Solna utvecklar kvaliteten i förskolan

I december 2017 antog barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen i Solna en strategi för att öka kvaliteten i stadens förskolor. Det är ett led i strävan att öka barnens trygghet och förbereda dem för förskoleklass och skola.

Strategin innehåller tio utvecklingsstrategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Dessa strategier utgör grunden för stadens systematiska kvalitetsarbete inom förskolan och har varit vägledande för de insatser som nu görs.

Sofia Nybom, samordnande utvecklingsledare för förskola och skola, berättar hur hon tillsammans med förvaltningschef Alessandra Wallman besöker samtliga förskolor. Tillsammans med pedagogerna ser de i workshopform över förskolans rutinsituationer.

– Vi tittar på kvaliteten i dagliga aktiviteter såsom frukost, lek, pedagogiska aktiviteter och vila. Utifrån Skolinspektionens fyra definitioner av kvalitet; resultatkvalitet, processkvalitet, strukturell kvalitet och servicekvalitet fördjupar sig pedagogerna i vad kvalitet innebär i varje rutinsituation under en dag i förskolan. Det är ett kollegialt lärande som sker och som synliggör verksamheten i förskolan, säger Sofia.

– Genom att tydliggöra vad kvalitet innebär i förskolan skapar vi förutsättningar för en ökad kvalitet och för likvärdighet i Solna stads förskolor. På så sätt blir vi en förskola att räkna med – och en attraktiv förskole- och skolkommun, avslutar Sofia.

Presenteras av:

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

Framgångsrik utbildning i en växande kommun

Den kommunala skolan i Umeå är en av landets mest framgångsrika. Från 1-20 år finns ett starkt fokus på kärnuppdraget: att alla elever har rätt till skolframgång och att få utveckla hela sin potential. Undervisningen börjar redan i förskolan med fokus på demokrati, inflytande och språkutveckling.

Enkäter med föräldrar i Umeå visar att de har stort förtroende för förskolans arbete och barnen upplevs trygga. Skolresultatet i nationella prov i grundskolan är mycket höga, likaså meritvärden på gymnasiet. Hela 93 % av de elever som börjar gymnasiet och som avslutar sina treåriga studier tar examen.

– De goda resultaten är en följd av att elever känner trygghet, trivsel och arbetsro. Våra engagerade och kunniga lärare fokuserar på vad i undervisningen som gör skillnad för den enskilde eleven. Vi har också hög andel behöriga pedagoger, högre än andra jämförbara kommuner, säger Ann-Christine Gradin, utbildningsdirektör i Umeå kommun.

Här har man i många år arbetat med tidiga insatser, att ge rätt stöd i rätt tid och att arbeta systematiskt med uppföljning av elevernas lärande. Det finns också ett organiserat stöd med specialpedagoger och elevnära resurser som handleder och backar upp pedagoger och ledare, också i den direkta undervisningen.

– En av våra framgångsfaktorer är att vi tillsammans med andra aktörer satsat på samverkan för barn och elevers hälsa, lärande och trygghet i och utanför förskola och skola. Alla barn och elever har rätt att nå sin egen framgång och när de gör det i trygga miljöer så tillåts de växa och nå sin egen individuella potential, säger Ann-Christine Gradin.

Umeå är en kommun i stark tillväxt. Här finns en öppenhet för mångfald och nytänkande och invånare som bejakar förändringar och upplevelser. Det politiska målet är att tillväxten ska klaras med bibehållen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen att nå 200 000 invånare år 2050. Antalet barn och elever ökar och behovet av fler platser i förskola och skola är stort. De närmaste fyra åren behöver ca 800 pedagoger och ett 40-tal ledare rekryteras.

Hösten 2019 blir den totalrenoverade Maja Beskowskolan klar och som med sitt kombinerade högstadium och gymnasium blir unikt i Sverige.

– I planerandet av skolan har vi fokuserat på pedagogiska mål och hur vi kan skapa trygghet och trivsel för elever och lärare. Därför har vi byggt skolan med moderna, flexibla pedagogiska miljöer med uppglasade utrymmen och flera öppna och halvöppna ytor som gör att man inte begränsar lärandet till endast klassrummen, säger Jonas Stenlund, nytillträdd rektor för gymnasieskolan på Maja Beskow.

