Påbyggnader naturlig del av framtidens stadsbild

Allt fler människor vill bo och arbeta i städer, samtidigt som det saknas mark att bygga på. En lösning på problemet är att bygga på de befintliga husen på höjden – med stommar i trä. Då kan påbyggnaden göras hållbart, effektivt och med minimala ingrepp på den befintliga strukturen. Martinsons är ledande i Sverige inom påbyggnader i trä och har bland annat byggt nya våningar i jätteprojektet Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad och Kvarteret Hilton i Solna.

– Det är täta kvarter som kräver noggrann planering. Men vårt sätt att bygga med stommar i limträ och KL-trä skapar många fördelar, säger Daniel Wilded, produktchef på Martinsons.

–  Den främsta i själva byggprocessen är att våra stommar är lättare än de i betong och stål. Det gör att vi kan bygga på flera våningar utan att den befintliga konstruktionen behöver förstärkas. Dessutom kan vi använda mindre kranar och färre lastbilar på och kring byggplatsen, vilket underlättar för alla.

Påbyggnader är en växande affär för Martinsons, som genomfört projekt runt om i hela Sverige.

– Hållbarhetsaspekterna är också en allt viktigare del. Vi har tagit fram miljövarudeklarationer för våra byggdelar som visar att de lagrar ungefär 700 kilo koldioxid netto per kubikmeter. Eftersom alternativen i stål och betong ligger på flera hundra kilo i utsläpp för samma volym innebär det en substitutionseffekt på nästan ett ton koldioxid per kubikmeter.


Trikåfabriken Hammarby Sjöstad. Bild Fabege/Tengbom

Historiska kvarter utvecklas i Hammarby Sjöstad
Ett av Martinsons största påbyggnadsprojekt är de tidigare relativt orörda industrikvarter i Hammarby Sjöstad som nu utvecklas till moderna stadsdelar. På två av de fyra huskropparna har påbyggnader i KL-trä och limträ byggts, något som resulterat i totalt nio våningar. KL-träskivorna har dessutom en hög prefabriceringsgrad med urtag för fönster,något som effektiviserat montaget.

– Det handlade också mycket om att totalentreprenören Arcona hade en noggrann och smart byggprocess för projektet. Det krävs ett nära samarbete där vi tar vara på fördelarna som kan skapas längs vägen, säger Daniel Wilded.

Redan på ett tidigt stadium stod klart att beställaren Fabege ville ge byggnaden en tydlig miljöprofil i allt från materialval och energiförsörjning till vvs och styrfunktioner. Alla fönster i den befintliga byggnaden har ersatts och en del av energin genereras genom solpaneler på taket. Huset har nu också miljöcertifierats enligt Breeam.

– Den här typen av byggnader innebär alltid en del överraskningar och faktorer som inte går att påverka. Därför är vi väldigt nöjda att vi trots detta kan uppnå BREEAM Very good i projektet, sa projektchef Michael Lundblad från Fabege i ett pressmeddelande från Rockwool, som isolerat trästommen med stenull.


Kvarteret Hilton Solna. Bild Vasakronan/WhiteArkitekter

Hållbarhet centralt
Hållbarhet var även viktigt i påbyggnaden i Kvarteret Hilton i Frösunda, som byggts på en relativt liten tomt mellan två andra fastigheter, något som inneburit en hel del logistiska utmaningar för leveranser och byggnationer.

– Utmaningen låg i att få flödet att fungera. Men tack vare ett gott samarbete med både entreprenören Peab och med Vasakronan som är beställare gick det mesta att lösa, säger Robert Andersson, projektledare på Martinsons.

”Se till hela huset”
Även i mellanstora städer ökar trycket på bostäder centralt när människor rör sig från mindre samhällen och landsbygd till centralorterna. Ett exempel är Umeå där flera centrala kvarteret förtätats i samarbete mellan AR Bygg och Martinsons.

Anders Lindgren, vd och byggmästare för AR Bygg, har under sina år i branschen kommit fram till att totalekonomin för påbyggnader i trä blir bäst för såväl byggare, beställare och boende om påbyggnationen är del av ett helhetskoncept.

