida larmhantering. Att vara med och utveckla någonting som i slutänden kan rädda liv gör att Amanda Jäderlind, utvecklare på SOS Alarm sedan drygt ett år tillbaka, känner att hon gör samhällsnytta – varje dag.
– Det är en konstig känsla. Jag sitter i en kontorsmiljö där det inte handlar om liv och död och min arbetsdag speglar inte vardagen för en operatör, brandman eller polis, så det är svårt att få den påtagliga känslan av att man räddar liv och gör samhällsnytta. Men jag tycker att det är coolt att jag faktiskt gör det, att jag finns där bakom någonstans och gör det bättre för de riktiga vardagshjältarna.

Läs mer om karriärmöjligheterna på SOS Alarm här

Presenteras av:

SOS Alarm skapar ett tryggare Sverige för alla genom att dygnet runt larma ut hjälpresurser när olyckan är framme. Att arbeta hos oss är intressant, viktigt och utmanande. Mer information om våra lediga tjänster finns på www.sosalarm.se/karriar.


De ser till att Polisens it-stöd fungerar – året runt, dygnet runt

Det råder inga tvivel om att polisen står för en viktig funktion i samhället. Lika viktig är polisens it-avdelning som stöttar och utvecklar polisverksamhetens arbete. Här berättar it-teknikerna Ola Fagerö och Sanna Amnell Sahlin om sitt samhällsviktiga uppdrag.

 

Polisens 30 000 medarbetare står för ett tryggt och säkert samhälle. Delaktiga i det är polisens it-avdelning som med sina drygt 800 anställda levererar ett avgörande it-stöd till hela Polismyndigheten.
– Man känner ett väldigt stort ansvar eftersom it är något som måste fungera året runt, dygnet runt, säger Ola Fagerö, it-tekniker Leverans och support i Stockholm.

Ola Fagerö har arbetat på Polisen i sju år, i dag i rollen som it-tekniker. Leverans och support står bland annat för att de löpande leveranserna och fältsupporten så att den polisiära it-utrustningen fungerar – från mobiltelefoner vidare till nätverk, skrivare, radio, system i bilar och vid gräns- och passkontroller.
– Vi har användare som kommer hit för att hämta tillbehör men tar även emot leveranser och är på plats för att hjälpa till med support. Vi är även med och bistår poliserna vid särskilda händelser, till exempel under Almedalsveckan och VM i Åre, säger Ola Fagerö.
– Det kommer även nya saker hela tiden och det gäller att vi lär oss allt nytt som kommer. Det kan till exempel vara olika utrustningar som medarbetare inom polisen måste använda, berättar Sanna Amnell Sahlin, nyanställd it-tekniker i Sundsvall.

Ser stora utvecklingsmöjligheter
Att arbetsuppgifterna är varierande och många vad gäller dagens och framtidens moderniserade it-system och it-applikationer är något som borgar för utvecklingsmöjligheter inom it-avdelningen.
– Det går även att gå vidare inom polisen. Flera från min enhet har gått vidare till andra områden så väl internt inom it-avdelningen som forensiskt polisarbete och även till att arbeta med span, berättar Ola Fagerö.

Arbetar nära slutanvändaren
Både Ola Fagerö och Sanna Amnell Sahlin beskriver en arbetsmiljö där deras team tillsammans med poliser och utredare arbetar nära varandra för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt.
– Vi får höra från slutanvändarna hur uppskattade vi är. Det är otroligt roligt att höra. De tycker att det är tryggt att vi finns på plats eller att vi tar oss dit hjälp behövs när it-relaterade delar felar, avslutar Sanna Amnell Sahlin.

Läs mer på polisen.se

Presenteras av:

Polisens it-avdelning levererar it-stöd till hela Polismyndigheten och dess ca 30 000 medarbetare. Fokus är att generera verksamhetsnytta – med hög utvecklingstakt och modern teknik, utifrån agila principer och förhållningssätt.

