Stort behov av vikarier till förskola- och skola: ”Telefonerna går varma från 06.00”

Sjukdom eller VAB- och kursdagar inom skol- och förskoleverksamheter skapar ett akut behov av vikarierande personal. BILDA personalmäklarna har 20 års erfarenhet av att lösa problemet.

– Det är aldrig ett sinande behov och även om skolan gör interna rockader för att få ihop dagen räcker det inte alltid, säger Cecilia Orre, en av ägarna till BILDA.

Förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, resurslärare, klasslärare till låg- och mellanstadiet, ämneslärare till högstadiet och gymnasiet och specialpedagoger. Det är bara lite av den kompetens som ingår i BILDAs vikarepool och som med kort varsel hoppar in när det krisar för skolor eller förskolor.
– För skolan kan det ta lång tid att ringa runt själv för att hitta en vikarie när någon är sjuk eller är på kurs. Vi lämnar besked inom tio minuter om vi kan lösa ett uppdrag eller inte och vår ambition är att vikarien ska vara på plats inom en timme. Det är bråttom på mornarna och telefonerna går varma redan från klockan 06.00, berättar Cecilia Orre.

Bortsett från att det ska vara enkelt och gå snabbt att få tag på en vikarie är det även möjligt för skolor och förskolor att få en kontinuitet i sin resursförstärkning.
– Det är alltid möjligt att önska tillbaka en vikarie som har visat sig fungera bra på en förskola eller skola, berättar SvenOlof Högman, vd på Bilda personalmäklarna.

Meriterande på CV:t
I dag har BILDA personalmäklarna ramavtal med 14 kommuner runtom i Stockholms län. Det innebär stora möjligheter för den som själv vill vikariera – något SvenOlof beskriver som en attraktiv möjlighet.
– Den stora fördelen är valfriheten och enkelheten i att bestämma när man vill jobba. Någon kanske vill jobba heltid, en annan vill ta ströuppdrag. Det är också en bra erfarenhet att ha arbetat med barn i förskola och andra skolmiljöer och en del ser det som en väg till att bli lärare, men vi har också de som gör det omvända och som vikarierar som pensionerade lärare, avslutar han.

Läs mer om BILDA Personalmäklarna här

 

Söker du vikarie eller vill vikariera? Kontakta oss gärna!

Telefon: 08-6522900
Mail: vikarie@bildapersonalmaklarna.se

BILDA personalmäklarna AB
Arenavägen 41 vån 8
121 77 Johanneshov

Foto: Niklas Björling

Stockholms universitet – en dynamisk arbetsplats i utveckling

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet. Rankat som ett av de 100 främsta i världen är universitetet tongivande när det gäller högre utbildning och forskning inom humanvetenskap och naturvetenskap. Den akademiska miljön i huvudstaden bidrar till en attraktiv arbetsplats.

Med 30 000 studenter och 5 500 anställda är universitetsområdet vid Frescati en dynamisk och kreativ miljö att verka i.
– Hela arbetsplatsen präglas av mångfald, kunskap och samhällsengagemang. Vi har en bred kompetens bland våra medarbetare. Här finns dels forskare och lärare, dels personal inom verksamhetsstödet, allt från specialister inom juridik och IT till ekonomer, kommunikatörer och administrativa chefer, säger Eino Örnfeldt, universitetsdirektör.
– Vi är en stor myndighet med olika arbetsområden och spännande miljöer. Vi är måna om att utveckla vår ställning som ett starkt universitet och då är det viktigt att ha professionella och engagerade medarbetare. Vi är i en utvecklingsfas där vi expanderar i ett nytt campusområde, Albano, och satsar på digitalisering, fortsätter han.

Erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten.
– Universitetets roll i samhället är att bidra till bildning och kunskap. I en föränderlig och globaliserad värld verkar vi för ett hållbart och demokratiskt samhälle med hjälp av vetenskapligt baserad kunskap, säger Eino Örnfeldt.

Forskningen är också nära knuten till utbildningarna.
Vi har forskare som undervisar inom sina områden. Det bidrar till att vi kan öka kvaliteten i vår utbildning samtidigt som vi stärker intresset för vår forskning, säger Louise Beskow, administrativ chef vid Fysikum.

Hon beskriver universitetsmiljön som internationell.
– Vi har en stor acceptans för olikheter och olika kompetenser och det är lätt att smälta in och känna sig hemma.