– När du bygger en påbyggnad är det viktigt att se till hela huset. Byggnadsställningar är exempelvis väldigt dyra och är en kostnad som tar lång tid att få igen. Passa därför på att byta fönster och utföra annat underhållsarbete samtidigt – det ger ett mer energieffektivt hus och minskar den totala kostnaden i längden, säger han.

Breddad kunskapsbas
För Martinsons del är påbyggnader en allt viktigare affär som företaget kommer att fortsätta utveckla. Därför är Martinsons en central del av det nystartade forskningsprojektet Timber on top, som drivs av Vinnova.

– Vi engagerar oss gärna i forskning inom olika delar av förädlingsprocessen och byggprocessen. Vi är övertygade om att marknaden kommer att växa när kunskaperna ökar och det är något som kommer att gynna hela byggsektorn, säger Daniel Wilded på Martinsons.

 
Glitne Umeå. Bild BIG

Presenteras av:

En boom för skolor i trä

Intresset för att bygga skolor och förskolor i trä har vuxit stort på senare år. Morö Backe skola i Skellefteå, en skola byggd i KL-trä och limträ från Martinsons, är ett av de senaste exemplen på hur klimathänsyn, en smidig byggprocess och inomhusmiljö fått beställarna att välja trä. Nu vallfärdar andra kommuner och beställare till Skellefteå för att se, lära och inspireras.
 

Att bygga just skolor innebär allt som oftast en balansgång mellan en begränsad budget och att samtidigt skapa en lärmiljö som är lika varm och välkomnande som trygg och inspirerande. På senare år har allt fler beställare därför börjat välja trä eftersom materialet lever upp till kraven på både kostnadseffektivitet och inbjudande inomhusmiljöer.

– Trä svarade mot beställarens, i det här fallet Skellefteå kommuns, krav på hållbarhet, energieffektivitet och kvalitet. Skolan har dessutom mycket synligt trä vilket bidrar till en både funktionell och vacker byggnad. Forskning visar att trämiljöer sänker stressnivåerna och ökar välbefinnandet och dessutom bidrar till en god ljudmiljö, något som är väldigt viktigt i en skola, säger Jesper Åkerlund, vd för Martinsons Byggsystem.

Det nya högstadiet på Morö Backe skola är byggt i direkt anslutning till en befintlig skolbyggnad och har gett skolan utrymme för ytterligare 200 elever. Den omfattar klassrum för sjuan, åttan och nian, idrottshall, skolbibliotek, kök och två matsalar för skolans totalt 700 elever. Skolans mittparti utgörs av en öppen aula som är öppen upp till taknocken.

Morö Backe skolans stomme utgörs av KL-trä och limträ. KL-träelementen levererades med hög prefabgrad som bidrog till en smidigare och snabbare byggprocess, något som var viktigt eftersom skolan byggdes i anslutning till en befintlig skolbyggnad med många barn. I leveransen ingick också Martinsons patenterade fackverkslösning där ett unikt sätt att ta vara på kapaciteten i alla ingående delar har förändrat krafterna som verkar på knutpunkterna.

– Metoden har inneburit att vi kan erbjuda större spännvidder och ökad flexibilitet till ett mycket konkurrenskraftigt pris. Limträ och KL-trä har dessutom hög bärkraft i förhållande till den låga egenvikten, vilket gör det till ett flexibelt material som är smidigt att jobba med på byggplatsen, säger Jesper Åkerlund.

Mikael Anderson är projektchef på PEAB och arbetade med uppförandet av Morö Backe skola. Enligt honom är trä ett populärt material även bland byggarna på byggplatsen eftersom det är ett material som i stor utsträckning går att bearbeta med vanliga handverktyg och som kräver mindre kranar vilket underlättar på byggplatsen.

– Den främsta fördelen med trä är flexibiliteten. Trä är betydligt lättare att bearbeta på plats om man behöver åtgärda något fel. Det går att bearbeta betongen också men det tar betydligt längre tid och är svårare, säger Mikael Andersson.