Läs mer på polisen.se LinkedIn/Polismyndigheten

Stort behov av vikarier till förskola- och skola: ”Telefonerna går varma från 06.00”

Sjukdom eller VAB- och kursdagar inom skol- och förskoleverksamheter skapar ett akut behov av vikarierande personal. BILDA personalmäklarna har 20 års erfarenhet av att lösa problemet.

– Det är aldrig ett sinande behov och även om skolan gör interna rockader för att få ihop dagen räcker det inte alltid, säger Cecilia Orre, en av ägarna till BILDA.

Förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, resurslärare, klasslärare till låg- och mellanstadiet, ämneslärare till högstadiet och gymnasiet och specialpedagoger. Det är bara lite av den kompetens som ingår i BILDAs vikarepool och som med kort varsel hoppar in när det krisar för skolor eller förskolor.
– För skolan kan det ta lång tid att ringa runt själv för att hitta en vikarie när någon är sjuk eller är på kurs. Vi lämnar besked inom tio minuter om vi kan lösa ett uppdrag eller inte och vår ambition är att vikarien ska vara på plats inom en timme. Det är bråttom på mornarna och telefonerna går varma redan från klockan 06.00, berättar Cecilia Orre.

Bortsett från att det ska vara enkelt och gå snabbt att få tag på en vikarie är det även möjligt för skolor och förskolor att få en kontinuitet i sin resursförstärkning.
– Det är alltid möjligt att önska tillbaka en vikarie som har visat sig fungera bra på en förskola eller skola, berättar SvenOlof Högman, vd på Bilda personalmäklarna.

Meriterande på CV:t
I dag har BILDA personalmäklarna ramavtal med 14 kommuner runtom i Stockholms län. Det innebär stora möjligheter för den som själv vill vikariera – något SvenOlof beskriver som en attraktiv möjlighet.
– Den stora fördelen är valfriheten och enkelheten i att bestämma när man vill jobba. Någon kanske vill jobba heltid, en annan vill ta ströuppdrag. Det är också en bra erfarenhet att ha arbetat med barn i förskola och andra skolmiljöer och en del ser det som en väg till att bli lärare, men vi har också de som gör det omvända och som vikarierar som pensionerade lärare, avslutar han.

Läs mer om BILDA Personalmäklarna här

 

Söker du vikarie eller vill vikariera? Kontakta oss gärna!

Telefon: 08-6522900
Mail: vikarie@bildapersonalmaklarna.se

BILDA personalmäklarna AB
Arenavägen 41 vån 8
121 77 Johanneshov

Foto: Niklas Björling

Stockholms universitet – en dynamisk arbetsplats i utveckling

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet. Rankat som ett av de 100 främsta i världen är universitetet tongivande när det gäller högre utbildning och forskning inom humanvetenskap och naturvetenskap. Den akademiska miljön i huvudstaden bidrar till en attraktiv arbetsplats.

Med 30 000 studenter och 5 500 anställda är universitetsområdet vid Frescati en dynamisk och kreativ miljö att verka i.
– Hela arbetsplatsen präglas av mångfald, kunskap och samhällsengagemang. Vi har en bred kompetens bland våra medarbetare. Här finns dels forskare och lärare, dels personal inom verksamhetsstödet, allt från specialister inom juridik och IT till ekonomer, kommunikatörer och administrativa chefer, säger Eino Örnfeldt, universitetsdirektör.
– Vi är en stor myndighet med olika arbetsområden och spännande miljöer. Vi är måna om att utveckla vår ställning som ett starkt universitet och då är det viktigt att ha professionella och engagerade medarbetare. Vi är i en utvecklingsfas där vi expanderar i ett nytt campusområde, Albano, och satsar på digitalisering, fortsätter han.

Erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten.
– Universitetets roll i samhället är att bidra till bildning och kunskap. I en föränderlig och globaliserad värld verkar vi för ett hållbart och demokratiskt samhälle med hjälp av vetenskapligt baserad kunskap, säger Eino Örnfeldt.

Forskningen är också nära knuten till utbildningarna.
Vi har forskare som undervisar inom sina områden. Det bidrar till att vi kan öka kvaliteten i vår utbildning samtidigt som vi stärker intresset för vår forskning, säger Louise Beskow, administrativ chef vid Fysikum.

