Mats Rantapää, Madelen Kvickström och Mikael Sundberg.

Klassmentorer vinnande koncept för grundskolor i Gällivare

Mer tid för lektionsplanering, mindre stress och högre kvalitet på undervisningen. Att arbetslaget i årskurs fem på Hedskolan numera backas upp av två klassmentorer ger många vinster. ”Jag vill aldrig gå tillbaka till det vi hade förut”, säger klassläraren Mikael Sundberg.

Klassmentorerna Madelen Kvickström och Mats Rantapää anslöt till sitt arbetslag på Hedskolan i Gällivare höstterminen 2020. Då på prov, men sedan en tid tillbaka är båda tillsvidareanställda. Som klassmentorer bidrar de till ökad trygghet och studiero för eleverna.

– Jag är med min klass hela dagen. Jag är behjälplig under alla lektioner och går med klassen när de ska göra förflyttningar till idrottshall och matsal. Jag är även med under rasterna och planerar rastaktiviteter, säger Madelen Kvickström.

Frigör tid för klasslärarna
Upplägget infördes först på en annan grundskola i Gällivare kommun. Resultatet blev att fler behöriga lärare ville jobba där, då arbetssituationen förbättrades markant. Mikael Sundberg som är lärare i årskurs fem på Hedskolan berättar hur klassmentorerna bidrar till minskad arbetsbörda.

– Madelen och Mats tar mycket av det sociala ansvaret. De löser konflikter på rasterna så att vi slipper använda lektionstid för detta, och sköter en stor del av föräldrakontakten. De löser också praktiska saker som att kopiera arbetsmaterial, säger han och fortsätter:

– Då kan vi lärare fokusera på undervisning och kunskap, och lägga mer tid på att planera kommande arbetsområden. För mig ger det här ett inre lugn. Jag vill aldrig gå tillbaka till det vi hade förut.

Slipper vikariestressen
Lärarkollegorna Tove Johansson och Sofia Cederqvist håller med. De lyfter hur arbetsmiljön har förbättrats – för både lärare och elever. Att det alltid finns en extra vuxen i klassrummet skapar studiero. Det ger också möjlighet att ge extra stöd till elever som behöver detta.

– En annan stor fördel är att vi inte behöver ta in vikarier. Skulle jag vara sjuk är Madelen redan insatt i vad vi gör i 5B och kan ta hand om lektionerna. Tidigare fick vi ringa till en vikarie på morgonen och försöka gå igenom planeringen för dagen över telefon, vilket var ett stort stressmoment, säger Tove Johansson.

”Ensam är inte stark”
Hela arbetslaget är eniga om att konceptet med klassmentorer är ett vinnande sådant.

– Jag fick en aha-upplevelse en dag i vintras när alla de andra var sjuka. Då fick jag arbeta som jag gjorde förut. Det gick ju, men det fanns inga marginaler. Ensam är inte stark, det visar det här upplägget tydligt, säger Mikael Sundberg.

Gällivares låg- och mellanstadieskolor i tätorten har klassmentorer i varje klass. Uppdraget är att följa klassen under skoldagen och vara aktiv resurs under lektioner och raster. Både lärande och arbetsmiljö förbättras med ökad vuxennärvaro.

E-post: bouledning@gallivare.se

Läs mer på: www.gallivare.se

Besök oss på Facebook:
www.facebook.com/gallivare.se

Följ oss på Instagram:
@gallivare_kommun

Anna Holmqvist, HR-specialist, och Sofia Asplund, HR-chef på barn- och ungdomsförvaltningen.

Karlstads kommun miljonsatsar på arbetsmiljön

En god arbetsmiljö är helt avgörande för att människor ska vilja komma till en ny arbetsplats och stanna kvar där länge. Dessutom presterar medarbetare bättre om de trivs och mår väl. Detta har Karlstads kommun tagit fasta på. 

Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun har fått ett specialuppdrag från barn- och ungdomsnämnden. 

– Nu ska arbetsmiljöarbetet lyftas till nästa nivå. Frisk personal är den viktigaste resursen vi har, säger Niklas Wikström, ordförande för barn- och ungdomsnämnden.