Under vintern har Martinsons levererat material till ytterligare en skola.  Den här gången handlar det om en limträstomme till Hjortbergsskolan i Ljungby som ska stå klar 2020. Skolan ska rymma 385 elever från förskoleklass till sexan och Martinsons levererar också limträ till en idrottshall på skolområdet.  Lägg därtill en lång rad av idrottshallar, som IFU Arena i Uppsala och affärslokaler som gett Martinsons lång och gedigen erfarenhet och kunskap kring hur större projekt ska planeras och drivas.

– Vi jobbar ständigt med utvecklingen av vår organisation, våra arbetssätt och lösningar. Det har gett oss förutsättningar att hantera planering, produktion och konstruktionslösningar i riktigt stora projekt, säger Jesper Åkerlund.

När det gäller träbyggande har Norge alltid varit något av en föregångare. Innan intresset riktigt hade vaknat i Sverige levererade Martinsons KL-trä och limträ till ett flertal skolor i grannlandet. Redan 2012 levererade man limträstomme, pelare och balkar till en skola för över 500 barn i norska Bergen.  2013 levererade Martinsons pelare, balkar och KL-träskivor till Nord Österdal skole i Tynset, en skola som 2014 utsågs till Årets Träbyggnad i Norge – ett hederspris för byggnader som bidrar till att förnya och utveckla det allmänna byggskicket i Norge.

Det känns fantastiskt att även Sverige fått upp ögonen för såväl skolor som idrottshallar och andra offentliga byggnader i trä. Det är en utveckling som ger utdelning på många plan: från snabbare byggprocesser och bättre inomhusmiljöer till ett en betydligt mindre belastning på vårt klimat. Om Sverige ska nå målet om fossilfrihet till 2045 måste träbyggandet öka ännu mer, även i det offentliga rummet, säger Jesper Åkerlund.






Presenteras av:

Hållbarhet – en lönsam investering

ATI´s El och Energiteknik AB arbetar med elinstallationer och hållbarhet i klimatsmarta energilösningar. Att hållbarhet i dag är en lönsam investering innebär att den typen av lösningar fått ett uppsving.

Intresset för klimatsmarta energilösningar ökar – något som ATI´s tydligt märker av bland sina kunder:

– Det handlar inte bara om att kunderna är mer engagerade i dag utan också om att det snabbt går att få lönsamhet i den här typen av satsningar. När det gäller klimatsmart belysning i fastigheter kan du få tillbaka investeringen redan efter cirka 1–4 år, för solceller rör det sig om cirka 8–15 år. När det gäller laddning av elfordon har du i dag väldigt låga driftkostnader i jämförelse med att tanka fossila bränslen, säger Jonas Mattsson, teknisk säljare hos ATI´s.

Andrei Muresan, vd för ATI´s El och Energiteknik, menar att bolagets breda erfarenhet innebär att de kan hitta den bästa lösningen för varje kunds önskemål:

– Vi är en helhetspartner, oavsett omdet gäller elinstallationer, energioptimering, solceller, laddning av elfordon med mera.

– Våra kunder kan börja med sin klimatsmarta satsning hos oss. Vi har kunskapen, erfarenheten och är auktoriserade, säger Jonas Mattsson.

För att ytterligare bygga på portföljen av miljöanpassade lösningar har ATI´s också startat ett samarbete inom dagsljusbelysning.

– Vi vistas inomhus upp till 90 procent av vår tid och tänder alla lampor när man istället kan leda in dagsljus i lokalen. Denna typ av lösningar passar utmärkt till exempelvis idrottshallar, lagerbyggnader, butiker med mera, avslutar Andrei Muresan.

 

Presenteras av:

ATI’s El & Energiteknik AB grundades 1996 och är ett auktoriserat elföretag med ett 50-tal medarbetare. Målsättningen är en långsiktig kundrelation med beställare genom att vara noggranna, kvalitetsmedvetna och flexibla i alla projekt. Nuvarande kunder är företag, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byggentreprenörer samt statliga och kommunala bolag/förvaltningar.