Ytorna är skapade så att lärare får möjlighet att anpassa sin lärstil och eleverna får miljöer att trivas och träffas på. Gymnasiet och högstadiet är skilda åt i två olika byggnader för att alla elever ska kunna känna sig helt trygga.

– Innan projektet startade pratade vi med elever från grundskolan och från det kunde vi se att vissa ville vara skilda från gymnasieeleverna och andra inte. Därför har vi byggt så att man kan välja om man vill vara i mitten av byggnaden för samverkan och puls eller om man vill vara i det lilla sammanhanget bland sina egna lärare, skåp och klassrum, säger Jonas Stenlund.

Presenteras av:

Umeå kommun är regionens största arbetsgivare och område utbildning med verksamhet från 1-20 år är högt rankad bland jämförbara kommuner i Sverige. Vi har en gemensam strävan: alla elever ska nå skolframgång. Vill du bli en del av vårt team? Umeå kommun ska rekrytera 800 pedagoger och 40 skolledare inom 4 år.

Mejla: jobb@umea.se

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

Skolsatsningar ska gynna alla

Just nu pågår en rad spännande skolutvecklingsprojekt inom Region Gotland där elevernas kunskapsresultat ligger i fokus.

– Vi är på hugget och har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi deltar i SKL:s nationella projekt PRIO där vi arbetar med de interna processerna för att skapa en lärande organisation. Främst handlar det om att stärka det kollegiala lärandet och utveckla arbetssätt för att styra resurser dit de gör störst nytta, säger Torsten Flemming, verksamhetschef för grundskolan.

Det genomförs även insatser för att skapa tillgängliga lärmiljöer tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, som ska ge alla elever en likvärdig utbildning. Region Gotland har även ingått ett partnerskap med Uppsala universitet, vilket skapar möjligheter.

– Det är speciellt för oss. Lärarstudenterna blir en del av våra arbetslag från dag ett, vilket gör utbildningen mer vardagsnära. För våra lärare ger det samtidigt kompetensutveckling. Dessutom får vi tillgång till attraktiva forskningsmöjligheter. Det blir en win-win situation, säger Torsten Flemming.

– Tänker du i nya banor och är du på väg att fatta beslut om din framtid? Vi vill att du ska tänka Gotland. Duktiga och engagerade lärare är avgörande för våra barns och elevers utveckling. Välkommen att bli en av oss, avslutar Torsten Flemming.

Presenteras av:

Region Gotland har 30 grundskolor med 5 400 elever. 88 procent av niorna når gymnasiebehörighet
– och 92 procent uppger att de trivs i skolan. På skolledarsidan är sjuktalen i grundskolan mycket låga.

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

Storsatsning på lärarutveckling ska lyfta Hallsbergs skolor

Lärarbristen har de senaste åren skakat om den svenska skolvärlden – en bidragande faktor är de låga lärarlönerna. Fredrik Nordvall från bildningsförvaltningen i Hallsberg menar att det finns fler sätt för skolan att vara en attraktiv arbetsgivare på.
– Vi gör stora satsningar för att stärka våra lärare i sin professionella utveckling. Det gör att vi kan rekrytera och behålla enskilda lärare och kompetenta arbetslag.

Vi står inför en tid med en stor prognostiserad lärarbrist och fram till 2035 beräknas 79 000 lärare saknas inom det svenska skolväsendet. En bidragande faktor är låga lärarlöner. Fredrik Nordvall, förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Hallsberg, menar att det finns en rad verktyg och insatser bortom förhöjda lärarlöner som kan bromsa utvecklingen.

– En god utbildningskvalitet är beroende av kompetenta lärare. Därför gör vi en rad satsningar i kommunen för att kompetensutveckla lärare och skapa en kontext där elever når sina mål.

Arenor för kollegialt lärande
Kompetensutvecklingsdagar, klassrumsobservationer, arenor för kollegialt lärande, flexibla klassrum och digitala undervisningsmiljöer är några av de satsningar som görs i kommunen. Elin Kullman, lärare på Transtenskolan, beskriver särskilt hur det kollegiala lärandet stärker henne i sin profession.

– Vi tillhör olika arbetslag och hjälper och stöttar varandra vid behov och vi har även schemalagda arbetsmöten då vi tar upp olika ärenden. Tillsammans skapar det ett kollegialt lärande som ger mig en trygghet i min roll.