– Med tre miljoner kronor som medel intensifierar vi vårt arbete kring arbetsmiljö, hälsa och friskvård. Den här satsningen ska hjälpa oss att bli än mer attraktiva på arbetsmarknaden, så att vi både kan rekrytera och behålla personal, säger Sofia Asplund, HR-chef på barn- och ungdomsförvaltningen.

Städorganisationen inom barn- och ungdomsförvaltningen deltar i en workshop med temat ”Hållbart arbetsliv”.

Två inriktningar
Med data kring frisk- och sjuktal i ryggen formade HR-specialisten och uppdragsledaren Anna Holmqvist och hennes team en plan för hur satsningen ”Ett hållbart arbetsliv” skulle läggas upp. Två inriktningar identifierades. Dels behövde frisk- och hälsovård bli en naturlig del av chefers och medarbetares “mindset”, dels behövde arbetsgrupper med högre risk för ohälsa ges ett riktat stöd. 

– Vi bestämde oss för att jobba med generella och riktade aktiviteter. De generella aktiviteterna, allt från yogapass och kajakpaddling till föreläsningar om psykisk hälsa, är fritt för alla medarbetare att delta i, berättar Anna Holmqvist.

Riktade insatser
De riktade insatserna ska möta identifierade behov i verksamheten, ge chefer verktyg för att skapa friska arbetsplatser och sporra personalen att själva tänka till kring vad de behöver för att må bra. Ett exempel på en aktivitet som har planerats in är dialog om mikropauser för förskolepersonal, med syftet att underlätta återhämtning under stressiga arbetspass.  

– Förhoppningen är att den här satsningen ska leda till att fler känner att de mår bra när de går till jobbet samt att chefer erövrar ett medvetet ledarskap för friska arbetsplatser. Vi vill se frisktalen öka och sjuktalen gå ner, säger Anna Holmqvist.  

Läs mer om barn-och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun här

I Karlstads kommun bor nu drygt 95 000 invånare. Här finns ett blomstrande näringsliv och ett rikt utbud av upplevelser, natur, kultur och idrott. I Karlstads kommun arbetar över 7 000 medarbetare för visionen om ett bättre liv i solstaden.

Robot i klassrummet förenklar för frånvarande skolbarn

Idag finns det minst 15 000 barn i Sverige som av olika skäl inte kan vara fysiskt på plats i skolan. För barn som missar långa perioder av sin skolgång, kan ensamhet och social isolering vara ett problem med stora pedagogiska och sociala konsekvenser. Med hjälp av kommunikationsroboten AV1 kan frånvarande elever delta på lektionerna hemifrån och fortsätta vara en del i den sociala gemenskapen.

Anledningarna till varför eleven inte kan vara i skolan varierar, det kan handla om långtidssjukdom, kronisk diagnos eller problematisk skolfrånvaro.

För att inte barn som av olika anledningar inte kan gå till skolan ska gå miste om kunskap och socialt umgänge tog vi fram kommunikationsroboten vid namn AV1. Med hjälp av den bygger vi en bro mellan hemmet och skolan – så att vägen tillbaka blir lite lättare, säger Karen Dolva, medgrundare och vd på No Isolation.

Roboten på plats i klassrummet
Med hjälp av en läsplatta eller en telefon kopplar eleven upp sig mot roboten som då vaknar upp” i klassrummet och robotens lampor visar att eleven är närvarande. AV1 har en inbyggd kamera, mikrofon och högtalare så eleven både kan se och höra vad som händer i klassrummet. Eleven styr roboten hemifrån och kan interagera med klassen och delta i undervisningen ungefär som om hon eller han vore där fysiskt.

– Vill eleven ställa en fråga trycker den på en knapp och då börjar robotens huvud blinka. Dessutom kan den viska om den vill säga något till klasskompisen bredvid, men inte hela klassrummet, berättar Karen Dolva och fortsätter:

– Det finns även ett passivt läge om eleven vill lyssna men inte aktivt delta. Det är en väldigt bra funktion om eleven känner att den har en dålig dag eller av andra skäl inte orkar delta.