Läs mer här

 

Smidigare resor med Sundsvalls nya resecentrum

I juni sätts spaden i marken för Sundsvalls nya resecentrum.
– Det är hög tid att staden rustas för morgondagens behov, säger Peter Clemin, VD hos fastighetsägaren SKIFU.

I takt med att pendlingen i regionen ökar fyller ett modernt, tillgängligt och funktionellt resecentrum en nyckelfunktion i Sundsvall.
Byggstart är planerad till juni 2019 och två år senare ska det nya resecentrumet stå klart.

– Det ska bli en trivsam plats, där resenärerna snabbt och smidigt kan byta mellan buss och tåg och dit de enkelt kan ta sig med cykel eller bil. I närheten bygger vi även ett nytt parkeringshus, vilket gör det lättare att långtidsparkera vid stationen, säger Peter Clemin, VD på det kommunägda fastighetsbolaget SKIFU.

Stationshuset områdets hjärta
Intill centralstationen byggs en nedsänkt bussterminal, som ska utgöra en väderskyddad länk mellan buss och tåg. Dessutom ska utemiljön rustas upp, liksom det byggnadsminnesmärkta stationshuset.

– Stationshuset är hjärtat i området och det ska få ett rejält ansiktslyft, säger Peter Clemin.

Presenteras av:

Några av satsningarna
Väderskyddad bussterminal
Upprustning av stationshuset
Upprustning av utemiljön
Nya bil- och cykelparkeringar
Nya gång- och cykelvägar (Sundsvalls kommun)
Gång- och cykelförbindelse över spåren (Trafikverket)

Läs mer här

 

Ljus framtid för ny solcellsteknik

Nu finns en takpanna med integrerade solcellspaneler. Med ShingEl från SolTech Energy blir solenergi äntligen estetiskt tilltalande.

En snyggare lösning
Med tanke på att hållbarhet är ett av vår tids viktigaste ord, skulle man lätt kunna tro att solceller redan borde slagit igenom. Men sanningen är att solcellstekniken ofta blivit bortvald av estetiska skäl.

– Många tänker fortfarande på sol energi som fula, utanpåliggande gamla tjocka kiselsolceller, menar Stefan Ölander på SolTech Energy. Men med ShingEl får du ett taktäcknings material som genererar energi. Vår lösning sitter alltså inte på taket – det är taket.

Gensvaret har inte låtit vänta på sig. Flera hustillverkare och fastighetsbolag har redan börjat bygga med ShingEl. Bland kunderna kan nämnas Vasakronan, som ser ShingEl som ett viktigt steg på vägen till att bli koldioxidneutrala.

Del av klimatskalet
Det är tunnfilmstekniken CdTe som utgör kärnan i ShingEl-panelerna. Till skillnad från kiseltekniken har tunnfilm en högre verkningsgrad i skuggiga miljöer, och ger mer energi även molniga dagar. Att tekniken är helt integrerad innebär att ShingEl ersätter ett annat takmaterial och i sig själv blir en del av byggnadens klimatskal. Det både förkortar byggtiden och sänker kostnaderna jämfört med att först lägga ett tak och sedan montera solceller ovanpå.

Efterlyser politiskt ställningstagande
Även om framtiden ser ljus ut för byggnadsintegrerad solenergi, är SolTech Energy måna om att understryka det offentliga och det kollektiva ansvaret. – Ska världen uppnå de högt satta klimatmålen måste politiker i alla länder använda de styrmedel som behövs. Vill man främja sol energi får man inte se det som en skattebas. Vid nybyggnation borde det vara ett krav för bygglov att huset genererar el, avslutar Stefan Ölander.

Presenteras av:


Avonovas nylanserade snabba medarbetarenkät Dialog.

Avonova lanserar digital företagshälsa

När man talar om hållbarhet är det viktigt att hålla isär begreppen – verkar man på organisations- eller individnivå? I en perfekt värld är svaret ”både och” – och frågar man Avonova går vägen bland annat dit via ett tydligare fokus på proaktiv hälsa.