Medarbetare ges också möjligheter att pröva nya arbetsuppgifter och till exempel jobbskuggning utomlands.
– Karriärmöjligheterna är många eftersom verksamheten är så bred.
Dagligen rör sig mer än 10 000 personer på campusområdet Frescati.
– Vi är ett huvudstadsuniversitet och samtidigt befinner vi oss i Ekoparken, vilket skapar en unik miljö. Många medarbetare och studenter cyklar året runt, berättar Eino Örnfeldt.

Stockholms universitet grundades 1878
33 000 studenter
1 600 doktorander
5 500 medarbetare
Forskning och utbildning inom naturvetenskap och humanvetenskap
Totala intäkter: 5,14 miljarder kr

Läs mer här

Tillit skapar möjligheter, gemenskap, utveckling och lärande 

Från förskola till studentmössa

I Håbo kommun arbetar de kommunala förskolorna och skolorna för att skapa en röd tråd från förskola till studentmössa. - Vi har en utmärkt kvalitet i förskolan, ökande meritvärden i grundskolan, bland de 25 % bästa i landet, och ett populärt och eftertraktat gymnasium, säger Elisabeth Forsberg, skolchef i Håbo. 

I Håbo utvecklar vi framtidens ledare! 

Utvecklingsarbetet har pågått under flera år, och har nu fått ett tydligare fokus på en tillitsbaserad styrning och ledning.  Men vad innebär det i praktiken? 

-När vi visar att vi litar på varandra i vår organisation, utgår från att var och en tar ansvar för sitt uppdrag och har ett lyhört, öppet och nyfiket förhållningssätt, utvecklas den egna praktiken och hela vår verksamhet. Dessutom får vi roligare på jobbet!    

Framtidens ledare skapar tillitsfulla relationer

Vi tror att framtiden kommer kräva ledare som ger förtroende till sina medarbetare, som utifrån sin profession, ges möjlighet och förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Tillitsbaserad styrning och ledning är något som genomsyrar hela Håbo kommun. Det innebär att alla organisatoriska nivåer själva definierar och analyserar sitt uppdrag och tar fram de fokusområden och utvecklingsmål som gäller för just sin verksamhet. I dialog med våra verksamheter skapar vi grunden till ett tillitsbaserat arbetssätt. Det betyder inte att uppföljningsansvaret hos chefer och ledare försvinner, snarare att det blir ännu viktigare för att säkerställa kvaliteten.

Uppföljning av verksamheten kan ske på olika sätt

Hos oss arbetar vi med olika metoder för att följa upp arbetet på förskolor och skolor, för att på bästa sätt kontrollera och stödja det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det kan till exempel ske genom de kvalitetsdialoger vi genomför vår och höst där förvaltningen besöker, observerar och för dialog i verksamheten kring förskolans och skolans grunduppdrag. Just nu ligger fokus på att skapa trygga, tillgängliga och tilltalande lärmiljöer för våra barn och elever.   

Vi tror på delaktighet

Vi ser det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor. Våra medarbetare ges möjlighet till delaktighet i utvecklingen av verksamheten och att lära av varandra. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sker i samarbete med forskare från Uppsala universitet, där rektorer och förvaltning genom en vetenskaplig metodik prövar och förädlar det pedagogiska ledarskapet. 

Vi har påbörjat en spännande resa där vi fokuserar på gemenskap och bygger tillsammans en skolkommun med fokus på utveckling. Är du lärare, pedagog eller skolledare, följ med oss! 

Håbo.se/skolkommun 

Solna utvecklar kvaliteten i förskolan

I december 2017 antog barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen i Solna en strategi för att öka kvaliteten i stadens förskolor. Det är ett led i strävan att öka barnens trygghet och förbereda dem för förskoleklass och skola.

Strategin innehåller tio utvecklingsstrategier som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Dessa strategier utgör grunden för stadens systematiska kvalitetsarbete inom förskolan och har varit vägledande för de insatser som nu görs.

Sofia Nybom, samordnande utvecklingsledare för förskola och skola, berättar hur hon tillsammans med förvaltningschef Alessandra Wallman besöker samtliga förskolor. Tillsammans med pedagogerna ser de i workshopform över förskolans rutinsituationer.