Hallsberg har även tagit på sig ledartröjan i landet i sin användning av digitala verktyg. Tillsammans med IT-strateger och IT-pedagoger ska lärare få stöd för att utveckla sin digitala undervisningspedagogik.

Vill ha Sveriges bästa skola
Visionen för samtliga satsningar är tydlig. Hallsberg ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Det är något Elin och Edvina Osmancevic, lärare på Stocksätterskolan, känner en stolthet inför.

– Vi har höga förväntningar på våra elever, då måste vi också ha höga förväntningar på oss själva. I det upplever jag att vi har kommit långt och genom att utnyttja alla kompetenser och sträva åt samma mål kan vi nå ännu längre, avslutar Edvina.

Presenteras av:

Hallsbergs kommun ligger i Sveriges hjärta, mitt i Närke, i södra Örebro län.
Kommunen består av sex tätorter. Tillsammans är vi cirka 16 000 invånare i kommunen.
Som Sveriges demografiska mittpunkt är Hallsberg den naturliga knutpunkten för resande och för gods som transporteras på väg och järnväg.

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

Tillväxtkommunen visar skolvägen

Jönköping är en av Sveriges tio största kommuner med en skolverksamhet som i fjol rankades till en av landets främsta. Stephan Redman och Sofie Öjfelt, skolledare i kommunen, beskriver hur kollegiala forum och stödfunktioner stöttar skolledare i sina roller och som en del av en större organisation.
– Jag upplever aldrig att jag står ensam utan snarare att jag har en hel kommun som kan stötta upp mig, menar Stephan.

Stephan Redman har arbetat som skolledare i Jönköpings kommun i över elva år. Efter fyra år som rektor är han i dag förskolechef och beskriver hur en rad kollegiala stödinsatser stöttar honom i sitt uppdrag – som stundtals är utmanande och självständigt med frihet under ansvar. Det här gör att han aldrig upplever att han står ensam.

– Jag tillhör en stor kommun med många fantastiska kollegor som jag kan nätverka med och få stöd av i olika frågor. Det gör att jag inte behöver besitta alla kompetenser själv.

Det är något Sofie Öjfelt instämmer med i sin roll som rektor. Det var tidigare i år som hon gick från biträdande rektor till att anta rollen som rektor i kommunen. För att komma igång har hon inom Jönköpings kommun genomgått en chefs- och ledarskapsutbildning, tilldelats en mentor och närvarar även vid återkommande rektorsmöten och nätverksträffar.

– För mig är viktigt att ha ett kontaktnät av andra rektorer och förskolechefer som jag kan vända mig till för att få stöd och hjälp och det känner jag att jag verkligen har. Vi ser varandra som en tillgång.

Starka stödfunktioner
Särskilt nämner Sofie hur ett kollegialt forum, kallat ”Spåret”, samlar förskolechefer och rektorer som arbetar geografiskt nära varandra. Här får skolledare möjlighet att gemensamt utveckla sina verksamheter för att på bästa sätt möta dagens barn, från 1 till 16 års ålder, och ge dem rätt förutsättningar för lärande.

Inom kommunen bistår även utbildningsförvaltningens stödenheter med kompetens inom områden som ekonomi, HR, juridik, barn- och elevhälsa, kommunikation, men också kompetensstöd anpassat efter olika situationer där särskilda insatser kan behövas.

”Kan se mig i rollen arbetslivet ut”
Att vara en del av ett större pussel är något som driver både Stephan och Sofie i sina roller.

– Att få rusta elever för framtiden är otroligt stimulerande, men också att få se när pedagoger utvecklas i sina roller och i sin profession, säger Sofie.

Det är ett spännande yrke där det händer mycket. Jag kan se mig i denna roll arbetslivet ut, avslutar Stephan.

Presenteras av:

Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun består av ca 5 500 medarbetare. Våra medarbetare lägger grunden för livslångt lärande för att varje barn och elev ska nå så långt som möjligt i sin personliga utveckling. I Jönköpings kommun bor ca 135 000 personer vilket gör Jönköping till en av landets tio största kommuner. Stor inflyttning och ett regionalt centrum i ett av landets tätaste företags- och entreprenörsområden, gör kommunen attraktiv på flera sätt. Här finns alla förutsättningar för en aktiv fritid och ett rikt liv!