– För många organisationer är det svårt att få till ett systematiskt arbetsmiljöarbete. En av anledningarna kan vara utmaningen med att få en balans mellan vad som utgör en hållbar arbetsmiljö för den anställde och för företaget som sådant, menar Robert Persson-Asplund, psykolog och forskare med ansvar för utveckling av psykosociala tjänster på Avonova.

Forskning visar att den som trivs och upplever stöd på sitt arbete också är mer benägen att bland annat komma med idéer, egna initiativ och lösa problem. Det i sig kan stimulera produktiviteten och sänka sjukfrånvaron – och den goda cirkeln är ett faktum. Det kräver dock att bolag ger sina medarbetare rätt förutsättningar för att de ska må så bra som möjligt – och inom området, att förebygga ohälsa, är Avonovas tjänster framstående.
– Vi är jätteduktiga inom rehab och efterhjälp men det är inte där vi vill ha vårt fokus, förklarar utvecklingschef Stefan Persson. Om vi istället inriktar oss på en mer kunskapsförmedlande roll blir besparingarna snabbt avsevärda både vad gäller humankapital och i slutändan förstås kronor och ören. Att förebygga är både enklare och lindrigare än att bota, och här har vi väldigt mycket att tillföra.

”Hållbart arbetsliv”
Ett exempel på hur Avonova paketerar sin kunskap om en sund och hållbar arbetsmiljö är deras arbetsmiljöförsäkran. Det ger kunderna ständig tillgång till Avonovas arbetsmiljökompetens inklusive hälsoaktiviteter och undersökningar, och är ett viktigt led i ambitionen att skapa ett hållbart arbetsliv för såväl individer som organisationer.

Digitala tjänster
Avonova har även varit snabba att ta fasta på digitaliseringens möjligheter som har förändrat spelplanen vad gäller vård och hälsa. Bland annat möjliggör den nya tekniken att de årligen utbildar drygt 10 000 chefer och medarbetare genom så kallad e-learning.

Läs mer om hur Avonova arbetar med digital företagshälsa. Klicka här

De har även tagit fram ett enkelt och tillgängligt kartläggningsverktyg som stöttar hållbarhetsdialogen mellan chef och medarbetare och samtidigt utvärderar arbetsmiljön på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Verktyget heter Avonova Dialog – ett hållbarhetsverktyg i app-format.
– Vi har även robusta och evidensbaserade system för KBT-behandling via nätet, berättar Robert som just nu doktorerar på digital hälsa. Forskning har visat att behandling via nätet är väldigt kraftfullt, i många fall lika kraftfullt som en vanlig terapeutisk behandling.
– Mängden data vi sammantaget kan samla och analysera med digitaliseringens hjälp ger oss en komplex och detaljerad bild av hur både företag och individer mår. Det gör det lättare för oss att höja blicken och flytta fokus från att främst vara efterhjälpande till att bli proaktiva och preventiva, avslutar Stefan Persson.

Klicka här för att läsa mer om Avonovas digitala verktyg Avonova Dialog

Presenteras av:

Avonova är Sveriges närmaste företagshälsa.
Vi finns på mer än 110 platser och stöttar dagligen nära 10.000 organisationer och företag med mer än 750.000 anställda. Det ger oss mycket kunskap om hur våra svenska företag arbetar och fungerar, och hur de anställda mår. Inom Avonova arbetar nära 700 specialister som ergonomer, läkare, sjuksköterskor, psykologer, beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och hälsopedagoger.


Stefan Persson


Robert Persson-Asplund

Superkommun växlar upp miljöarbetet

Nu etablerar Nacka kommun ett miljöutskott för att vässa arbetet med strategiska miljöfrågor. Utskottet ska följa upp och driva miljö- och klimatarbetet i kommunen. Höjda ambitioner och smarta miljösatsningar väntar när Nacka växer och bygger stad.

Att vara en miljösmart kommun är en av fyra prioriterade huvuduppgifter för Nacka kommun de kommande åren. Det innebär att arbetet mot de redan tydliga och långsiktiga miljömålen intensifieras.

