Här får lärare chans att växa

För Kunskapsförbundet Väst är det viktigt att utvecklingsarbetet drivs av lärarna och att eleverna står i centrum. På deras skolor är det försteläraren som tillsammans med rektorn tar fram strategier och involverar hela kollegiet. Det viktigaste är tillit menar Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet Väst.

Det viktigaste för ett lyckat utvecklingsarbete enligt Maria är att ledningen, skolornas rektorer och lärarna känner tillit till varandra och har samma mål; att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

–– Vi har utvecklat en modig arbetsplats där våra lärare, med ledningens stöttning, vågar titta på hur de jobbar, vad som behöver ändras och att prova nytt, berättar Maria.

Att lärarna ska vara kugghjulen i utvecklingsarbetet är en självklarhet för Kunskapsförbundet Väst. För att stötta dem anordnar ledningen regelbundna träffar för skolorna, och varje termin har de kompetensutvecklingsdagar där lärare träffas och diskuterar problem de stöter på i sin undervisning.

– Jag leder även ett nätverk för våra förstelärare som står i förbindelse med universitet och forskning. Våra lärare kan därmed fortsätta att utvecklas även efter sin examen och ta in forskningsresultat i klassrummen, förklarar Maria.

”Vi vågar utmana varandra”

Carina Carlander är förstelärare i matematik och geografi på Nils Ericsonsgymnasiet. Hon håller i en utvecklingsgrupp för matematik med träffar varannan vecka. Tillsammans upptäckte de att deras elever gärna arbetar vid whiteboards. De testade därför att sätta upp whiteboards på samtliga väggar i matematiksalarna och såg ett ökat intresse och lärande bland eleverna.

– Tillsammans provar vi olika tankar och diskuterar resultaten. Att ledningen stöttar och uppmuntrar oss till att prova nytt gör oss modiga och vi vågar utmana varandra, säger Carina och avslutar; 

– Chansen att få lära av och med varandra i en tillåtande miljö gör att vi ständigt kan utvecklas, vilket är väldigt spännande. 

Läs mer på www.kunskapsforbundet.se.

Carina Carlander och Maria Hildefors

 

Om Kunskapsförbundet Väst

Kunskapsförbundet finns i Trollhättan och Vänersborg och driver de kommunala skolorna Birger Sjöberggymnasiet, Magnus Åbergsgymnasiet, Nils Ericsonsgymnasiet samt Vuxenutbildningen. I Kunskapsförbundet finns 750 medarbetare och 6000 elever. Mer information finns på kunskapsforbundet.se.

Lidingös fältkuratorer från vänster: Sabrina Abidi, Linnea Hagström, Phillip Uriri samt enhetschef Alex Heidari.
– Det känns riktigt bra när ungdomar nu börjar se att vi finns kvar och att de kan vända sig till oss, säger Sabrina.

Lidingös fältkuratorer ser barn och unga 

Det förebyggande arbetet med barn och unga är prioriterat på Lidingö. Tre fältkuratorer med socionombakgrund finns därför på plats sedan i höstas. 

– Kan vi fånga upp barn och unga tidigt så har vi vunnit mycket, säger Alex Heidari, enhetschef på omsorgs- och socialförvaltningen. 

Fältkuratorerna arbetar med barn, ungdomar och föräldrar på platser där de befinner sig i sin vardag – som exempelvis förskola, skola, föräldramöten och fritidsverksamheter. De kan ge tips och råd men även vägleda till rätt stöd och aktörer. 

Ser helheten kring barnet

Genom att besöka allt från skolor och fritidsgårdar till barnmorskemottagning och räddningstjänst, kan de tre fältkuratorerna på nära håll skapa sig en bild av helheten och de behov som finns. 

– När vi träffar yrkesverksamma, barn och föräldrar får vi en helhetsbild kring hur ett barn har det och vilket stöd som kan behövas, säger Linnea Hagström, en av de tre fältkuratorerna.

Fler satsningar på det förebyggande arbetet

En ytterligare satsning inom det förebyggande arbetet är ”Trygg uppväxt”, en samverkansmodell mellan bland annat förskola, skola, socialtjänst och externa aktörer på Lidingö. 