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

 

”Har förändrat hela mitt synsätt på människan”

När Johan Björkehed började jobba som behandlingsassistent på SiS ungdomshem Klarälvsgården trodde han inte att han skulle bli långvarig. Femton år senare tycker han fortfarande att han har världens bästa arbete.

Sjuksköterskan som har världens bästa patienter

Åsa Felicetti är institutionsansvarig sjuksköterska, IAS, på SiS LVM-hem
Runnagården. Hon kan inte tänka sig bättre patienter än LVM-klienter.

Johan Björkehed beskriver Klarälvsgården, ett av Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomshem i värmländska Deje, som lite av en slutstation. Här tar man emot pojkar i åldrarna 15-21 år.

– Det går sällan att bråka sig härifrån, så att säga, och vi är väldigt duktiga på att ta hand om de ungdomar som inte passar in någonstans. Här ser vi deras framsteg istället för att älta det som har varit, säger Johan Björkehed.

För de intagna är både vardagar och helger fyllda av aktiviteter. Alla har sitt eget individuella schema som kan innehålla allt från skola, praktik och behandlingsprogram till skapande i musikstudion. Personalen är ständigt vid deras sida.

– Allt för att skapa så lite utrymme för
tristess som möjligt och maximera den så kallade påverkans­tiden. Vi har hand om ungdomslaget i kriminalitet och de är riktigt påhittiga. Därför är det viktigt med mycket påverkanstid.¨

Utmanande jobb
I sitt arbete möter Johan Björkehed ungdomar som ofta bär på en egen historia av utsatthet. Många av pojkarna har varit på andra institutioner tidigare.

– I det här jobbet gäller det att kunna se något gott i den person som sitter framför dig. Här jobbar vi med människor som samhället har dömt ut och det gäller verkligen livet för dem när de kommer hit.

Men det är långt ifrån en enkel uppgift att handskas med ungdomar som är vana att använda sig av hot och våld för att ta sig ur olika situationer.

– Det är en utmaning att nå fram till personer som redan förlorat sin tillit till vuxna flera gånger. Att försöka ge dem den tillbaka är utmaning. Vi kan bara presentera verktygen och försöka skapa möjligheter till förändring.

Viktig samhällsfunktion
När ungdomarna visar framsteg kommer belöningen som gör det hela värt det. Solskenshistorierna är många, berättar Johan Björkehed.

– Det kan vara pojkar som har gråtit sig till sömns och som till slut hittar något som får dem att orka kämpa igen. Ett exempel är den sista pojken jag var kontaktperson åt innan jag bytte tjänst. Efter mycket om och men tackade han faktiskt sin socialsekreterare för att hon aldrig gav upp hoppet om honom.

Att vara behandlingsassistent hos SiS är att fylla en viktig samhällsfunktion, betonar Johan Björkehed.

– Här gör du en stor skillnad för många och det är bland annat det som har gjort att jag har varit kvar så länge.

Arbetsplatser i hela landet
Möjligheten till utveckling har också bidragit till att han har stannat inom myndigheten. I dag är tjugofem procent av Johan Björkeheds tjänst förlagd på huvudkontoret i Stockholm där han jobbar som nationell utbildare.

– SiS är väldigt bra på att ge medarbetarna möjligheter att utvecklas. Genom åren har jag varit alltifrån kontaktperson till verksamhets­utvecklare. En annan fördel är att myndigheten har arbetsplatser runt om i hela landet vilket gör att man kan flytta runt en del om man vill det.

Jobbar med sig själv som redskap
– Mitt arbete har förändrat hela mitt synsätt på människan egentligen, i det avseendet att allt är förändringsbart. När jag klev in här som en glad 24-åring hade jag levt väldigt skyddat och inte stött på problem som är av den dignitet vi jobbar med, säger Johan Björkehed.

– Det är ett väldigt utvecklande jobb eftersom du jobbar med dig själv som redskap hela tiden. För varje ny människa du träffar så lär du dig någonting nytt.  Är man stresstålig, ödmjuk och tycker om att jobba med människor och förändring är det här det bästa som finns.