– Nacka har fantastisk natur med naturreservat utspridda i alla kommundelar. Den ska vi förvalta och förädla. Vi planerar ytterligare fem reservat till år 2020. Dessutom satsar vi på cykelvägar, tunnelbana, utbyggd båttrafik, solenergi samt avveckling av fossila bränslen i kommunens verksamheter och mycket mer. Det nya miljöutskottet blir ett viktigt tillskott i arbetet med att växa hållbart och möta klimatförändringar, säger Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande.

När Nacka växer ökar inte bara invånarantalet. Tre nya företag startas varje dag i kommunen och till 2030 kommer 15 000 nya arbetsplatser bli till. Det gör att fler Nackabor får närmare till arbetet och att Nackas företag får närmare till välutbildad arbetskraft. Utveckling och tillväxt ligger i Nackas DNA och har pågått under många år i olika faser. Fortsatt utveckling är avgörande för att Nacka kommun ska vara en innovationsplats för små och medelstora företag för att kunna bidra till att regionen förblir en viktig tillväxtmotor för Sverige.

I Nacka har invånarna närmare till ett skyddat naturområde än i någon annan kommun. I genomsnitt har en Nackabo 600 meter att gå till skyddad natur. Kommunens ambition är att ingen Nackabo ska ha längre än 300 meter till en park eller ett grönområde. Därför planerar kommunen gröna trivsamma parker och naturmiljöer i de blivande stadsdelarna.

– Genom att ställa rätt krav i stadsbyggandet, beakta värdefulla ekosystemtjänster och tillämpa grönytefaktorn i markanvisningar och detaljplaner kan stadsutvecklingen fungera som en hävstång för en övergång till ett mer klimatsmart samhälle, säger Per Enarsson, miljöchef i Nacka kommun.

På kort sikt kan stadsutveckling och tillväxt innebära påfrestningar för närmiljön, men sett över tid blir miljön i Nacka allt bättre.  Miljömålen för Nacka innebär att kommunen ska minska utsläppen av växthusgaser till en mer hållbar nivå. Till 2030 ska utsläppen vara 1,5 ton CO2-ekvivalenter per invånare. Kurvorna pekar åt rätt håll, det senaste värdet från 2016 var 2,2 ton. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning i bebyggelse och från vägtrafik minskar också. Ett av de viktigaste bidragen för att nå miljömålen är den planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka med tre nya stationer, Sickla, Järla och Nacka stad, fram till 2026 och den kommande bussterminalen i centrala Nacka. Bussterminalen ska byggas för att främst serva östra och lite av de södra kommundelarna.

– Vi vill att nuvarande och blivande Nackabor och Nackaföretag ska känna till kommunens miljömål och miljöambitioner. Hållbar tillväxt är centralt och vi vill attrahera klimatsmarta innovationer och miljömedvetna medarbetare och invånare. Det krävs samverkan och samspel för att vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt, säger Hans Peters (C), ordförande i miljömålskommittén och kommunalråd.

Presenteras av:

Nacka kommuns lokala miljömål
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Giftfri miljö
Rent vatten
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer här

Så ska Destinationen Sigtuna bli plastfritt till 2020

Plast är idag en av våra största klimatbovar och produktionen i världen väntas fortsätta öka. Nätverket Hållbar destination som består av hotell i Sigtuna har tillsammans beslutat att drastiskt minska klimatavtrycket från plastanvändning. Målet är att vara en helt plastfri destination 2020.

Trots många initiativ och en ökad medvetenhet kring hur plast påverkar vår miljö så avtar inte plastproduktionen. Bara under 2016 tillverkades 335 miljoner ton plast i världen och siffran väntas öka till 500 miljoner ton år 2050 enligt branschorganisationen PlasticsEurope. EU-kommissionen pekar samtidigt på att det kommer finnas mer plast än fisk i haven samma år. Nätverket Hållbar destination i Sigtuna tar nu ett krafttag för miljön och siktar på att bli plastfria 2020.