– Tanken är att vi vid behov ska samarbeta med olika verksamheter i barns liv, från att de är små och är i kontakt med barnavårdscentralen till att de går i skolan, säger fältkurator Phillip Uriri. 

Alex Heidari fyller i:

– Grunden i det nya arbetssättet är att möta barn, unga och föräldrar med stöd och hjälp i ett tidigt skede, innan bekymren hunnit växa sig stora och det kan behövas mer omfattande insatser. 

Arbetet är under utveckling och fältkuratorernas arbete är en viktig del i den satsningen. 

– Beslutet att prioritera det förebyggande arbetet med barn och unga på Lidingö är taget i stor politisk enighet. Det är väl investerade resurser och en satsning på framtiden, avslutar Birgitta Sköld, (Lidingöpartiet) ordförande i omsorgs- och socialnämnden.

www.lidingo.se/jobbahososs

”SOS 112 – vad har inträffat?” är starten på ett livsviktigt uppdrag

En stukad fot, hjärtstopp eller större olycka. När SOS-operatören Linda svarar på 112-anrop vet hon aldrig vad hon ska få höra. I nära samarbete med SOS-sjuksköterskor agerar SOS Alarms operatörer för att hantera det oväntade och plötsliga.

Varje år tar SOS Alarm emot tre miljoner samtal. Omkring 150 av dessa når varje dag SOS-operatören Linda. Hon har varit en del av SOS Alarm i över elva år och beskriver hur hon i varje samtal, via en avancerad teknikplattform, arbetar nära SOS-sjuksköterskor från hela landet. Det gör att rätt resurser kan skickas till rätt plats, i rätt tid – och med rätt prioritering.

– När jag svarar ”SOS 112 – vad har inträffat?” gör jag en larmplan för att hantera ärendet. Vid vårdsamtal och när jag behöver stöttning i medicinska frågor kan jag koppla in en SOS-sjuksköterska, säger Linda.

Fredrik är SOS-sjuksköterska sedan några månader. Med erfarenhet som specialistutbildad ambulanssjuksköterska ser han många fördelar med att nu arbeta per telefon.

– Det är här vårdkedjan börjar och här kan jag hjälpa många fler. Jag ångrar inte en sekund att jag tog det här steget, berättar han.

Men att utföra ett arbete per telefon, där sinnena är begränsade, är också utmanande. För att få en bild av vad som hänt används en särskild samtalsmetodik och intervjuteknik där allt från bakgrundsljud till nyanser i rösten lyssnas in.

Ett utmanande uppdrag
Något som också är utmanande är samtal från någon som förlorat en anhörig – likaså samtal från inringande som väljer att avsluta sitt liv och där den sista stunden delas med SOS-operatören eller SOS-sjuksköterskan.

– Ibland vill jag bara hålla om den som ringer in, berättar Linda. Det finns ljud och samtal som är svåra att skaka av sig, men det är en del av jobbet och vi får mycket hjälp att hantera det.

”En jätteboost”
För att lyckas i rollen som SOS-sjuksköterska och SOS-operatör krävs en rad egenskaper, bland annat att man är lugn, lyhörd, orädd och kan arbeta i ett högt tempo. Det lägger en solid grund för att utföra ett livsviktigt uppdrag – varje dag.

– Det är fantastiskt att få gå till ett jobb och rädda liv, säger Linda. Att tillsammans med den som ringer in kämpa sig igenom en hjärt- och lungräddning och rädda ett liv, det är en jätteboost.

SOS Alarm skapar ett tryggare Sverige för alla genom att dygnet runt larma ut hjälpresurser när olyckan är framme. Varje dag hos oss är intressant, viktig och utmanande.

Läs mer här

Christian och Sara jobbar med samhällsbyggnad i Nyköping:
”Det är ett privilegium att få vara med och forma framtiden”

Nyköping är en stad i en stark tillväxtfas. Nyköping ligger vid kusten en timme från Stockholm. En modern och snabbt växande kommun med god service. Hit flyttar människor både för att bo och arbeta.