Motverkar social isolering
Ett stort fokusområde är att motverka den ofrivilliga ensamheten som ofta blir resultatet av att studera hemifrån. Att få ett sammanhang i klassen är vanligtvis svårt, och av just den anledningen är AV1-roboten fysisk. Roboten levereras också med ett inbyggt 4G-simkort som gör att eleven kan hänga med ut på rasten, följa med på skolresor eller till och med hem på födelsedagskalas.

En elev som missade mycket av den fysiska delen i skolan berättade att ”det värsta som finns är att bli bortglömd, men nu märker inte folk att min skolbänk är tom längre. Det tar bara några dagar innan folk vänjer sig och tänker att det är jag som pratar”, berättar Karen Dolva.

En annan användare berättar:

– Om jag inte hade haft roboten hade jag aldrig kunnat komma ikapp med mina läxor. Nu när jag har AV1 så kan jag göra samma sak som mina klasskompisar. När jag till exempel inte känner att jag har styrka nog att gå till skolan, så kan jag med hjälp av AV1 stanna hemma och fortfarande delta i klassrummet.

Deltog 27 000 skoldagar
Den lilla avataren utvecklas kontinuerligt och den senaste versionen har glada, förvirrade och ledsna ögon som eleven själv kan välja att uttrycka sig med. För varje år hjälper AV1 fler och fler elever att delta i skolundervisningen.

År 2021 hjälpte vår avatar totalt 1800 elever runtom i Europa att delta i 27 000 skoldagar dagar som man annars hade missat helt. Det är väldigt fin statistik, avslutar Karen Dolva.

Läs mer om No Isolation här

No Isolation är ett norskt startup, grundat oktober 2015. Vårt mål är att minska ofrivillig ensamhet och social isolation genom att skapa kommunikationsverktyg för att hjälpa de drabbade.

Steg för steg jobbar vi för att nå vårt huvudmål: att få slut på ofrivillig ensamhet och social isolation. Detta är globala problem som kan drabba vem som helst, och vi växer snabbt för att möta efterfrågan och se till att vi bekämpar ensamhet i stor skala.

Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor – fortbildningar för lärare och rektorer i alla skolformer

Alla behöver kontinuerlig kompetensutveckling - även lärare och rektorer. Våra drygt 60 fortbildare är verksamhetsnära, legitimerade lärare och rektorer med spetskompetens inom sina områden. De är erfarna föreläsare och processledare, stadigt förankrade i aktuell forskning och beprövad erfarenhet samt väl insatta i skolans styrdokument.

För dig som är lärare eller rektor så innebär det att du på våra fortbildningar får fungerande verktyg som du kan börja använda direkt. Formaten varierar: interaktiva kurser för mindre grupper, konferenser, processfortbildningar och omfattande skolutvecklingsprojekt. Vi jobbar digitalt eller på plats i hela landet.

Områden som vi lyfter just nu: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, nyheterna i Lgr22, relationskompetens, differentierad och inkluderande undervisning samt psykisk hälsa och hållbara studier. Missa inte heller vårt utbud av fortbildning speciellt för skolans och förskolans ledare.

”Otroligt givande, intressant och nära verkligheten och verksamheten. Hanterbart och lättillgängligt material och struktur. Så inspirerande!"

”God struktur och bra blandning mellan föreläsning och diskussioner. Konkreta modeller att utgå från. Bra att få fortbildas med människor från liknande verksamhet."

Lärarfortbildning är specialister på kompetensutveckling för lärare och rektorer – från förskola till vuxenutbildning.

Skanna koden och anmäl ditt intresse!


Visst vill du fortsätta utvecklas? Skanna QR-koden och anmäl ditt intresse, för att få ta del av vad som är aktuellt och få bli bjuden på kostnadsfri kunskap i form av t.ex. artiklar och webbinarier.

 

Eleverna Noah Adayson, Ida Abbas Abdi och klassmentor Josephine Borg på Måsöskolan i Haninge kommun.