– Det här är en utveckling vi måste stoppa. Tillsammans med våra partners i nätverket har vi därför tagit beslut om att fasa ut plastartiklar i våra verksamheter så långt som möjligt. Vi är redan igång och första steget är att inventera engångsartiklar av plast och göra en nollmätning av våra partners plastförbrukning. Därefter ska vi tillsammans försöka påverka våra leverantörer att minska sin användning av plast, säger Anna Lakmaker, t.f vd på Destination Sigtuna.

Minskad klimatpåverkan trots fler gäster
Samarbetet mellan Sigtunas hotell för att minska sin klimat- och miljöpåverkan började redan 2009 genom en rad initiativ. Att mäta klimatpåverkan av den egna energiförbrukningen, uppvärmning, tjänsteresor, tvätt och matvaror är och har varit en viktig del i samarbetet. Hotellens klimatpåverkan var 2017 1,6 kilo CO2e per gäst, vilket är betydligt lägre än det europeiska och internationella snittet som är 10-30 kilo per gäst.

– Totalt har vi minskat destinationens klimatpåverkan trots att antalet gäster ökat. Vi ser fram emot att gå i bräschen för hållbarhetsfrågor inom besöksnäringen och är redo att ställa om för en hållbar framtid även inom andra områden, avslutar Anna Lakmaker.

Presenteras av:

Om nätverket hållbar destination
De medverkande företagen i Destination Sigtunas samarbete för en hållbar destination är:
1909 Sigtuna Stadshotell, Best Western Arlanda Hotellby, Best Western Park Airport Hotel, Clarion Hotel Arlanda Airport, Hotell Kristina, Kämpasten, Radisson Blu Arlandia Hotel, Radisson Blu SkyCity Hotell, Rosersbergs Slottshotell, Sigtunahöjden Hotell & Konferens, Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, och Stora Brännbo Konferens och Hotell.

Läs mer här

Så försöker Botkyrka få fler att ta cykeln

Många i Sverige cyklar och stora satsningar görs för att utveckla cyklandet – men hur får man de som aldrig cyklar att börja? Botkyrka kommun tog hjälp av projektet Pedalista som kom med nya kreativa idéer.

Svenskarna blir allt mer miljömedvetna och många ställer nu bilen och tar i stället cykeln för sina vardagstransporter.

Men trots att infrastrukturen för att cykla på många håll blir allt bättre, finns grupper som aldrig sätter sig på en cykel.

Det ville man ändra på i Botkyrka kommun.

– 80 procent av koldioxidutsläppen i Botkyrka kommer från transporter. Därför ville vi i kommunen få fler att cykla. Vi ville få de som aldrig cyklar att börja, säger Jessica Nyberg, miljöutredare i Botkyrka kommun.

Till hjälp tog man Pedalista, som arbetar för att öka mångfalden inom cyklandet.

En undersökning som genomfördes visade att många i Botkyrka som inte cyklar avstår därför att cykeln är trasig.

Det fick Pedalista att anordna en introduktionskurs i grundläggande cykelunderhåll. Fem ungdomar från Botkyrkaområdena Norsborg och Alby fick under våren lära sig hur man fixar enklare cykelproblem.

Ungdomarnas kunskaper testades under kommunens invigning av Blåklintsparken i Hallunda i juni, då boende kunde komma förbi Pedalistas tält och få hjälp av ungdomarna att laga sina cyklar.

Pedalistas undersökning visade också att en del kommuninvånare inte kunde cykla. Särskilt vanligt var det bland kvinnor över 35.

Det ledde till kommunen under hösten erbjöd kvinnor att gå en kurs i att cykla. Kursen anordnades i samarbete med Cykelfrämjandets projekt Frihet på cykel.

– Vi använde mindre cyklar, skruvade av pedalerna och började som barn brukar göra, genom att gå fram med cykeln, säger Jennie Björstad på Pedalista.

Snart sattes pedalerna tillbaka och flera av kvinnorna blev senare duktiga cyklister.

Jessica Nyberg säger att kommunens satsning på cyklandet är en viktig del i Botkyrkas klimatarbete – men att det inte bara handlar om klimatet.