I Nyköping har man havet som granne, nära till natur och en aktiv stadskärna. Staden är just nu i en stark tillväxtfas, där man bland annat är en del av projektet Ostlänken, den 16 mil långa järnvägen som ska gå mellan Södertälje och ner till Linköping – via Trosa, Nyköping och Norrköping. På avdelningen Samhällsbyggnad i kommunen arbetar Christian Udin, ansvarig för Ostlänken.
– Man kommer att få kortare restid och man kan köra fler tåg vilket innebär att fler kan tänka sig att ta sig hit – både för boende och verksamheter. Den nya järnvägen kommer att bidra till att regionerna växer och knyts ihop, förklarar Christian Udin.

När en storstad som Stockholm växer i antal invånare skapas en regionsförstoring, som ställer krav på närliggande städer att erbjuda bättre tillgänglighet och möjligheter att bo och arbeta. Nyköping satsar stort, inte bara genom Ostlänkenprojektet. En av dem som arbetar med det är Sara Rangensjö, planarkitekt på Nyköpings kommun. Just nu planeras för Nyköpings resecentrum, som kommer att slå samman nuvarande tåg- och busstation.
– Målet är att det ska vara mer än transportnod. I och med att vi bygger centralt ska det vara en förlängning av centrum. Vi vill att det ska vara en plats för liv och rörelse, berättar Sara Rangensjö.

Både Christian och Sara berättar om fördelarna med att bo i en mellanstor stad, som ändå har karaktären av en småstad, med en lång historia. Ingen av dem kan tänka sig att flytta härifrån.
– Det är ett privilegium att få vara med och forma framtiden för mina barn, säger Sara Rangensjö, något som kollegan Christian håller med om:
– Det känns bra att vara med och sätta Nyköping på kartan, avslutar han.

Nyköpings kommun har 5600 invånare och växer snabbt. Tillväxttakten procentuellt sett är bland de högsta i Sverige. Ostlänken är Sveriges största samhällsutvecklingsprojekt.  Den nya järnvägen kommer att öka kapaciteten i järnvägsnätet och minska restiden från Nyköping till Stockholm och Östergötland. Men kanske ännu viktigare, Ostlänken kommer att generera tillväxt för hela regionen. Behovet av kvalificerad arbetskraft kommer att vara hög i Nyköping i många år framöver.

Var med och bidra till ett tryggt och säkert samhälle

Genom att kontrollera varor som passerar Sveriges gränser bidrar Tullverket till ett tryggt och säkert samhälle. I alla kanaler och i alla flöden. Digitalt och manuellt, dag och natt, i ur och skur.

Gör skillnad vid gränsen 
En av dem som bidrar är Maja Wasserstrom som jobbar i en gränsskyddsgrupp i Malmö. Med hela Skåne som sin arbetsplats och med ett gäng kollegor lika tajta som en andra familj går Maja till jobbet med pirr i kroppen.
– Jag vet att det jag gör är meningsfullt – jag älskar verkligen mitt jobb. När jag jobbar är jag alert till 100 procent. Jag använder alla mina sinnen för att lista ut var jag kan hitta och stoppa varor som inte ska vara i Sverige. Ingen dag är den andra lik; ena dagen letar jag och mina kollegor narkotika och vapen tillsammans med en sökhund, nästa dag röntgar jag lastbilar med vår toppmoderna skannerbil och en tredje dag gör jag rattfyllerikontroller på vägen.
Hjälper Sveriges företagare
En annan av dem som bidrar är Zuher Rajpar som jobbar på klareringsexpeditionen på Arlanda. Han möter företagare och transportörer som tar in varor till Sverige.
– Det här jobbet går aldrig på slentrian. Jag möter olika kunder, allt från egenföretagare som ska sälja frukt på ett förortstorg till tullombud som jobbar för näringslivets toppföretag. Tillsammans med andra myndigheter – var och en med sin specialkunskap – får vi Sverige att rulla.
Det är ingen slump att många av Tullverkets medarbetare stannar länge på myndigheten. Utveckling uppmuntras och det finns många möjligheter att bredda sig eller fördjupa sig inom myndighetens breda verksamhet. De närmaste åren kommer Tullverket att ha ett stort behov av att  rekrytera nya medarbetare som vill vara med och göra en meningsfull insats. Är du en av dem?