Måsöskolan från Haninge kommun historisk vinnare av Vi i femman

Klass 5B från Måsöskolan blev historiska segrare av Vi i femman 2022 då de kammade hem full pott i deltävlingarna. Klassmentor Josephine Borg har hela tiden trott på eleverna och haft höga förväntningar. Ett förhållningssätt som genomsyrar Haninges kommunala förskolor och skolor.

Eleverna Noah Adayson och Ida Abbas Abdi representerade klassen i den legendariska tävlingen, från första deltävlingen till riksfinalen. Bakom deras och klassens framgångar ligger ambitiösa förberedelser som frågesport, nyhetskonsumtion och något klassen kallar för ”Grej of the week”, som innebär att eleverna får studera en viss fråga lite djupare varje vecka. Bra teamwork gjorde också sitt till.

Klassen har stöttat hela vägen till finalen som var lite pirrig, men det var kul att vinna! utbrister de mycket glada segrarna Noah och Ida samstämmigt.

En skola för alla
Josephine Borg peppade eleverna till seger. Hon framhåller att skolans värdegrundshand spelat en viktig roll i förberedelserna men också i den dagliga undervisningen.

– Ledstjärnorna i värdegrundshanden är respekt, ansvar, trygghet, bästa språket och tydliga rutiner. Just trygghet är grunden i allt lärande. Och trygghet skapar vi genom att tro på våra elever, lyssna in dem och bygga bra relationer samtidigt som vi har höga förväntningar, säger hon.

Förhållningssättet rimmar väl med utbildningsförvaltningens ambitioner att vara en skola för alla där alla barn och elever kan nå sin fulla potential.

– Barn och unga som får en god utbildning får också en bra start i livet. Vi har därför växlat upp det systematiska kvalitetsarbetet på senare år och arbetar för att möta varje elev där den befinner sig. Det är viktigt att stödja elevernas nyfikenhet och vilja att lära. Måsöskolan är ett fint exempel på vad som är möjligt när allt det här samspelar. Ett stort grattis till dem och tack till vår personal som gör fantastiska insatser varje dag, säger utbildningsdirektör Henrik Lindh.

I Haninge finns ett brett utbud av både kommunala och fristående för- och grundskolor. Kommunen rymmer också en av landets största och modernaste gymnasieskolor, Fredrika Bremergymnasiet. I sitt förbättringsarbete följer kommunen regelbundet upp hur förskolan och skolan lyckas med att stimulera barns utveckling och lärande.

Läs mer på: www.haninge.se/forskola-och-skola

Vikten av fysisk ergonomi i skolvärlden

Förslitningsskador, minskad social kompetens och synfel. Det kan bli konsekvenserna för barn och ungdomar när undervisning digitaliseras – om ansvariga inte planerar för elevers, likväl pedagogers, välmående.

Att omfamna digitaliseringen i skolan är ett måste, eftersom våra digitala verktyg inte kommer att försvinna längre fram. Snarare tvärtom. Därför är det nyttigt för elever att lära sig tidigt hur dessa fungerar och på så vis ha lättare att hänga med när det blir dags för högre studier och arbetsliv. 

Modern teknik i skolmiljö innebär också att alla – oberoende av hemmiljö – får möjlighet att ta del av dessa hjälpmedel, vilket är väldigt bra ur ett demokratiskt perspektiv.

– Digitala verktyg kan göra det lättare att läsa och skriva – speciellt för elever med särskilda behov, förklarar AnnaLisa Osvalder, professor i Människa-maskinsystem och universitetslektor i ergonomi.

AnnaLisa Osvalder påpekar dock att digitalisering ställer stora krav på lärarrollen och kan ligga eleverna i fatet.

– Digitala verktyg innebär ofta enskilt arbete med en produkt. Man missar då gemenskap med andra, man sitter stilla koncentrerat i samma position och är inte ute och rör sig på rasterna. Det kan medföra att man tappar social kompetens och får skador på exempelvis nacke och ögon.