– Vi tittar på kvaliteten i dagliga aktiviteter såsom frukost, lek, pedagogiska aktiviteter och vila. Utifrån Skolinspektionens fyra definitioner av kvalitet; resultatkvalitet, processkvalitet, strukturell kvalitet och servicekvalitet fördjupar sig pedagogerna i vad kvalitet innebär i varje rutinsituation under en dag i förskolan. Det är ett kollegialt lärande som sker och som synliggör verksamheten i förskolan, säger Sofia.

– Genom att tydliggöra vad kvalitet innebär i förskolan skapar vi förutsättningar för en ökad kvalitet och för likvärdighet i Solna stads förskolor. På så sätt blir vi en förskola att räkna med – och en attraktiv förskole- och skolkommun, avslutar Sofia.

Presenteras av:

Framgångsrik utbildning i en växande kommun

Den kommunala skolan i Umeå är en av landets mest framgångsrika. Från 1-20 år finns ett starkt fokus på kärnuppdraget: att alla elever har rätt till skolframgång och att få utveckla hela sin potential. Undervisningen börjar redan i förskolan med fokus på demokrati, inflytande och språkutveckling.

Enkäter med föräldrar i Umeå visar att de har stort förtroende för förskolans arbete och barnen upplevs trygga. Skolresultatet i nationella prov i grundskolan är mycket höga, likaså meritvärden på gymnasiet. Hela 93 % av de elever som börjar gymnasiet och som avslutar sina treåriga studier tar examen.

– De goda resultaten är en följd av att elever känner trygghet, trivsel och arbetsro. Våra engagerade och kunniga lärare fokuserar på vad i undervisningen som gör skillnad för den enskilde eleven. Vi har också hög andel behöriga pedagoger, högre än andra jämförbara kommuner, säger Ann-Christine Gradin, utbildningsdirektör i Umeå kommun.

Här har man i många år arbetat med tidiga insatser, att ge rätt stöd i rätt tid och att arbeta systematiskt med uppföljning av elevernas lärande. Det finns också ett organiserat stöd med specialpedagoger och elevnära resurser som handleder och backar upp pedagoger och ledare, också i den direkta undervisningen.

– En av våra framgångsfaktorer är att vi tillsammans med andra aktörer satsat på samverkan för barn och elevers hälsa, lärande och trygghet i och utanför förskola och skola. Alla barn och elever har rätt att nå sin egen framgång och när de gör det i trygga miljöer så tillåts de växa och nå sin egen individuella potential, säger Ann-Christine Gradin.

Umeå är en kommun i stark tillväxt. Här finns en öppenhet för mångfald och nytänkande och invånare som bejakar förändringar och upplevelser. Det politiska målet är att tillväxten ska klaras med bibehållen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen att nå 200 000 invånare år 2050. Antalet barn och elever ökar och behovet av fler platser i förskola och skola är stort. De närmaste fyra åren behöver ca 800 pedagoger och ett 40-tal ledare rekryteras.

Hösten 2019 blir den totalrenoverade Maja Beskowskolan klar och som med sitt kombinerade högstadium och gymnasium blir unikt i Sverige.

– I planerandet av skolan har vi fokuserat på pedagogiska mål och hur vi kan skapa trygghet och trivsel för elever och lärare. Därför har vi byggt skolan med moderna, flexibla pedagogiska miljöer med uppglasade utrymmen och flera öppna och halvöppna ytor som gör att man inte begränsar lärandet till endast klassrummen, säger Jonas Stenlund, nytillträdd rektor för gymnasieskolan på Maja Beskow.

Ytorna är skapade så att lärare får möjlighet att anpassa sin lärstil och eleverna får miljöer att trivas och träffas på. Gymnasiet och högstadiet är skilda åt i två olika byggnader för att alla elever ska kunna känna sig helt trygga.

– Innan projektet startade pratade vi med elever från grundskolan och från det kunde vi se att vissa ville vara skilda från gymnasieeleverna och andra inte. Därför har vi byggt så att man kan välja om man vill vara i mitten av byggnaden för samverkan och puls eller om man vill vara i det lilla sammanhanget bland sina egna lärare, skåp och klassrum, säger Jonas Stenlund.

Presenteras av:

Umeå kommun är regionens största arbetsgivare och område utbildning med verksamhet från 1-20 år är högt rankad bland jämförbara kommuner i Sverige. Vi har en gemensam strävan: alla elever ska nå skolframgång. Vill du bli en del av vårt team? Umeå kommun ska rekrytera 800 pedagoger och 40 skolledare inom 4 år.