Presenteras av:

Tullverket är en statlig myndighet som ska kontrollera flödet av varor in och ut ur Sverige, bidra till ett säkert samhälle och säkerställa konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd.

Läs mer här

 

Patent- och registreringsverket lockar allt fler ingenjörer

Kreativt, intressant och utmanande – det är jobbet i ett nötskal för en patentingenjör hos Patent- och registreringsverket. Och med förmåner som språkutbildning och en 18 månader lång introduktionsutbildning är det lätt att förstå attraktionskraften.

Patent- och registreringsverket är en stor arbetsplats för många ingenjörer. Som patent­ingenjör på PRV får man se vad uppfinnare och forskare arbetar med genom att granska patentansökningar och besluta om något ska patenteras.

– Vi tittar på en uppfinnings uppfinningshöjd. Det innebär att en uppfinning ska vara ny och kunna tillgodogöras industriellt för att kunna patenteras, säger Tobias Viskers, patentingenjör på Patent- och registreringsverket.

Tobias Viskers tycker att arbetsuppgifterna som patentingenjör är intressanta och utmanande och tror att det är viktigt att man besitter en nyfikenhet och ett intresse inför att se ny teknik. Han tillägger även att yrket kräver att man kan arbeta i ett högt tempo och vara effektiv men samtidigt bibehålla en hög noggrannhet. Något han även tror är viktigt i rollen är att man tycker om att kommunicera med kunder på en internationell nivå eftersom de får in ansökningar från hela världen.

Alla nyanställda ingenjörer får gå en introduktionsutbildning på 18 månader för att lära sig arbetet. Utbildningen berör betydelsen av patent, hur patent ska bedömas och vad som krävs för att något ska kunna patenteras.

– Vi har inga krav på arbetslivserfarenheter men vill att man har rätt teknikkompetens. Våra ingenjörer får även gå en språkutbildning eftersom vi handlägger internationella ansökningar, säger Theresia Lasu Waleij, HR-­specialist på Patent- och registreringsverket.

Arbetsmiljön på PRV är samarbetsinriktad där alla ser till helheten och arbetar för gemensamma mål. Eftersom arbetet innebär ett intensivt granskningsarbete är de måna om att deras ingenjörer har ett liv i balans med en bra tillvaro även utanför arbetet.

PRV arbetar aktivt med externa informationsuppdrag på mässor, universitet och högskolor – för att informera om vad de gör och bidra till tillväxt. PRV är också en internationell myndighet med omvärldsfrågor i fokus och har många internationella samarbeten och kontakter genom bland annat EUIPO och EPO och även tillsammans med SIDA.   

Presenteras av:

På Polismyndighetens It-inköpssektion står leverans och samverkan i fokus

It-inköp arbetar med allt från komplexa upphandlingar till enklare avrop och agerar som stöd inom juridiska och upphandlingsrättsliga frågor.
Här jobbar alla tätt med varandra och det är stort fokus på samverkan.
– Vi samarbetar med många kollegor inom it-avdelningen som gärna delar med sig av sin kunskap, säger Sara Rezae, upphandlare på It-inköp.

Sara Rezae är utbildad jurist och arbetar som upphandlare på It-inköp där hon trivs jättebra.

Jag trivs väldigt bra med mina arbetsupp­gifter där jag får använda lagen och tillämpa den i praktiken. En del i mitt uppdrag är att säkerställa att upphandlingen tillgodoser myndighetens behov samtidigt som konkurrensen på marknaden tas tillvara. Vi jobbar i nära samarbete inom sektionen och har god sammanhållning.

Kira Mielonen med bakgrund inom forensisk vetenskap arbetar även hon på It-inköp men som inköpare. 

– I min arbetsroll får jag ta ett stort eget ansvar och genomföra komplexa uppgifter. Det är ett väldigt utmanande och varierande arbete och jag har inom en kort tid utvecklats väldigt mycket. Det har också under min tid på sektionen varit ett fantastiskt kunskapsutbyte mellan kollegorna, vilket jag uppskattar. 