Digitalisering behöver vara genomtänkt
Benny Andersson är marknadschef på Logitech Nordic. Han menar att skolupphandlingar tenderar att handla om att köpa in det som är billigast, men inte nödvändigtvis det bästa ur ett ergonomiskt perspektiv:

– Vi är inte färdiga med digitaliseringen i skolan med en laptop och tillhörande väska. Vi måste ge eleverna bättre förutsättningar att spara på sina kroppar. Det skulle vara hemskt tråkigt ifall vi om tolv år har en generation som ska ut i arbetslivet och redan då har arbetsrelaterade skador.

Utöver ergonomiska möss och bra tangentbord, är det viktigt att skolan erbjuder möbler i olika storlekar eller som går att ställa in. 

– Datorskärmen ska hamna så att det går att titta på den rakt fram, med blicken fäst en tredjedel från dess topp, utan att nacken böjs. Tangentbordet och musen placeras nära elevens kropp, med en 90 graders vinkel i armbågen och axlarna nedsänkta och helt avslappande. Vidare vill man att det ska gå en vertikal linje mellan elevens öron, axlar och höft, säger AnnaLisa Osvalder.

Hon fortsätter:

– Ledorden inom fysisk ergonomi är variation och injustering. Man måste ta hänsyn till helheten och olika personers behov.

I tillägg är det bra om elever får utbildning i hur de ska använda alla redskap samt att pedagogerna uppmanar till korta pauser var tjugonde minut, så att eleverna kan byta positioner och vila ögonen. 

Läs mer om Logitech Nordic här

Logitech Nordic designar produkter för att underlätta människors digitala vardag. Företaget grundades 1981 i Lausanne, Schweiz, och är nu representerade i nästa hela världen. Logitech G, ASTRO Gaming, Ultimate Ears, Jaybird, Blue Microphones och Streamlabs är alla varumärken som är en del av Logitech.

 

Utbildningschefen Fredrik Nordvall och avdelningscheferna Lena Ländin och Magnus Persson.

Syr ihop all utbildning – från förskola till vuxenutbildning

En röd tråd som löper från förskolan och grundskolan vidare till gymnasiet och vuxenutbildningen. Upplands-Bro har tagit ett helhetsgrepp kring all utbildning i kommunen och ser redan positiva effekter.

Numera hänger alla utbildningsverksamheter i Upplands-Bro kommun ihop. Syftet med omorganisationen är att skapa en röd tråd genom lärandet och att öka likvärdigheten mellan olika förskolor och skolor.

– Att vi är en liten kommun gör att vi kan organisera oss på det här sättet. Vi kan samla alla rektorer i ett och samma klassrum och samtala kring förbättringsområden och det systematiska kvalitetsarbetet, säger utbildningschefen Fredrik Nordvall.

Lena Ländin och Magnus Persson är avdelningschefer för förskola och grundskola respektive gymnasium och vuxenutbildning. Lena Ländin ser flera fördelar med de ökade möjligheterna till samarbete och erfarenhetsutbyte mellan rektorer inom olika verksamhetsområden.

– Vi kan exempelvis göra bättre övergångar från förskola till grundskola. När rektorerna i grundskolan och förskolan har ett närmare samarbete blir det lättare att bygga vidare på välfungerande strukturer kring barnen vid övergång till förskoleklass, säger Lena Ländin.

Tydligare ”vi-känsla”
Nu finns det även större möjligheter att forma gemensamma förhållningssätt. När alla rektorer samlas och diskuterar kring hur pedagoger och lärare ska möta barn och elever blir bemötandet på de olika skolorna mer likvärdigt. När alla verksamheter hänger ihop är det dessutom lättare att få en överblick och därmed fördela resurser så att skattepengarna hamnar där de skapar mest nytta för eleverna.

Trots att omorganisationen gjordes nyligen märker Fredrik Nordvall redan en positiv förflyttning.

– När våra rektorer pratar med varandra och samlas kring gemensamma frågor skapas en ”vi-känsla”. Det har blivit tydligare att det är vi tillsammans som är Upplands-Bro kommun, som kan göra skillnad för våra barn och elever, säger han.