Att intervjua Åsa Felicetti är att intervjua en kvinna som verkligen gillar sitt jobb. Hon kom till Runnagården redan under sin sjuksköterskepraktik och har blivit kvar i tolv år. Någon längtan efter ”vanlig” sjukvård finns knappast.

– Ibland tänker jag att jag måste göra något annat, jag kan ju inte jobba här hela livet. Men var ska jag jobba då? På en vårdavdelning? Nej gud vad tråkigt. Här finns världens bästa patienter, de är så himla mysiga och det finns alltid ett litet frö hos alla, förklarar hon.

– Ju mer komplex problematik det finns från början, ju mer tillfredsställande är det att se om man kan få till en förbättring. Många gånger går det faktiskt.

”Öronmärkta patienter”
Runnagården satsar på sin hälso- och sjukvård. Institutionen har fem sjuksköterskor och även en biträdande institutionsansvarig sjuksköterska, BIAS. De övriga tre sjuksköterskorna ansvarar för sina egna ”öronmärkta” patienter. De jobbar alltid i samma fasta arbetslag och lär känna både personal och klienter.

Gillar att kratta manegen
Själv är Åsa Felicetti chef och arbetsledare sedan några år, och har upptäckt att hon gillar den rollen. Det är kul att organisera, planera och hitta lösningar.

– Jag brukar säga att det är mina kollegor som är grunden till att jag kan göra mitt jobb, eftersom de gör sitt jobb så bra. Då brukar de säga att ”du krattar ju manegen för oss”. Det ligger nog lite i det, och det ena ger det andra.

Viktigt att se människan bakom beteendet
Framtiden då? Ja, det troliga är att Åsa Felicetti blir kvar på Runnagården ett tag till. Bättre patienter kan hon inte tänka sig, även om kvinnorna hon möter mår dåligt på många sätt och ibland kan vara hotfulla och utagerande.

Just att se människan bakom beteendet är viktigt, tycker Åsa Felicetti. Här finns mycket kvar att göra när det gäller samverkan med övriga sjukvården, anser hon.

– Där ser en del inte våra tjejer som människor. De kan fortfarande säga att patienterna är ”i transportabelt skick”. Då blir jag upprörd. Även lik är ju transportabla!

Presenteras av:

Hos SiS gäller det livet. Bokstavligt talat. Statens institutions­styrelse ansvarar vård av ungdomar och vuxna på låsbara ungdomshem och LVM-hem. Till SiS kommer unga människor som farit illa i livet och som har problem inom många områden, och vuxna som riskerar att dö av missbruk. Att jobba på en av SiS institutioner är att göra verklig skillnad. Att använda sin yrkeskunskap till att hjälpa de allra mest utsatta. SiS finns över hela landet. Vi behöver behandlings­assistenter, sjuksköterskor, lärare och psykologer.

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

 

Kommungemensamma satsningar ska höja skolresultaten

Tyresö kommun har höjt utbildningsnivån markant de senaste åren och kategoriseras som en av Sveriges bästa skolkommuner. Nu görs en rad satsningar som genom att fokusera på varje individ ska utveckla skolverksamheterna ytterligare.
– Det finns en stor vinst i att tillsammans och kontinuerligt utmana arbetssätt och se nästa steg, säger Johan Ahlkvist, verksamhetschef grundskola.

Tyresö kommun är en välmående och expansiv kommun med närhet till natur, skärgård och storstad. Här finns ett brett utbud av förskole- och skolverksamheter och Tyresö har kategoriserats som en av Sveriges bästa skolkommuner. Nu görs en rad kommungemensamma satsningar för att utveckla verksamheterna och höja utbildningsnivån ytterligare. Johan Ahlkvist, verksamhetschef grundskola, berättar att kommunen målmedvetet har arbetat för att vara en skolkommun där varje elev ska vägledas för att nå utbildningsmålen.

– Vi har ett starkt fokus på att varje elev, pedagog och lärare, ska få utvecklas utifrån sin potential.

Strukturerat och kvalitativt arbetssätt
För att nå dit arbetar kommunens skolor, från enhetsnivå till huvudmannanivå, med en strukturerad resultatuppföljning två gånger per termin, och gemensamma styrdokument anger hur medarbetare ska leverera bra kvalitet i sina verksamheter.