Hon beskriver universitetsmiljön som internationell.
– Vi har en stor acceptans för olikheter och olika kompetenser och det är lätt att smälta in och känna sig hemma.

Medarbetare ges också möjligheter att pröva nya arbetsuppgifter och till exempel jobbskuggning utomlands.
– Karriärmöjligheterna är många eftersom verksamheten är så bred.
Dagligen rör sig mer än 10 000 personer på campusområdet Frescati.
– Vi är ett huvudstadsuniversitet och samtidigt befinner vi oss i Ekoparken, vilket skapar en unik miljö. Många medarbetare och studenter cyklar året runt, berättar Eino Örnfeldt.

Stockholms universitet grundades 1878
33 000 studenter
1 600 doktorander
5 500 medarbetare
Forskning och utbildning inom naturvetenskap och humanvetenskap
Totala intäkter: 5,14 miljarder kr

Läs mer här

Här får lärare chans att växa

För Kunskapsförbundet Väst är det viktigt att utvecklingsarbetet drivs av lärarna och att eleverna står i centrum. På deras skolor är det försteläraren som tillsammans med rektorn tar fram strategier och involverar hela kollegiet. Det viktigaste är tillit menar Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet Väst.

Det viktigaste för ett lyckat utvecklingsarbete enligt Maria är att ledningen, skolornas rektorer och lärarna känner tillit till varandra och har samma mål; att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

–– Vi har utvecklat en modig arbetsplats där våra lärare, med ledningens stöttning, vågar titta på hur de jobbar, vad som behöver ändras och att prova nytt, berättar Maria.

Att lärarna ska vara kugghjulen i utvecklingsarbetet är en självklarhet för Kunskapsförbundet Väst. För att stötta dem anordnar ledningen regelbundna träffar för skolorna, och varje termin har de kompetensutvecklingsdagar där lärare träffas och diskuterar problem de stöter på i sin undervisning.

– Jag leder även ett nätverk för våra förstelärare som står i förbindelse med universitet och forskning. Våra lärare kan därmed fortsätta att utvecklas även efter sin examen och ta in forskningsresultat i klassrummen, förklarar Maria.

”Vi vågar utmana varandra”

Carina Carlander är förstelärare i matematik och geografi på Nils Ericsonsgymnasiet. Hon håller i en utvecklingsgrupp för matematik med träffar varannan vecka. Tillsammans upptäckte de att deras elever gärna arbetar vid whiteboards. De testade därför att sätta upp whiteboards på samtliga väggar i matematiksalarna och såg ett ökat intresse och lärande bland eleverna.

– Tillsammans provar vi olika tankar och diskuterar resultaten. Att ledningen stöttar och uppmuntrar oss till att prova nytt gör oss modiga och vi vågar utmana varandra, säger Carina och avslutar; 

– Chansen att få lära av och med varandra i en tillåtande miljö gör att vi ständigt kan utvecklas, vilket är väldigt spännande. 

Läs mer på www.kunskapsforbundet.se.

Carina Carlander och Maria Hildefors

 

Om Kunskapsförbundet Väst

Kunskapsförbundet finns i Trollhättan och Vänersborg och driver de kommunala skolorna Birger Sjöberggymnasiet, Magnus Åbergsgymnasiet, Nils Ericsonsgymnasiet samt Vuxenutbildningen. I Kunskapsförbundet finns 750 medarbetare och 6000 elever. Mer information finns på kunskapsforbundet.se.

Lidingös fältkuratorer från vänster: Sabrina Abidi, Linnea Hagström, Phillip Uriri samt enhetschef Alex Heidari.
– Det känns riktigt bra när ungdomar nu börjar se att vi finns kvar och att de kan vända sig till oss, säger Sabrina.

Lidingös fältkuratorer ser barn och unga 

Det förebyggande arbetet med barn och unga är prioriterat på Lidingö. Tre fältkuratorer med socionombakgrund finns därför på plats sedan i höstas. 