Stora personliga utvecklingsmöjligheter
Som anställd på It-inköp får man möjlighet att bidra till samhällsnyttan samtidigt som man har stora personliga utvecklingsmöjligheter. Man får ta del av både interna och externa kurser, seminarier och vara med och bidra till sektionens framtida utveckling.

– Jag har fått ta mycket eget ansvar och ständigt lärt mig nya saker. På It-inköp har man goda möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter för att kunna utvecklas, säger Sara Rezae.

Kira instämmer.

– Ledningen för it-avdelningen uppmuntrar personalen till vidareutveckling, och det tycker jag om. Det finns oerhört många möjligheter att utvecklas här och på Polismyndigheten i stort, avslutar hon.

Så stärker Myndighetsnätverket utvecklingen av Sundsvallsregionen

Myndighetsnätverket är ett nätverk för samverkan mellan myndigheterna i Sundsvallsregionen. Genom att de aktivt arbetar tillsammans för att stärka sin kompetensförsörjning visar de att regionen är en bra region att arbeta och bo i.
– Här finns en intressant arbetsmarknad och möjlighet att utvecklas, säger Maria Humla, vikarierande generaldirektör på SPV.

Sundsvall är en av de största it-regionerna i hela landet. Enbart myndigheterna Bolagsverket, Försäkringskassan it, CSN och SPV sysselsätter drygt 1 200 personer inom digitaliserings­området.

–  Vi möter bland annat Mittuniversitets studenter och visar att det finns intressanta arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas på olika myndigheter här i Sundsvall. Vi tror att det bidrar till att studenterna väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning, säger Maria Humla, vikarierande generaldirektör på SPV.

”Nationell förebild”
Myndighetsnätverket och deras samarbeten skapar goda förutsättningar för en bra personal­försörjning och att verksamheterna drivs effektivt i Sundsvallsregionen.

– Vi har skapat ett kraftcentrum som attraherar i stort sett samtliga större privata aktörer inom it. Nätverket lyfts ofta fram som en nationell förebild och genom dess nära sam­verkan på olika nivåer finns här en stark och nära kunskap om utvecklingsbehov, säger Annika Stenberg, generaldirektör på Bolagsverket.

Därför ska man söka till Sundsvalls-regionen 
I Sundsvallregionen finns det goda utvecklingsmöjligheter och spännande arbetsuppgifter i en miljö som tillåter att arbetsliv och privatliv kan kombineras.

– Regionen behöver fortsatt säkerställa en bred spetskompetens inom digitalisering, ny teknik och it- och informationssäkerhet. Det kombinerat med den framåtanda och de höga ambitioner som finns i regionen gör att jag tycker det är en fantastiskt ställe att vara på om man vill arbeta med it och samtidigt utveckla sig själv, avslutar Annika Stenberg.

Presenteras av:

Myndighetsnätverkets består av 17 olika myndigheter med 17 olika uppdrag. De 7 huvudmyndigheterna är SPV, CSN, Bolagsverket, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Myndigheten för digital förvaltning.

Deras gemensamma uppdrag är att säkerställa kompetensförsörjningen, samordna utbildningar och dela på administrationen.

Läs mer på

 

Hos Gävle kommun finns möjlighet till utveckling

Som medarbetare på Gävle kommun finns det stora möjlig¬heter för personlig utveckling. Här anordnas både kurser och utbildningar för den som vill, och kommunen ser till att varje medarbetare känner sig viktig samt att man arbetar mot samma mål – oavsett vilken förvaltning man arbetar för.

Marie Wallmark är lärare för åk 4-6 på Vikinga­skolan i Gävle kommun där hon trivs väldigt bra.

Det är jätteroligt att arbeta som lärare och jag brinner verkligen för yrket, lika mycket nu som för 20 år sedan. Det som är absolut
roligast är att följa upp eleverna, bedöma och analysera kring undervisningen och att ständigt lära sig nya saker som exempelvis programmering, säger Marie.

Attraktiv arbetsgivare
Marie berättar vidare att hon tycker att Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare som bland annat erbjudit fortbildning och avlastning vid rättning av de nationella proven.