Läs mer om barn- och utbildningsverksamheten i Upplands-Bro kommun

Om Upplands-Bro kommun
Upplands-Bro kommun ligger i nordvästra delen av Stockholms län. Centralort är Kungsängen. Kommunen har cirka 31 000 invånare.

Förtjänar barn och lärare bättre luft i skolan?

Skolan är en plats för lärande, kunskapsutbyte och fostran. För att elever och lärare ska kunna koncentrera sig, prestera fullt ut och må bra behöver inomhusluften innehålla tillräckligt med syre och så lite föroreningar som möjligt.

Läs mer på InventiAirs hemsida

– Att ventilera skolor är en utmaning. Här samlas många personer per ytenhet och det ställer extra höga krav på hur luften ska tillföras för att få rätt funktion, säger Petter Lundgren, försäljningsansvarig på InventiAir.

InventiAir är ett ventilationsbolag, vars teknik och produkter bygger på svensk forskning. Klassiska ventilationstekniker och -produkter har kombinerats på ett unikt sätt för att öka nyttan av den tillförda luften.

– Våra produkter får fram mer av den rena, filtrerade tilluften till brukarna än konventionella ventilationsmetoder klarar. Samtidigt andas eleverna och lärarna in mindre av varandras förbrukade luft, vilket minskar smittspridningen, säger Martin Sellö, vd för InventiAir.

Ett effektivt luftutbyte

InventiAir ser till att luftutbytet blir högt och att den rena luften hamnar på rätt ställe: runt varje enskild människa i lokalen. Den dåliga, syrefattiga luften, med föroreningar, virus och bakterier hamnar i taknivå.

– InventiAirs första produkter togs fram för klassrum. Vi använder fortfarande våra ursprungsprodukter i skolor. Naturlagarna – att varm luft stiger och att luft med olika temperatur skiktar sig – är grunden för vår teknik, säger han.

Därmed har problemen med traditionell ventilation som blandar om luften i lokalen tagits bort och även problemen med deplacerande ventilation, som kan ge drag.

Läs mer om ventilation av skolor här!

Forskning och mätningar verifierar

Även befintliga ventilationssystem kan få ökad effekt, tack vare att InventiAirs produkter monteras i slutet av ventilationssystemet, närmast dem som använder luften.

– InventiAir har stor kunskap om hur man får ventilationen att fungera som bäst, oavsett om elever och lärare sitter still, går omkring eller har idrottstimme. Vi vet genom forskning och mätningar att våra lösningar är upp till fyrtio procent mer effektiva än konventionell ventilation. Det är elever och lärare väl värda, säger Martin Sellö.

Passivhuset Skapaskolan (F-9) nominerades till Årets Byggnad 2019 och har valt InventiAirs ventilationsdon Tubus som distribuerar tilluft längs väggarna. Foto: InventiAir

Läs mer här om bättre luft inomhus!

Fakta
InventiAir startades 2008 ur ambitionen att ge människor den bästa möjliga inomhusluften. Företaget utvecklar och tillverkar unika produkter som optimerar distributionen av ren luft till människorna i rummet. Produkterna ventilerar, kyler och värmer. Resultatet blir bättre luftkvalitet, behagligare temperatur, ökad komfort och lägre energiförbrukning.

Kontakt: Martin Sellö, vd InventiAir
Telefon: +46 70 722 44 01
Mejl: martin@inventiair.se
Ranhammarsvägen 20, 168 67 Bromma

https://inventiair.se

 

Från vänster: Hannah Degerman, projektledare Inflyttarservice, Lars Sandberg, biträdande rektor Framnäs folkhögskola, Björn Wikstén, VD RAWI fastigheter, Maria Johansson, business manager Adecco Piteå, Fredrik Blom, rekryterare Inflyttarservice Fotograf: Sara Holm

Unik inflyttarservice lockar nya invånare till Piteå

Piteå är en tillväxtkommun med stor brist på arbetskraftskompetens. Alla aktörer i staden gör nu tillsammans en kraftsamling för att synliggöra det hållbara arbets- och familjeliv som Piteå erbjuder.
– Vi är en attraktiv kommun som erbjuder service, utbildning och aktiviteter för hela familjen, säger Hannah Degerman, projektledare vid Piteå kommuns samhällsbyggnadsförvaltning.