– Kan vi fånga upp barn och unga tidigt så har vi vunnit mycket, säger Alex Heidari, enhetschef på omsorgs- och socialförvaltningen. 

Fältkuratorerna arbetar med barn, ungdomar och föräldrar på platser där de befinner sig i sin vardag – som exempelvis förskola, skola, föräldramöten och fritidsverksamheter. De kan ge tips och råd men även vägleda till rätt stöd och aktörer. 

Ser helheten kring barnet

Genom att besöka allt från skolor och fritidsgårdar till barnmorskemottagning och räddningstjänst, kan de tre fältkuratorerna på nära håll skapa sig en bild av helheten och de behov som finns. 

– När vi träffar yrkesverksamma, barn och föräldrar får vi en helhetsbild kring hur ett barn har det och vilket stöd som kan behövas, säger Linnea Hagström, en av de tre fältkuratorerna.

Fler satsningar på det förebyggande arbetet

En ytterligare satsning inom det förebyggande arbetet är ”Trygg uppväxt”, en samverkansmodell mellan bland annat förskola, skola, socialtjänst och externa aktörer på Lidingö. 

– Tanken är att vi vid behov ska samarbeta med olika verksamheter i barns liv, från att de är små och är i kontakt med barnavårdscentralen till att de går i skolan, säger fältkurator Phillip Uriri. 

Alex Heidari fyller i:

– Grunden i det nya arbetssättet är att möta barn, unga och föräldrar med stöd och hjälp i ett tidigt skede, innan bekymren hunnit växa sig stora och det kan behövas mer omfattande insatser. 

Arbetet är under utveckling och fältkuratorernas arbete är en viktig del i den satsningen. 

– Beslutet att prioritera det förebyggande arbetet med barn och unga på Lidingö är taget i stor politisk enighet. Det är väl investerade resurser och en satsning på framtiden, avslutar Birgitta Sköld, (Lidingöpartiet) ordförande i omsorgs- och socialnämnden.

www.lidingo.se/jobbahososs

Hon är ekonomiansvarig i en internationell miljö

Ett av Europas ledande tekniska universitet, Sveriges största universitet för teknisk forskning och utbildning – med studenter, forskare och fakultet från hela världen. Ett universitet som skapar kunskap och kompetens för en hållbar framtid varje dag. Det sammanfattar dagens KTH.

– Det finns en internationell touch som är inspirerande och skapar en öppen, nyfiken och utvecklande miljö, säger Hanna Glimsjö från KTH.

KTH är inte bara en plats för kunskapsutveckling – det är också en organisation där medarbetare kan trivas och utvecklas. Med en kandidatexamen i ekonomi började Hanna Glimsjö som junior ekonom på KTH och kom snabbt in i rollen som redovisningsekonom och senare som controller. I dag är hon ekonomiansvarig för KTH:s gemensamma verksamhetsstöd med en kostnadsomslutning på 2 mdkr.
– Jag har hanterat allt från utmanande EU-projekt till budget- och uppföljningsarbete och arbetar nära KTH:s ekonomichef, ledning och med kollegor inom ekonomi på hela KTH.

Kollegor med höga ambitioner, ett utåtriktat arbete med många kontaktytor, ett stort eget ansvar och möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter är några anledningar till att Hanna valt att vara en del av KTH i tolv år.
– Jag har verkligen fått möjlighet att utvecklas – utan att tumma på mitt familjeliv, avslutar hon.

Du kan läsa mer om att arbeta på KTH samt hitta våra aktuella lediga anställningar på kth.se/jobb

KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet och en viktig arena för kunskapsutveckling. Som Sveriges största universitet för teknisk forskning och utbildning samlar vi studenter, forskare och fakultet från hela världen. Vår forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi.

Du kan läsa mer om att arbeta på KTH samt hitta våra aktuella lediga anställningar på kth.se/jobb

NTA ger Skolsverige en kompetenshöjning – på lärar- och elevsidan

19 300 förskolebarn och 205 600 grundskoleelever – 2 800 pedagoger och 400 lärare. Så många undervisades och undervisade under 2018 med stöd från NTA Skolutveckling.