– Vi har ett tydligt och gemensamt system för hur vi kan följa upp och kvalitetssäkra elevernas kunskapsutveckling. Det ger även pedagoger och lärare rätt förutsättningar för att fördjupa sig i och lyckas med sitt uppdrag, säger Monica Nyberg, rektor på Strandskolan i Tyresö.

Kompetensutveckling – med BFL
En av de kompetensutvecklingsinsatser som prioriteras i kommunen är arbetssättet BFL (bedömning för lärande). BFL ska stärka det kollegiala samarbetet genom att göra det möjligt för lärare att mötas och utvärdera den egna utbildningsfilosofin.

– Långsiktigt ska det stärka elever inom alla ämnesområden, säger Monica.

”Topposition bland landets skolkommuner”
I enlighet med Skolverkets strategier för digitalisering får elever även de förutsättningar som behövs för att utveckla sin digitala kompetens. Den långsiktiga visionen med samtliga satsningarna är tydlig.

– Vi vill inta en topposition bland landets alla skolkommuner, avslutar Johan Ahlqvist.

Presenteras av:

Tyresö ligger i framkant när det gäller ett inkluderande arbetssätt i skolan. Vi har ett arbetsklimat där medarbetare och elever kan växa och lyckas. Genom centrala och lokala satsningar och små rektors­enheter skapar vi likvärdighet och goda förutsättningar för ett nära ledarskap och ett brett kollegialt lärande.

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

 

Ledarskap – en garanti för likvärdighet

I Härryda kommun arbetar man för ett värdebaserat och professionellt ledarskap i skolan. Det innebär att de satsar på rektorers förutsättningar för att bedriva sitt pedagogiska ledarskap, kompetensutveckling och samverkan med förstelärare i grundskolan. Ökad likvärdighet utifrån varje elevs rättighet är en av grunderna.

Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef grundskola i Härryda kommun, berättar att deras syn på ledarskap är att det är en förutsättning för att barn och elever ska få det de har rätt till.

– Rektorerna är elevens garant och deras ledarskap gör stor skillnad för eleverna. Genom att vi har satsat på att ha två rektorer på de flesta skolorna i kommunen kan de dela på ledarskapets ansvar samtidigt som de får mer tid för att utveckla  sitt pedagogiska ledarskap och bland annat lära mer om analys- och organisationsarbete genom kollegialt lärande.

Härryda kommuns ledarskapsarbete innebär också att man ger stöd för förstelärare.

– Vi anordnar förstelärargrupper där man får lära sig av varandra då vi är en lärande organisation. Vi vill arbeta målinriktat, stödanpassat, samt ta aktiv del av forskning och beprövad erfarenhet på pedagogikområdet. Pedagogerna ska vara de förebilder och tydliga ledarna som eleverna behöver i sitt lärande. Det är att utveckla lärarna som är vägen framåt, säger Anders Uvebrant, en av enhetscheferna på utvecklings- och stödenheten i Härryda kommun.

Bildning skapar en framtid
I skolan blir det lätt fokus på resultat men Härryda kommun vill också fokusera på vikten av det  professionella mötet mellan rektor, lärare och elev.

– Vi vet exempelvis att gymnasiebehörigheten är en livsavgörande fråga för många elever och därför behöver vi redan i grundskolan ge dem en stabil plattform att stå på inför vuxenlivet. För att kunna göra detta måste vi erbjuda en personlig relation som skapar skillnad för det är då vi får en skola som genomsyras av demokrati, likvärdighet och meningsfullhet, avslutar Ann.

Presenteras av:

Rötterna står för de värden som barnen och eleverna får med sig genom möten och relationer. Det är trygghet, social förmåga och självkänsla. Vingarna står för nyfikenheten, modet och viljan att upptäcka och lära sig nytt, att våga pröva nya idéer och tankar.

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

 

Gäller det livslånga lärandet också för lärare?

Digitaliseringen av samhället ställer krav på oss alla när det kommer till att anamma ny teknologi och våra lärare är inget undantag. Tvärtom har de en viktig roll att spela när det kommer till att utbilda både sig själva och sina elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för framtiden.

– Det livslånga lärandet blir allt viktigare. Numera måste man vara beredd på att lära sig nya sätt att arbeta på. Lärarna som borde vara experter på att lära ut har inte alltid kompetensen eller möjligheten att själv lära sig nya färdigheter och arbetssätt. När hela samhället digitaliseras måste skolan också hänga med i utvecklingen, säger Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft.