Norra Sverige växer snabbt. Piteå är ett utmärkt exempel på en kommun där arbetslösheten är låg och kompetensbehovet stort. Kommunens förvaltningar och företag skriker efter välutbildad arbetskraft.

”Vi på Adecco möter många hemvändare som vill flytta tillbaka. Om de via Inflyttningsservice får hjälp och en kortare väg till boende och jobb, då får vi den kompetens Piteå och regionen behöver”

Maria Johansson, Business Manager Adecco Piteå

Bidrar till den gröna omställningen
– Vår låga arbetslöshet i kombination med den förändrade arbetsmarknaden gör att vi måste växa. Fler måste få upp ögonen för den goda arbetsmarknaden som finns här uppe och att vi är med och bidrar till den gröna omställningen genom vätgas, batteriföretag och fossilfritt stål.

Piteå har valt att locka nya invånare genom en helt ny form av inspirationsplattform. Kommunen, fastighetsägare, mäklare, näringslivet, utbildningsaktörer, civilsamhället och medborgarna har gjort kompetensförsörjningen till gemensamt projekt och tillsammans lanserat tjänsten Inflyttarservice.

"Inflyttarservice är ett mycket bra exempel på hur kommuner kan öka sin attraktionskraft, både rent allmänt samt till exempel när man har som mål att öka sin befolkning. Genom denna tjänst kan bland annat. utbildningsanordnare synliggöras för de, som inte visste att en kommun hade just det som den enskilde letade efter för att öka sin allmänna kompetens samt öka sina chanser till jobb i framtiden."

Lars Sandberg, biträdande rektor Framnäs folkhögskola

Det självklara navet för inflyttare
–Den digitala plattformen är det självklara navet för inflyttare som söker bostad, jobb, relevanta utbildningar, social samvaro och så vidare. Den som vill ha mer information fyller i ett enkelt formulär på nätet, varefter man lotsas vidare via den digitala plattformen eller via sms, mail eller telefon. För den som vill göra ett studiebesök fixar Inflyttarservice det och möter upp.

Piteborna lyckligast i Norrland
Hannah ger flera exempel på personer som redan flyttat eller är intresserade av att flytta till Piteå.
– Tack vare vår senaste rekryteringsinsats på Bazars studie-och utbildningsmässa i Stockholm, arbetar vi just nu med hundratalet potentiella inflyttare med en mängd olika kompetenser. Vi har en journalist som letar efter en hästgård, en doktor i transport och järnväg och en nätverkstekniker från Indien som idag bor i Stockholm.

”Inflyttarservice representerar väl Piteås fördelar i stort. Genom ett starkt engagemang i samverkan med alla vi som vill Piteå väl, hittas alltid lösningar!”

Samuel Bernberg, VD Trumbäcken fastigheter

Intresset är också stort från Tyskland och Nederländerna. De uppskattar speciellt att huspriserna är lägre här och att man kan leva nära naturen samtidigt som man satsar på familjeliv och karriär.
– Det är lätt att trivas i Piteå. Här har man nära till allt – till världen utanför, till varandra och till naturen. Här är det lätt att hitta sin plats för familjeliv, fritidsaktiviteter, rekreation, innovation och såklart för strålande arbetsmöjligheter, avslutar Hannah.

Inflyttarservice är det gemensamma nätverk där fastighetsägare, mäklare, banker, HR-ansvariga, studieförbund, Svenska kyrkan, fritidsföreningar, utbildare och hela kommunen samverkar i inflyttningsärenden. I gemensam form visar Piteås inflyttarservice möjligheterna med att leva i Piteå och de arbetsmarknadsmässiga fördelar som staden har – utifrån ett gynnsamt geografiskt läge med möjlighet att arbeta i flera närliggande städer.