NTA Skolutveckling ger pedagoger och lärare handledning och elevmaterial med didaktiskt stöd för att genomföra ett laborativt arbetssätt i NO och teknik. Det ska stärka lärare och pedagoger i sin roll och längre; ge barn och elever en möjlighet att möta ämnena naturvetenskap och teknik i en undervisning som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära.
– Arbetssättet liknar det man använder inom forskning. Man sätter upp en hypotes, gör en laboration och analyserar resultatet. Många elever får en ”aha-upplevelse” och lär sig använda ett kritiskt tänkande, säger Bengt Nilsson, vd NTA.

Materialet är uppdelat utifrån olika teman och granskat av experter från Kungl. Vetenskapsakade-mien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

I dag är 135 kommuner och ett 30-tal fristående skolhuvudmän medlemmar i NTA – och man siktar längre än så.
– Jag tror att vi i framtiden kommer se så gott som alla kommuner som medlemmar, avslutar Bengt Nilsson.

Läs mer på ntaskolutveckling.nu

 

NTA har 156 skolhuvudmän som medlemmar, av dessa är 135 kommuner. Under 2018 ”forskade” 19 300 förskolebarn och 205 600 grundskoleelever i minst ett tema. Dessa grundskoleelever undervisades av 9 400 lärare och 2 800 pedagoger undervisade i förskolan. 251 aktiva utbildare bidrog till lärarnas kompetensutveckling och i förskolan var 88 utbildare aktiva i 40 av landets kommuner. Totalt finns det 26 teman från förskolan till åk 9 som täcker alla förmågor och nästan allt Centralt innehåll.

Läs mer här

Tekniska framgångar i Skolsverige: ”Vi har bara nosat på möjligheterna”

Det pratas mycket om digitaliseringen av skolan och lyfts fram hur det kan underlätta för både lärare och elever. Inte minst har dagens teknik potential att göra lärandet roligare och mer effektivt och omvänt; fungera som ett praktiskt redskap för den som arbetar i skolan. Hjorthagens skola i Norra Djurgårdsstaden engagerar sig i skoldigitaliseringen direkt tillsammans med AVS, tidigare AV Syd.

Styrsystem, ljudanläggningar, interaktiva skärmar, röst- och ljudförstärkare, projektorer, kabel- och kontakthantering, digital signering och rumsbokningssystem. Det är bara lite av hur teknik, om den används rätt, kan underlätta skolundervisningen på lärarsidan – och inlärningen på elevsidan. Inte minst slår tekniken ett slag för miljön.
– Det som är möjligt i dag var hokus pokus för tio år sedan och det är få skolor som inte har någon form av digital eller visuell produkt i klassrum, grupprum eller aula. Elever med inlärningssvårigheter kan till exempel få en bättre koncentration med ljudutjämningssystem, bild- och videomöjligheter kan fånga upp hemmasittare och även bidra till resfria möten, säger Mikael Wickström, vd AVS.

AVS, tidigare AV Syd, har över 30 års erfarenhet inom AV-branschen och har utvecklat ett brett produktsortiment vad gäller innovativa och enkla bild- och ljudlösningar. Under bolagstaket finns även tekniker, utbildare och kundtjänst – som tillsammans skapar en trygg helhetslösning.
– Vi vill att tekniken ska upplevas som enkel, driftsäker och stabil även om det är ganska avancerad teknik bakom, förklarar Per Roslin, AV-rådgivare på AVS.