Mejla: jobb@umea.se

Läs mer här

Skolsatsningar ska gynna alla

Just nu pågår en rad spännande skolutvecklingsprojekt inom Region Gotland där elevernas kunskapsresultat ligger i fokus.

– Vi är på hugget och har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi deltar i SKL:s nationella projekt PRIO där vi arbetar med de interna processerna för att skapa en lärande organisation. Främst handlar det om att stärka det kollegiala lärandet och utveckla arbetssätt för att styra resurser dit de gör störst nytta, säger Torsten Flemming, verksamhetschef för grundskolan.

Det genomförs även insatser för att skapa tillgängliga lärmiljöer tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, som ska ge alla elever en likvärdig utbildning. Region Gotland har även ingått ett partnerskap med Uppsala universitet, vilket skapar möjligheter.

– Det är speciellt för oss. Lärarstudenterna blir en del av våra arbetslag från dag ett, vilket gör utbildningen mer vardagsnära. För våra lärare ger det samtidigt kompetensutveckling. Dessutom får vi tillgång till attraktiva forskningsmöjligheter. Det blir en win-win situation, säger Torsten Flemming.

– Tänker du i nya banor och är du på väg att fatta beslut om din framtid? Vi vill att du ska tänka Gotland. Duktiga och engagerade lärare är avgörande för våra barns och elevers utveckling. Välkommen att bli en av oss, avslutar Torsten Flemming.

Presenteras av:

Region Gotland har 30 grundskolor med 5 400 elever. 88 procent av niorna når gymnasiebehörighet
– och 92 procent uppger att de trivs i skolan. På skolledarsidan är sjuktalen i grundskolan mycket låga.

Läs mer här

Storsatsning på lärarutveckling ska lyfta Hallsbergs skolor

Lärarbristen har de senaste åren skakat om den svenska skolvärlden – en bidragande faktor är de låga lärarlönerna. Fredrik Nordvall från bildningsförvaltningen i Hallsberg menar att det finns fler sätt för skolan att vara en attraktiv arbetsgivare på.
– Vi gör stora satsningar för att stärka våra lärare i sin professionella utveckling. Det gör att vi kan rekrytera och behålla enskilda lärare och kompetenta arbetslag.

Vi står inför en tid med en stor prognostiserad lärarbrist och fram till 2035 beräknas 79 000 lärare saknas inom det svenska skolväsendet. En bidragande faktor är låga lärarlöner. Fredrik Nordvall, förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Hallsberg, menar att det finns en rad verktyg och insatser bortom förhöjda lärarlöner som kan bromsa utvecklingen.

– En god utbildningskvalitet är beroende av kompetenta lärare. Därför gör vi en rad satsningar i kommunen för att kompetensutveckla lärare och skapa en kontext där elever når sina mål.

Arenor för kollegialt lärande
Kompetensutvecklingsdagar, klassrumsobservationer, arenor för kollegialt lärande, flexibla klassrum och digitala undervisningsmiljöer är några av de satsningar som görs i kommunen. Elin Kullman, lärare på Transtenskolan, beskriver särskilt hur det kollegiala lärandet stärker henne i sin profession.

– Vi tillhör olika arbetslag och hjälper och stöttar varandra vid behov och vi har även schemalagda arbetsmöten då vi tar upp olika ärenden. Tillsammans skapar det ett kollegialt lärande som ger mig en trygghet i min roll.

Hallsberg har även tagit på sig ledartröjan i landet i sin användning av digitala verktyg. Tillsammans med IT-strateger och IT-pedagoger ska lärare få stöd för att utveckla sin digitala undervisningspedagogik.

Vill ha Sveriges bästa skola
Visionen för samtliga satsningar är tydlig. Hallsberg ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Det är något Elin och Edvina Osmancevic, lärare på Stocksätterskolan, känner en stolthet inför.

– Vi har höga förväntningar på våra elever, då måste vi också ha höga förväntningar på oss själva. I det upplever jag att vi har kommit långt och genom att utnyttja alla kompetenser och sträva åt samma mål kan vi nå ännu längre, avslutar Edvina.

Presenteras av:

Hallsbergs kommun ligger i Sveriges hjärta, mitt i Närke, i södra Örebro län.
Kommunen består av sex tätorter. Tillsammans är vi cirka 16 000 invånare i kommunen.
Som Sveriges demografiska mittpunkt är Hallsberg den naturliga knutpunkten för resande och för gods som transporteras på väg och järnväg.