Här är några exemplen på vad Piteå erbjuder befintliga och nya invånare:
• Massor av fritidssysselsättningar och föreningar
• Framnäs folkhögskola med konst, sång och dans
• En filial till Luleå Tekniska Universitet – Campus Piteå
• Flera YH-utbildningar och yrkesgymnasium inom vuxenutbildningen, samt bostadsgaranti vid högre studier såsom YH
• Piteå musikhögskola

www.flyttatillpitea.se 
www.movetopitea.se
inflyttarservice@pitea.se

Tillgängligt lärande ska höja skolresultaten i Sundbyberg

2018-2021 genomfördes Undervisningslyftet i Sundbybergs stad. Nu går man vidare med Tillgängligt lärande där den fysiska, pedagogiska och sociala miljön ska anpassas för att skapa tydlighet, enkelhet och lugn i vardagen på lång sikt.

Undervisningslyftet syftar till att höja undervisningskvaliteten och öka lärarnas medvetenhet om hur de undervisar. Tillgängligt lärande är den naturliga fortsättningen och går ut på att ordna skolmiljön så att den passar alla elever och den inkluderar alla skolformer i Staden.

– Det ska bli intressant att se hur skolresultaten utvecklas över tid, säger Marie Truedsson, Bildningsdirektör i Sundbybergs stad. Undervisningslyftet har redan lett till att de genomsnittliga betygen ökat ett helt steg.

Långsiktig process
Utgångspunkten är att det som är bra för elever med svårigheter, är oftast bra för alla våra elever, till exempel bildstöd i klassrummet. Forskning visar till exempel att en tydlig början och ett tydligt slut på en lektion fungerar bäst.
Under det första året fokuseras Tillgängligt lärande på den fysiska miljön, det andra på den pedagogiska miljön i undervisningen och det tredje på den sociala miljön.

– Men det är viktigt att poängtera att detta är en långsiktig process. Vi upplever att lärarna uppskattar långsiktiga och strukturerade utvecklingsinsatser, säger Marie Truedsson.

Alla med på tåget
På skolorna leds arbetet av skolledningen tillsammans med förstelärarna. I nästa steg håller förstelärarna regelbundna möten med lärarna där de arbetar enligt modellen kollegialt lärande. De läser litteratur, reflekterar tillsammans samt provar och förändrar miljön i praktiken. Sektorn har också en central styrgrupp med en processledare som håller ihop insatsen. Externa föreläsningar, exempelvis av Malin Valsö och Linköpings universitet, är återkommande inslag.

Lugn skolmiljö
Det man fokuserat på hittills är att skapa en lugn skolmiljö som underlättar koncentration och inlärning. I klassrummet har det handlat mycket om att ta bort visuellt buller som distraherar, till exempel onödiga lappar, planscher och prylar. Det som finns i klassrummet ska finnas där för att fylla en pedagogisk funktion.

I korridorer och andra utrymmen har man jobbat med att skapa rum i rummen eller lugna vrår med hjälp av t.ex. skärmar och växter. Flera har också satt upp frostat glas för att minimera distraktioner. Nu pågår för fullt utvärdering av första året, men resultat finns redan.

– Att skolmiljöerna är mycket mer avskalade och lugna syns med blotta ögat, menar Marie Nyhed, verksamhetschef för lärande och bildning i Sundbybergs stad. Vi har fått många positiva reaktioner från både elever och föräldrar.

Stort intresse
– Det som uppskattas av skolorna är att de får en bas av kunskap att utgå ifrån. De kan sedan välja att bredda eller fördjupa arbetet utifrån den egna skolans förutsättningar, fortsätter Marie Nyhed. Det har också varit ett stort intresse för vårt arbete från andra kommuner, universitet och näringsliv, avslutar Marie Nyhed.

Vision: Vad vill du bli när du blir stor? Vi gör det möjligt.
Elevantal: 3860
Antal skolor: 10
Utvecklingsinsatser: TLär, Digitalisering, Systematiskt kvalitetsarbete-analys
Förhållningssätt: Dialog, delaktighet och didaktik
Fokus: Undervisningens kvalitet
Nästa steg: Didaktisk läroplan för hållbarhet

Läs mer här: www.sundbyberg.se