Testpiloter i Stockholm
Ett exempel på en skola man arbetar med är Hjorthagens skola i Norra Djurgårdsstaden. Robert de Groot, IT-samordnare på skolan, berättar att man just nu är digitala testpiloter för en ny skola som byggs i anslutning till den nuvarande, men även för Stockholms stad.
– Vi är på ständig jakt för att förbättra befintliga system och funktioner i våra klassrum och just nu testar vi digitala enheter i ljud och bild. Till exempel använder vi röstförstärkare. Det är en liten mikrofon som gör att läraren kan hålla en vanlig ton i sin undervisning och med det spara på stämband och röst. Det ser vi som en arbetsmiljöfråga. Vi testar också digitala enheter och interaktiva tavlor som utmanar pedagoger och elever och eleverna tycker att det är jätteroligt att vara delaktiga och aktiva i undervisningen, säger han och fortsätter:
– Vi har bara nosat på de digitala möjligheterna för Skolsverige.

”En central skolfråga”
Det är något Anders Norén, marknadsansvarig på AVS, instämmer med.
– Vår spaning är att smarta och enkla tekniska ljud- och bildlösningar inom några år kommer att vara en central skolfråga, avslutar han.

Läs mer om AVS smarta ljud- och bildlösningar här

 

 

AVS startade som AV Syd 1986. Med lång erfarenhet av installationer och gedigen kunskap inom utbildning och pedagogik ligger AVS i framkant av utvecklingen inom lösningar för ljud och bild. Utbudet av högkvalita-tiva produkter är stort och bland kunderna finns bolag och organisationer både inom näringslivet och offentliga sektorn – över hela landet.

Kontakta oss:
010-551 10 00 | post@avs.se

Läs mer på www.avs.se

Tillit skapar möjligheter, gemenskap, utveckling och lärande 

Från förskola till studentmössa

I Håbo kommun arbetar de kommunala förskolorna och skolorna för att skapa en röd tråd från förskola till studentmössa. - Vi har en utmärkt kvalitet i förskolan, ökande meritvärden i grundskolan, bland de 25 % bästa i landet, och ett populärt och eftertraktat gymnasium, säger Elisabeth Forsberg, skolchef i Håbo. 

I Håbo utvecklar vi framtidens ledare! 

Utvecklingsarbetet har pågått under flera år, och har nu fått ett tydligare fokus på en tillitsbaserad styrning och ledning.  Men vad innebär det i praktiken? 

-När vi visar att vi litar på varandra i vår organisation, utgår från att var och en tar ansvar för sitt uppdrag och har ett lyhört, öppet och nyfiket förhållningssätt, utvecklas den egna praktiken och hela vår verksamhet. Dessutom får vi roligare på jobbet!    

Framtidens ledare skapar tillitsfulla relationer

Vi tror att framtiden kommer kräva ledare som ger förtroende till sina medarbetare, som utifrån sin profession, ges möjlighet och förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Tillitsbaserad styrning och ledning är något som genomsyrar hela Håbo kommun. Det innebär att alla organisatoriska nivåer själva definierar och analyserar sitt uppdrag och tar fram de fokusområden och utvecklingsmål som gäller för just sin verksamhet. I dialog med våra verksamheter skapar vi grunden till ett tillitsbaserat arbetssätt. Det betyder inte att uppföljningsansvaret hos chefer och ledare försvinner, snarare att det blir ännu viktigare för att säkerställa kvaliteten.

Uppföljning av verksamheten kan ske på olika sätt

Hos oss arbetar vi med olika metoder för att följa upp arbetet på förskolor och skolor, för att på bästa sätt kontrollera och stödja det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det kan till exempel ske genom de kvalitetsdialoger vi genomför vår och höst där förvaltningen besöker, observerar och för dialog i verksamheten kring förskolans och skolans grunduppdrag. Just nu ligger fokus på att skapa trygga, tillgängliga och tilltalande lärmiljöer för våra barn och elever.   

Vi tror på delaktighet

Vi ser det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor. Våra medarbetare ges möjlighet till delaktighet i utvecklingen av verksamheten och att lära av varandra. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sker i samarbete med forskare från Uppsala universitet, där rektorer och förvaltning genom en vetenskaplig metodik prövar och förädlar det pedagogiska ledarskapet. 

Vi har påbörjat en spännande resa där vi fokuserar på gemenskap och bygger tillsammans en skolkommun med fokus på utveckling. Är du lärare, pedagog eller skolledare, följ med oss! 

Håbo.se/skolkommun