Läs mer här

Tillväxtkommunen visar skolvägen

Jönköping är en av Sveriges tio största kommuner med en skolverksamhet som i fjol rankades till en av landets främsta. Stephan Redman och Sofie Öjfelt, skolledare i kommunen, beskriver hur kollegiala forum och stödfunktioner stöttar skolledare i sina roller och som en del av en större organisation.
– Jag upplever aldrig att jag står ensam utan snarare att jag har en hel kommun som kan stötta upp mig, menar Stephan.

Stephan Redman har arbetat som skolledare i Jönköpings kommun i över elva år. Efter fyra år som rektor är han i dag förskolechef och beskriver hur en rad kollegiala stödinsatser stöttar honom i sitt uppdrag – som stundtals är utmanande och självständigt med frihet under ansvar. Det här gör att han aldrig upplever att han står ensam.

– Jag tillhör en stor kommun med många fantastiska kollegor som jag kan nätverka med och få stöd av i olika frågor. Det gör att jag inte behöver besitta alla kompetenser själv.

Det är något Sofie Öjfelt instämmer med i sin roll som rektor. Det var tidigare i år som hon gick från biträdande rektor till att anta rollen som rektor i kommunen. För att komma igång har hon inom Jönköpings kommun genomgått en chefs- och ledarskapsutbildning, tilldelats en mentor och närvarar även vid återkommande rektorsmöten och nätverksträffar.

– För mig är viktigt att ha ett kontaktnät av andra rektorer och förskolechefer som jag kan vända mig till för att få stöd och hjälp och det känner jag att jag verkligen har. Vi ser varandra som en tillgång.

Starka stödfunktioner
Särskilt nämner Sofie hur ett kollegialt forum, kallat ”Spåret”, samlar förskolechefer och rektorer som arbetar geografiskt nära varandra. Här får skolledare möjlighet att gemensamt utveckla sina verksamheter för att på bästa sätt möta dagens barn, från 1 till 16 års ålder, och ge dem rätt förutsättningar för lärande.

Inom kommunen bistår även utbildningsförvaltningens stödenheter med kompetens inom områden som ekonomi, HR, juridik, barn- och elevhälsa, kommunikation, men också kompetensstöd anpassat efter olika situationer där särskilda insatser kan behövas.

”Kan se mig i rollen arbetslivet ut”
Att vara en del av ett större pussel är något som driver både Stephan och Sofie i sina roller.

– Att få rusta elever för framtiden är otroligt stimulerande, men också att få se när pedagoger utvecklas i sina roller och i sin profession, säger Sofie.

Det är ett spännande yrke där det händer mycket. Jag kan se mig i denna roll arbetslivet ut, avslutar Stephan.

Presenteras av:

Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun består av ca 5 500 medarbetare. Våra medarbetare lägger grunden för livslångt lärande för att varje barn och elev ska nå så långt som möjligt i sin personliga utveckling. I Jönköpings kommun bor ca 135 000 personer vilket gör Jönköping till en av landets tio största kommuner. Stor inflyttning och ett regionalt centrum i ett av landets tätaste företags- och entreprenörsområden, gör kommunen attraktiv på flera sätt. Här finns alla förutsättningar för en aktiv fritid och ett rikt liv!

Läs mer här

 

”Har förändrat hela mitt synsätt på människan”

När Johan Björkehed började jobba som behandlingsassistent på SiS ungdomshem Klarälvsgården trodde han inte att han skulle bli långvarig. Femton år senare tycker han fortfarande att han har världens bästa arbete.

Sjuksköterskan som har världens bästa patienter

Åsa Felicetti är institutionsansvarig sjuksköterska, IAS, på SiS LVM-hem
Runnagården. Hon kan inte tänka sig bättre patienter än LVM-klienter.

Johan Björkehed beskriver Klarälvsgården, ett av Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomshem i värmländska Deje, som lite av en slutstation. Här tar man emot pojkar i åldrarna 15-21 år.

– Det går sällan att bråka sig härifrån, så att säga, och vi är väldigt duktiga på att ta hand om de ungdomar som inte passar in någonstans. Här ser vi deras framsteg istället för att älta det som har varit, säger Johan Björkehed.

För de intagna är både vardagar och helger fyllda av aktiviteter. Alla har sitt eget individuella schema som kan innehålla allt från skola, praktik och behandlingsprogram till skapande i musikstudion. Personalen är ständigt vid deras sida.

– Allt för att skapa så lite utrymme för
tristess som möjligt och maximera den så kallade påverkans­tiden. Vi har hand om ungdomslaget i kriminalitet och de är riktigt påhittiga. Därför är det viktigt med mycket påverkanstid.¨

Utmanande jobb
I sitt arbete möter Johan Björkehed ungdomar som ofta bär på en egen historia av utsatthet. Många av pojkarna har varit på andra institutioner tidigare.

– I det här jobbet gäller det att kunna se något gott i den person som sitter framför dig. Här jobbar vi med människor som samhället har dömt ut och det gäller verkligen livet för dem när de kommer hit.

Men det är långt ifrån en enkel uppgift att handskas med ungdomar som är vana att använda sig av hot och våld för att ta sig ur olika situationer.

– Det är en utmaning att nå fram till personer som redan förlorat sin tillit till vuxna flera gånger. Att försöka ge dem den tillbaka är utmaning. Vi kan bara presentera verktygen och försöka skapa möjligheter till förändring.

Viktig samhällsfunktion
När ungdomarna visar framsteg kommer belöningen som gör det hela värt det. Solskenshistorierna är många, berättar Johan Björkehed.

– Det kan vara pojkar som har gråtit sig till sömns och som till slut hittar något som får dem att orka kämpa igen. Ett exempel är den sista pojken jag var kontaktperson åt innan jag bytte tjänst. Efter mycket om och men tackade han faktiskt sin socialsekreterare för att hon aldrig gav upp hoppet om honom.

Att vara behandlingsassistent hos SiS är att fylla en viktig samhällsfunktion, betonar Johan Björkehed.

– Här gör du en stor skillnad för många och det är bland annat det som har gjort att jag har varit kvar så länge.

Arbetsplatser i hela landet
Möjligheten till utveckling har också bidragit till att han har stannat inom myndigheten. I dag är tjugofem procent av Johan Björkeheds tjänst förlagd på huvudkontoret i Stockholm där han jobbar som nationell utbildare.

– SiS är väldigt bra på att ge medarbetarna möjligheter att utvecklas. Genom åren har jag varit alltifrån kontaktperson till verksamhets­utvecklare. En annan fördel är att myndigheten har arbetsplatser runt om i hela landet vilket gör att man kan flytta runt en del om man vill det.

Jobbar med sig själv som redskap
– Mitt arbete har förändrat hela mitt synsätt på människan egentligen, i det avseendet att allt är förändringsbart. När jag klev in här som en glad 24-åring hade jag levt väldigt skyddat och inte stött på problem som är av den dignitet vi jobbar med, säger Johan Björkehed.

– Det är ett väldigt utvecklande jobb eftersom du jobbar med dig själv som redskap hela tiden. För varje ny människa du träffar så lär du dig någonting nytt.  Är man stresstålig, ödmjuk och tycker om att jobba med människor och förändring är det här det bästa som finns.

Att intervjua Åsa Felicetti är att intervjua en kvinna som verkligen gillar sitt jobb. Hon kom till Runnagården redan under sin sjuksköterskepraktik och har blivit kvar i tolv år. Någon längtan efter ”vanlig” sjukvård finns knappast.

– Ibland tänker jag att jag måste göra något annat, jag kan ju inte jobba här hela livet. Men var ska jag jobba då? På en vårdavdelning? Nej gud vad tråkigt. Här finns världens bästa patienter, de är så himla mysiga och det finns alltid ett litet frö hos alla, förklarar hon.

– Ju mer komplex problematik det finns från början, ju mer tillfredsställande är det att se om man kan få till en förbättring. Många gånger går det faktiskt.

”Öronmärkta patienter”
Runnagården satsar på sin hälso- och sjukvård. Institutionen har fem sjuksköterskor och även en biträdande institutionsansvarig sjuksköterska, BIAS. De övriga tre sjuksköterskorna ansvarar för sina egna ”öronmärkta” patienter. De jobbar alltid i samma fasta arbetslag och lär känna både personal och klienter.

Gillar att kratta manegen
Själv är Åsa Felicetti chef och arbetsledare sedan några år, och har upptäckt att hon gillar den rollen. Det är kul att organisera, planera och hitta lösningar.

– Jag brukar säga att det är mina kollegor som är grunden till att jag kan göra mitt jobb, eftersom de gör sitt jobb så bra. Då brukar de säga att ”du krattar ju manegen för oss”. Det ligger nog lite i det, och det ena ger det andra.

Viktigt att se människan bakom beteendet
Framtiden då? Ja, det troliga är att Åsa Felicetti blir kvar på Runnagården ett tag till. Bättre patienter kan hon inte tänka sig, även om kvinnorna hon möter mår dåligt på många sätt och ibland kan vara hotfulla och utagerande.

Just att se människan bakom beteendet är viktigt, tycker Åsa Felicetti. Här finns mycket kvar att göra när det gäller samverkan med övriga sjukvården, anser hon.

– Där ser en del inte våra tjejer som människor. De kan fortfarande säga att patienterna är ”i transportabelt skick”. Då blir jag upprörd. Även lik är ju transportabla!

Presenteras av:

Hos SiS gäller det livet. Bokstavligt talat. Statens institutions­styrelse ansvarar vård av ungdomar och vuxna på låsbara ungdomshem och LVM-hem. Till SiS kommer unga människor som farit illa i livet och som har problem inom många områden, och vuxna som riskerar att dö av missbruk. Att jobba på en av SiS institutioner är att göra verklig skillnad. Att använda sin yrkeskunskap till att hjälpa de allra mest utsatta. SiS finns över hela landet. Vi behöver behandlings­assistenter, sjuksköterskor, lärare och psykologer.

Läs mer här

 

Kommungemensamma satsningar ska höja skolresultaten

Tyresö kommun har höjt utbildningsnivån markant de senaste åren och kategoriseras som en av Sveriges bästa skolkommuner. Nu görs en rad satsningar som genom att fokusera på varje individ ska utveckla skolverksamheterna ytterligare.
– Det finns en stor vinst i att tillsammans och kontinuerligt utmana arbetssätt och se nästa steg, säger Johan Ahlkvist, verksamhetschef grundskola.

Tyresö kommun är en välmående och expansiv kommun med närhet till natur, skärgård och storstad. Här finns ett brett utbud av förskole- och skolverksamheter och Tyresö har kategoriserats som en av Sveriges bästa skolkommuner. Nu görs en rad kommungemensamma satsningar för att utveckla verksamheterna och höja utbildningsnivån ytterligare. Johan Ahlkvist, verksamhetschef grundskola, berättar att kommunen målmedvetet har arbetat för att vara en skolkommun där varje elev ska vägledas för att nå utbildningsmålen.

– Vi har ett starkt fokus på att varje elev, pedagog och lärare, ska få utvecklas utifrån sin potential.

Strukturerat och kvalitativt arbetssätt
För att nå dit arbetar kommunens skolor, från enhetsnivå till huvudmannanivå, med en strukturerad resultatuppföljning två gånger per termin, och gemensamma styrdokument anger hur medarbetare ska leverera bra kvalitet i sina verksamheter.

– Vi har ett tydligt och gemensamt system för hur vi kan följa upp och kvalitetssäkra elevernas kunskapsutveckling. Det ger även pedagoger och lärare rätt förutsättningar för att fördjupa sig i och lyckas med sitt uppdrag, säger Monica Nyberg, rektor på Strandskolan i Tyresö.

Kompetensutveckling – med BFL
En av de kompetensutvecklingsinsatser som prioriteras i kommunen är arbetssättet BFL (bedömning för lärande). BFL ska stärka det kollegiala samarbetet genom att göra det möjligt för lärare att mötas och utvärdera den egna utbildningsfilosofin.

– Långsiktigt ska det stärka elever inom alla ämnesområden, säger Monica.

”Topposition bland landets skolkommuner”
I enlighet med Skolverkets strategier för digitalisering får elever även de förutsättningar som behövs för att utveckla sin digitala kompetens. Den långsiktiga visionen med samtliga satsningarna är tydlig.

– Vi vill inta en topposition bland landets alla skolkommuner, avslutar Johan Ahlqvist.

Presenteras av:

Tyresö ligger i framkant när det gäller ett inkluderande arbetssätt i skolan. Vi har ett arbetsklimat där medarbetare och elever kan växa och lyckas. Genom centrala och lokala satsningar och små rektors­enheter skapar vi likvärdighet och goda förutsättningar för ett nära ledarskap och ett brett kollegialt lärande.

Läs mer här