Skolor har kommit olika långt i sin digitala färdighet
Skolan har ansvar för att förbereda eleverna för den digitala världen vilket kräver nya färdigheter, arbetssätt och verktyg. För att det ska bli verklighet måste lärarna få stöd för fortbildning och känna sig bekväma med en ökad användning av digitala hjälpmedel i klassrummet.

– Vissa skolor har en hög IT-mognad och en rent magisk verksamhet medan andra kämpar med att öka sin digitala kompetens. Det är en demokratisk utmaning att se till att alla skolor har en plan för hur lärare ska ta till sig det livslånga lärandet med fokus på digitaliseringen. Den reviderade läroplanen kommer ställa krav på alla skolor och därför behöver samtliga kommuner och huvudmän en plan.

Hur kan digitaliseringen möjliggöra kompetensutveckling
Idag finns en mängd aktörer som erbjuder kompetensutveckling riktat till lärare. Utifrån förutsättningar och behov kan detta se ut på olika sätt. Vi har under våren erbjudit fortbildning via Skype och via fysiska nätverk och märker att det finns ett ökat intresse för båda. Digitaliseringen möjliggör således för nya sätt att lära sig vilket även lärare kan dra nytta av. Vi kommer därför fortsätta bjuda in till både virtuella och fysiska nätverksträffar. För de lärare som blir inspirerade finns det möjlighet att fortsätta utbyta erfarenheter och idéer via Microsoft Educator Community.

– Vi ser att lärare som vågar testa nya arbetssätt och lär sig tillsammans med sina elever snabbare tar sig an digitala verktyg och kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. En av mina hjältar är exempelvis Emma Nääs från Jonslunds skola som genom Skype bjudit in världen in till i sitt klassrum. Genom Skype-sessioner från världens alla hörn har hennes elever fått träna sig i språk, kultur, historia och i digitala möten. Samtidigt har hon lärt sig att nyttja digitaliseringens möjligheter.

Spännande framtid
De elever som börjar skolan i höst har en kommande yrkeskarriär i en ännu mer digital framtid att vänta och den lärare som tar emot dessa elever behöver således förbereda dem på en framtid de inte vet hur den ser ut.

– De som börjar i förskoleklass hösten 2018 kommer gå ut gymnasiet år 2030 och det är spännande att vi inte vet hur världen kommer att se ut då. Det vi vet är att de kommer att behöva bli duktiga på att samverka i ett globalt samhälle och en föränderlig värld och där är det fantastiskt hur mycket digitala verktyg kan bidra med.

Presenteras av:

Läs mer här

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.

Salems kommun har startat ett undervisningslyft

Inom Barn - och utbildningsförvaltningen i Salem finns tio förskolor, fem grundskolor och ett gymnasium i kommunal regi. För att bättre koppla det dagliga arbetet med aktuell forskning, och höja redan goda resultat, har man nu initierat en tvåårig kompetensutvecklingssatsning i samarbete med forskaren Ann S. Pihlgren, kallat Undervisningslyftet i Salem.

– Vi har utgått från Skolverkets modell som utmanar lärarna att prova nya aktiviteter i klassrummet, säger Katarina Sweding, utbildnings­strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Salems Kommun.

Hon berättar att lärarna träffas i grupper, ledda av kommunens förstelärare, och reflekterar över de aktiviteter som prövas och över de forskningsanknutna texter man läser. Alla pedagoger - från förskolan upp till gymnasiet - får också utvecklas i sin lärarprofession genom att handleda lärar­studenter. Detta sker i ett nära samarbete med Södertörns Högskola, där Salem utgör ett Centrum för professionsutveckling.

– Just nu pågår det mycket utvecklings­arbete på förskolor och skolor i kommunen, vilket är väldigt roligt, avslutar Katarina Sweding. 

Presenteras av:

Arbetsgivaralliansen

Socionom Arbetsgivaralliansen är civilsamhällets arbetsgivarorganisation med syfte att genom branschanpassade kollektivavtal men även andra strategiska insatser stötta medlemmarna inom idéburen vård och omsorg till ett gott arbetsgivarskap.