– Om man som lärare vill vidareutbilda sig får man hjälp med det. De anordnar också mycket workshops inom exempelvis information och kommunikationsteknik i och med att den nya läroplanen kräver goda kunskaper inom digital teknik, säger hon.

Alva Egebrand arbetar som exploaterings­ingenjör på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Gävle kommun. Hon trivs också väldigt bra på sin arbetsplats och med sin arbetsroll.

– Mitt arbete är väldigt utvecklande. Vi jobbar mycket med att sälja mark och ta fram byggklar mark i kommunen och jag får då träffa många olika människor med olika kompetenser varje dag, så som konsulter och byggherrar. Eftersom att ingen dag är den andra lik lär man sig alltid mycket nytt och man hinner inte att tröttna på sina arbetsuppgifter – och det är just den variationen jag trivs allra bäst med, säger Alva.

Alva instämmer med Marie om att Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare.

– Jag tycker om att ha Gävle kommun som arbetsgivare. Det finns en bra vision – att man oavsett förvaltning arbetar mot ett gemensamt mål för att utvecklas och bli bättre, avslutar Alva.

Presenteras av:

I Gnesta ska man känna sig välkommen att bo, leva och arbeta!

Gnesta kommun tänker framåt och satsar på att få kommunen att växa. Det syns tydligt i kommunens utvecklingssatsning inom förskola och skola och stora satsningar på vård och omsorg.
Målet är att erbjuda invånarna bästa möjliga service och livskvalitet. Invånarantalet ökar stadigt och bostäder byggs och planeras för att ge rum för fler.

Gnesta kommun är på god väg att bli en större kommun. Det menar Ann Malmström, chef för Vuxen- och omsorgsförvaltningen i
kommunen.

– I våra verksamheter finns en vilja och ambition att göra något bra för invånarna. Vi vill erbjuda goda utbildningsmöjligheter, en bra personlig vård och omsorg, en meningsfull tillvaro, trygghet och delaktighet.

Att värna om kommunens seniorer är även det ett viktigt led i arbetet. För att förebygga ohälsan hos äldre arbetar man aktivt med att utveckla kommunens mötesplatser, aktiviteter, dagverksamheter och anhörigstöd. Aktiv samverkan med ideella organisationer, föreningar och frivilliga är en nyckel till framgång. För att skapa utrymme för fler aktiviteter, mer syssel­sättning samt möjligheter till en för­bättrad social samvaro för kommunens seniorer har man även inlett ett nära samarbete med pensionärsföreningarna.  

– Det är viktigt att ta tillvara på den enorma kunskap och de erfarenheter som finns hos våra medborgare och gemensamt samla våra resurser för att kunna erbjuda det bästa stödet individuellt och i grupp, säger Ann Malmström. 

Gnesta kommun arbetar även stenhårt för att alla elever skall lyckas, både kunskapsmässigt och socialt, och ser gymnasiebehörighet som en viktig och stark skyddsfaktor i livet.

– Vi har ett modernt och digitaliserat lärande med pedagogiskt fokus. Våra barn är ”digitala” och för att motivera och stimulera behöver vi vara utmanande och källkritiska, säger Christina Thunberg, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta.

Christina berättar att kommunen även har inlett en utvecklingssatsning med skickliga pedagoger och ledare inom förskola och skola för att alla elever ska nå högre resultat i fler ämnen. Hon tillägger att något som möjliggör deras satsningar för unga och äldre är att det inom kommunen är högt till tak och väldigt nära till beslutsfattande organ.

– Det är fantastiskt roligt att arbeta här, avslutar hon.

Presenteras av:

Gnesta kommun är en aktiv och förändringsbenägen kommun i Storstockholmsregionen. Vi har goda kommunikationer till Stockholm, Nyköping och Skavsta Flygplats. Vårt nära samarbete med näringsliv och föreningsliv gör Gnesta till en lättillgänglig och personlig tillväxtkommun med stor framtidstro. En kommun där människor växer och är kreativa. Gnesta ligger i Sörmland ca 7 mil från Stockholm och växer mer än någonsin. Vi är 11 000 invånare och 800 medarbetare som arbetar engagerat med att ge våra medborgare och besökare bästa möjliga service och kvalitet.

Läs mer här