– Satsningen är också kopplad till ambitionen att skapa levande stadsdelar där trivsel och livskvalitet råder. Vi hoppas att våra initiativ, vare sig det är en cykelkurs eller en cykelutflykt till Slagstabadet, kommer att göra stadsmiljön än mer levande i framtiden.

Presenteras av:

Pågens hållbarhetsarbete – med fokus på kretslopp och svenskt lantbruk

Hos Pågen är hållbarhet lika viktigt som mjöl är för bakningen. Därför har Pågen utvecklat ett unikt kretsloppssystem där allt överblivet bröd återanvänds och en av företagets hjärtefrågor är att vara med och utveckla ett hållbart svenskt lantbruk.
– Vi menar att det är viktigt för Sverige att ha ett kommersiellt hållbart jordbruk som också bidrar till en levande landsbygd och fler arbetstillfällen, säger Helena Havglim, kvalitets- och hållbarhetschef på Pågen.

Sedan starten 1878 har familjeföretaget Pågen arbetat för att leverera gott, färskt bröd. I dag är Pågen landets ledande bageriföretag och driver ett gediget hållbarhetsarbete. Det märks inte minst i deras unika kretsloppssystem där allt bröd som inte säljs återanvänds.

– Matsvinn klassas som en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna och för oss är det en självklarhet att ta hand om alla restprodukter, berättar Helena Havglim, kvalitets- och hållbarhetschef på Pågen.

– I en färskvarukategori kommer det alltid att finnas en viss del produkter som inte blir sålda. Därför har vi utvecklat ett kretsloppssystem där det bröd som inte blir sålt tas tillbaka till bageriet av våra säljare. Merparten av det går till återvinning i vårt jästeri för att tillverka jäst som används för att baka nya goda bröd, vilket är unikt för Pågen. Resten blir till djurfoder eller bioetanol.

Fokus på svenska råvaror
Pågen arbetar också för ett hållbart svenskt jordbruk och använder så långt det är möjligt svenska råvaror med låg klimatpåverkan. Under 2017 kom 88 procent av alla inköpta råvaror från Sverige. Mjölet mals i Pågens egna kvarnar och spannmålet odlas i närheten, bland annat på Lundaslätten och Österlen.

– Vi har ett nära och långsiktigt samarbete med ca 200 kontrakterade bönder där vi gemensamt driver ett utvecklingsarbete. De är stolta över att få vara delaktiga i och sälja spannmål till oss och vi hjälper dem med tips och råd i hela odlingsprocessen, berättar Jörgen Hansson, utvecklings- och försäljningschef på Pågens egen kvarn Lilla Harrie Valskvarn.

Konceptodlingar
Pågen bedriver också en rad projekt för att utveckla nya grödor.

– Tillsammans med växtförädlare i Europa undersöker vi vad som kan odlas i Sverige och utifrån det utvecklar vi nya konceptodlingar. Det handlar om både råg- och vetesorter som ger större och bättre skördar och mindre klimatpåverkan, men även om råg med bättre växtegenskaper och därmed mindre behov av växtskyddsmedel. En del är också utveckling av nya svenska spannmålssorter, såsom dinkel och durum. Detta har bland annat resulterat i att vi kunnat lansera ett bröd bakat på durum från utvalda skånska gårdar, förklarar Jörgen.

Utveckling av närområdet
Pågen ligger i en utsatt del av Malmö. Även här arbetar Pågen med långsiktighet och hållbarhet.

– Vi vill utveckla och lyfta den här delen av Malmö för att göra det till ett säkrare och bättre område. Planen är en Green Village där fokus ligger på mat – att erbjuda ett grönt område där det till exempel satsas på solenergi och där såväl mindre verksamheter som större företag inom food-tech och livsmedelsindustrin vill etablera sig.

– Vi vill göra det till en levande stadsdel, men det kräver ett samarbete och en vilja ifrån kommunen och dess privata byggbolag att göra denna positiva förändring, avslutar Helena.

Presenteras av: