Modelon söker drivna ingenjörstalanger för globala utmaningar

Modelon är ett globalt och snabbväxande mjukvarubolag som jobbar med tekniska beräkningar för avancerade produkter och system. Kompetensnivån är mycket hög och man är stolta över att bland kunderna hitta världsledande aktörer inom alltifrån Formel 1-stall, biltillverkare till flyg- och energiindustri. Bolaget står inför en kraftig tillväxtfas och söker enastående ingenjörstalanger som kan vara med och driva utvecklingen framåt. Med en ny molnbaserad produkt för systemsimulering tar Modelon ett framtidssprång.

Att kunna modellera, analysera och beräkna effekt, utfall och prestanda med en simuleringsmjukvara är en avgörande konkurrensfördel för bolag som utvecklar tekniska produkter, vare sig det handlar om elbilar, flygplan eller luftkonditioneringsanläggningar. Modelons lösningar gör det möjligt för kunder att uppnå effektivitet och prestandaökning i sina produkter med hjälp av datormodeller och omfattande datorsimuleringar som komplement och ersättning till mer traditionella utvecklingsmetoder.

– Våra lösningar används av kända och ledande teknikföretag till exempel som stöd för utveckling av och omställning till hållbar teknologi och energieffektivare produkter. Vi är stolta över att som relativt liten aktör vara världsledande inom vår nisch. Med ett fantastiskt gäng och femton år i ryggen lägger vi nu in ytterligare växlar för att förverkliga vår vision om att hjälpa våra kunder att skapa bättre produkter för framtiden, säger Magnus Gäfvert, VD.

Snabb tillväxt skapar karriärmöjligheter
Modelon utvecklar avancerad programvara och hanterar komplexa internationella kundprojekt. Här erbjuds medarbetarna utveckling i en utmanande, snabb, innovativ och modern miljö.

Magdalena Axelsson jobbar som projekt- och teknisk ledare och har under sina fyra år på bolaget jobbat i flera internationella kundprojekt med implementering av kundanpassade lösningar och verktygskedjor, samt expertsupport inom till exempel numerik.

– Jag har en civilingenjörsexamen i maskinteknik och jobbar med tekniskt utmanande uppgifter. Samtidigt som jobbet innebär komplexa kundprojekt finns möjlighet till personlig utveckling. Numerik är till exempel ett område jag lärt mig mycket inom här på Modelon. Det är en öppen och kollegial kultur här.

Att komma till Modelon direkt efter examen bäddar för en utmanande, bred och internationell karriär. Alexander Baldwin jobbar idag som mjukvaruingenjör, och har en bakgrund i spelutveckling och datavetenskap.

– Sedan jag började på Modelon för två år sedan har jag fått växa och ta ansvar i ett nytt team för front-end utveckling. Att ha varit med från början genom alla aspekter av att utveckla en ny produkt är väldigt spännande.

Modelon rekryterar enastående talanger – är du en av dem?
Modelon är ett globalt bolag som har kontor i USA, Tyskland, Japan, Indien och Sverige. I Sverige finns utöver huvudkontoret i Lund även kontor i Stockholm och Göteborg. På Modelon arbetar 85 personer globalt, bland andra webbutvecklare och ingenjörer inom data, matematik, fysik, elektro, mekanik och kemi. Bland kunderna finns internationella och ledande teknikbolag.

Vill du vara med och utveckla banbrytande teknologi tillsammans med kollegor som besitter stor teknisk kompetens på ett bolag som med höga ambitioner och kunskap konkurrerar med stora internationella bolag? Är du nyfiken, driven och proaktiv? Då ska du kika på karriärmöjligheterna hos Modelon.

Presenteras av:

Rexel hjälper företag med smarta och miljöanpassade energilösningar!

I en bransch som förändras i snabb takt är det viktigt att säkra både rätt kompetens och ett optimerat kunderbjudande. För att ligga i framkant har Rexel skapat en attraktiv miljö där medarbetarna tillsammans skapar förutsättningar för att bidra till en hållbar värld och framtid. Och för att skapa affärsnytta för både Rexel’s traditionella kund elfirman och slutkunder som fastighetsägare.

Rexel erbjuder material för elförsörjning i alla typer av byggnader och har gjort ett aktivt val att ta täten inom förnybar energi och miljöanpassade lösningar som energieffektiviserar Sverige. Bolaget har gjort en transformationsresa som bland annat innebär att man behövt ställa om och få in nya kompetenser.

Smart elförbrukning minskar klimat-påverkan
Rexel’s basaffär är att vara elgrossist. Men för att utveckla verksamheten i Sverige arbetar man aktivt för att utveckla spännande digitala helhetslösningar även för slutkunder som exempelvis fastighetsägare. Lösningar som gör dem, i det närmaste, självförsörjande med el.

– Det kan handla om lösningar som smarta hem där solceller och styrning av belysning och värme minskar elförbrukningen. Som det är nu förbrukas för mycket av vår jords resurser och om vi kan vara med och effektivisera användandet av el kan vi göra stor skillnad för klimatet, säger Anna Ryegård, HR Chef Försäljning.

Kompetensutveckling för bolaget framåt
Att satsa på medarbetarna är en viktig bidragande del till bolagets framgång och det genererar även en härlig bolagskultur. Det finns en lojalitet i bolaget, många stannar länge och gör intern karriär.

– En stark bidragande faktor till att man stannar länge hos oss är vårt klimat, det är högt i tak, prestigelöst och här har man möjlighet att faktiskt säga vad man tycker och komma med eventuella idéer för att tillsammans vara med och utveckla erbjudandet, säger Anna.

Rexel jobbar aktivt med ledarskaps och utbildningsprogram och det hålls individuella utvecklingssamtal flera gånger per år. Ett helt nytt trainee-program har lanserats och inför trainee-programmet gjordes ett gediget rekryteringsarbete för att ta in sju trainees som under ett år ska få rätt verktyg och utvecklas till att bli några av branschens bästa säljare. En unik satsning för att säkerställa rätt kompetens för framtiden.

Kulturresa och egen TV-sändning
Transformationen från att vara elgrossist till att bli Sveriges modernaste energiteknikdistributör innebär förändring. Förändringen påverkar medarbetarna och för att inkludera både ny och befintlig personal i bolagets resa har man startat en intern tidning och en egen live TV-sändning. Allt i syfte att skapa ett inkluderande och transparent företagsklimat med hög igenkänningsfaktor.

– Vår egen livesändning, i Skavlan-anda, lyfter fram solskenshistorier, status i projekt, medarbetare och spännande branschnyheter, berättar Anna. 

Presenteras av:

Rexel är en av världens största elgrossistkoncerner med verksamhet i 26 länder med 27 000 anställda och 140 miljarder SEK i omsättning. Rexel Sverige har en stark position på marknaden med 27 % marknadsandelar. Vi är närmare 800 medarbetare på 62 platser och har en omsättning på ca 5,2 miljarder SEK (2018).

Läs mer här

Strålsäkerhetsområdet – en attraktiv sektor med stark samhällsnytta

Inom strålsäkerhetssektorn är karriärmöjligheterna många inom en mängd yrken och branscher i hela Sverige. Det menar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som har i uppdrag att bidra till kompetensförsörjningen på nationell nivå.

Ett av SSM:s mål är att det inom strålsäkerhetsområdet ska finnas en samordnad nationell kompetensförsörjning, med utbildningar som genererar kompetenta medarbetare inte bara till den egna myndigheten utan till alla relevanta aktörer i Sverige. Strålsäkerhetskompetens behövs exempelvis inom vården, på våra lärosäten, till ett antal myndigheter och inom industrin.

– Yrkesmöjligheterna inom strålsäkerhetssektorn är många i hela landet och utbildning öppnar för en karriär inom en mängd olika områden, säger Anna Alvestav, utredare på SSM.

Framtidsbranscher
Kärnkraften är ett exempel på en industri som behöver kompetens under lång tid framöver. Sex reaktorer i drift ger ett fortsatt behov av arbetskraft med hög och relevant kompetens – och detsamma gäller de reaktorer som ska avvecklas. Dessutom ska industrin uppföra ett slutförvar för det använda kärnbränslet och bygga ut slutförvaret för rivningsavfall.

– Avvecklingen och uppförandet av slutförvaren är omfattande industriprojekt där industrin till stor del bryter ny mark, fortsätter Anna.

Tillsammans med driften av de kvarvarande reaktorerna ger det ett stort behov av strålskyddsfysiker, analytiker och driftstekniker inom industri- och processanläggning, material- och el-kunskap för att bara nämna några. Samtidigt är behovet kanske än större av strålskyddskunniga inom vården. Här handlar det främst om röntgensjuksköterskor och sjukhusfysiker.

Ytterligare karriärvägar
Den som utbildar sig inom strålsäkerhet kan också välja en forskarkarriär på universiteten. Att Sverige har starka forskargrupper ger forskningsresultat med hög kvalité som bidrar till ökad strålsäkerhet, samtidigt som utbildningarna förses med kunniga lärare. SSM verkar på flera sätt för att stärka relevanta forskningsmiljöer på svenska lärosäten, bland annat genom en egen forskningsbudget. Samtidigt hör SSM också till de arbetsgivare som anställer medarbetare med strålsäkerhetskompetens.

– Hos oss upplever många arbetet som meningsfullt inte minst för att vi bidrar med samhällsnytta, säger Anna.

Sammantaget betonar Anna återigen bredden:

– Vi vill visa vilka fantastiska möjligheter det finns för dem som söker sig till strålsäkerhetssektorn. Här finns många spännande utmaningar och karriärmöjligheter! 

Presenteras av:

Högt ställda mål hos Lidl driver arbetet mot ökad hållbarhet – och utvecklar medarbetarna

Livsmedelskedjan Lidl arbetar mot att bli branschledande inom hållbar utveckling. För att lyckas med det ges medarbetare stort ansvar och möjligheter att växa i sina roller.
– Vårt arbete med hållbarhet ska genomsyra alla delar av verksamheten, säger Mattias Tas, byggprojektledare inom Lidl.

Sedan den tyska livsmedelskedjan Lidl gjorde sitt inträde på den svenska marknaden 2003 har utvecklingen gått fort och i dag finns närmare 200  butiker. Samtidigt har arbetet mot ökat hållbarhet intensifierats.

Mattias Tas är byggprojektledare och arbetar med projektering av nya butiker. Som nykläckt civilingenjör från KTH, med inriktning mot energi och miljö, fick han arbeta med att vidareutveckla Lidls hållbarhetsarbete.

– Hos Lidl fick jag tidigt ansvar och möjlighet att utvecklas och använda mina nya kunskaper, säger han.

Bland det första han gjorde var att driva igenom beslutet att ta in ett externt certifieringssystem, BREEAM, inom miljö och hållbarhet.

– En mängd olika områden omfattas av certifieringen, bland annat energianvändningen, transporter till och från butiken och materialval. Allt som man kan tänka sig ingår i hållbarhetsambitionen, säger han.

I dag har tre Lidl-butiker uppfyllt samtliga punkter i kravspecificeringen – där Växjö vann pris som världens grönaste butik – och fler är på gång.

Minimera transporterna
Carl Ceder började som biträdande butikschef i en Lidl-butik i Säffle 2004. Efter ett avbrott för att studera till civilekonom i bland annat Tjeckien och på Irland, är han i dag logistikchef på Lidl. Tiden då han arbetade operativt skapade goda förutsättningar för utvecklingsarbete inom logistik.

– Jag driver utveckling både inom operativ drift – där vi fyller bättre på både bredden och höjden och planerar körningarna bättre – och flera innovativa projekt för hållbar logistik, till exempel ellastbilsprojektet. På det sättet har vi lyckats minska antalet transporter med elva per dag, förklarar han.

För det här arbetet har Lidl också vunnit flera logistikpriser, bland annat PostNords logistikpris.

Merparten av de varor som importeras till Sverige kommer med tåg. Men inom landet körs de ut till butik med lastbil.

– Hundra procent av lastbilsflottan går på klimatsmarta drivmedel, från biogas och  biodiesel till elhybrid. Snart hoppas vi kunna köra med el-lastbil, säger han.

Hos Lidl har Carl Ceder fått växa i sin roll.

–Jag får ta ansvar och ges möjlighet att prova nytt. Det utvecklar såväl mig som Lidl, säger han.

Spårbarhet av produkterna
Mathias Haake är utbildad civilingenjör inom industriell ekonomi och är i dag teamchef på inköp.

– Vi ställer höga krav på våra leverantörer och produkter – exempelvis våra EMV-produkter där vi använder oss av en tredje part för certifiering och säkerställning, säger han.

För honom är Lidl en organisation där medarbetarna får utvecklas med nya uppgifter och där det finns stora möjligheter testa något nytt. Han själv, Carl och Mattias är alla exempel på det.

– Man kan komma så långt som man själv vill, genom att byta mellan avdelningar eller testa att arbeta i ett annat land. Det finns fantastiska möjligheter på Lidl, säger han.

 

Presenteras av:

Eko, Krav-chark och 100 % rättvisa bananer
Lidls ekologiska utbud har under det senaste året ökat med drygt 40 procent. Som första dagligvarukedja i Sverige lanserade vi en charkserie med enbart KRAV-märkt råvara och under 2019 kommer vi ställa om till att enbart sälja Fairtrade-märkta och ekologiska Fairtrade-märkta bananer.

Svinnbantning
Under hösten lanserade vi matsvinnskonceptet Ta Vara På. Konceptet innebär till exempel att vi prissänker varor med superkort datum med 30–90 procent (samma dag som bäst-före-datum) samt försäljning av frukt- och gröntlådor till kraftigt reducerat pris.

Världsunik certifiering för klimatneutrala byggnader
Lidls nya butik på Gotland är pilot för NollCO2, en ny världsunik certifiering för klimatneutrala byggnader, som utvecklas av Sweden Green Building Council.

Smart logistik
Lidl leder utvecklingen för effektiv logistik inom dagligvaruhandeln. Samtliga butiker runtom i landet får endast en leverans per butik och dag. Som första dagligvarukedja i Sverige har Lidl antagit utmaningen om fossilfria transporter 2025. 2017 tecknade Lidl avtal med Einride om test av självkörande lastbil – en milstolpe i resan mot framtidens transportsystem.

Läs mer här

 

 

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att skapa jämlika och tillgängliga hälsotjänster som ökar friheten för oss som individer.
Detta förutsätter tvärsektoriell samverkan och utveckling med användaren i fokus.
I Värmland formas nu en unik innovations- och testmiljö för att tillgodose behovet.

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför. 

Presenteras av:

DigitalWell är ett EU-finansierat projekt som ska öka möjligheten för små och medelstora företag att genom systematisk användarinvolvering utveckla innovativa och kommersialiserbara tjänster, som svarar mot behov och utmaningar i offentlig sektor.

Läs mer på: www.digitalwell.eu

Högt och hett

19 maj 2011. Himlen skiftar i olika färger – bländande solsken, djupblå sky, vita moln och en blodröd strimma i horisonten. Motorljudet och vindens vinande skiftar i takt med att gasreglaget förs fram och tillbaka med vana rörelser. Bakom spakarna i sportflygplanet sitter piloten och berättar om Stockholms olika landmärken som passeras.

Vingen dippas nedåt och planet kränger till när det svänger och cirkulerar extra över Globen och bygget av Tele2 Arena – piloten berättar i efterhand att hans företag har varit delaktig i att skapa en viktig anläggning  för idrott och underhållning i Stockholm.

Telefoner ringer, människor passerar i korridoren, skratt och konversationer, det är full aktivitet i företaget. Christian Koski, tillika vd för Carl Hanssons rör & värme, har bytt pilotfåtöljen mot stolen bakom skrivbordet.

– Vi siktar alltid högt, högt upp mot skyn, säger Christian och ler. Vår ambition är att vara den bästa rörinstallatören i Stockholm. Vi ska leverera kvalitet, givetvis åt våra kunder men även åt våra anställda och samhället.

– Att få rent dricksvatten ur kranarna är inte en självklarhet. Cirka 29 procent av jordens befolkning saknar det. Så vi har en samhällsviktig funktion utöver det normala. Vi tillhandahåller, förutom vanlig VVS, medicinska gaser som garanterar vården på våra sjukhus, samt oljor och tryckluft som garanterar att infrastrukturen inte stannar.

”Vi bygger framtiden”
Inom företaget finns en stark gemenskap och stolthet hos de anställda över att få tillhöra ett företag vars rötter återfinns över 100 år tillbaka i tiden hos Carl Hansson, en skåning utbildad i Preussen med sinne för teknikinstallationer, ordning och reda.

– Vi växer och söker tekniker, ingenjörer, ledare och montörer så klart. Allt vi gör syftar till att färdigställa kvalitativa och fungerande installationer som kan användas under många år framöver – förhoppningsvis under många generationer. Vi är övertygade om att vi har rätt koncept för byggbranschen och samhället, säger Christian och fortsätter:

– Så alla kunder och intressenter av olika slag, hör av er till oss, tillsammans bygger vi framtiden, avslutar han.

Presenteras av:

Vi är sedan 100 år ett ledande VVS-bolag med fokus på Stockholmsregionen. Vi erbjuder helhetslösningar inom installation, service och underhåll av VVS-anläggningar – alltid med kundens bästa för ögonen.

Med bred kompetens och hög kvalitet i kombination med kostnadseffektivitet och hög leveransprecision fullföljer vi våra uppdrag efter dina önskemål. Vår målsättning är inte att bli störst – utan att vara rätt samarbetspartner för dig.

Kontakt
VD Christian Koski, tel: 08-681 14 13 , christian.koski@carlhanssons.se

Carl Hanssons Rör & Värme AB, Lövholmsvägen 9, Box 47 301, 100 74 Stockholm

Läs mer här

Tillväxtposition på topp trots strukturella utmaningar

Kronoberg är ett produktionslän med en stark entreprenörsanda. Här finns en blandning av små företag och stora världsledande företag som exempelvis Ikea, Nibe, Södra och Fortnox. Bakom Sveriges högsta BRP-tillväxt ligger en stark samverkanskultur och fokus på långsiktig hållbarhet.

– Kronoberg har en ur-småländsk anda och eftersom vi inte är så stora måste näringsliv, akademi och offentlig sektor samarbeta med varandra. Vi präglas av entreprenörskap och korta samarbetsvägar, säger Ola Agermark, näringslivschef i Alvesta kommun.

Samverkan är stark och regionen arbetar med att skapa förutsättningar för ett prestigelöst klimat där aktörer i första hand ser hur man kan komplettera varandra istället för att konkurrera.

– Att vara glesa och små benämns ofta som en svaghet, men för oss är det en styrka. Vi är snabba och prestigelösa, säger Christel Gustafsson, regional utvecklingsdirektör i Region Kronoberg.

Gröna Kronoberg
Kronobergs regionala utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg 2025 bygger på att skapa social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Tillväxt får inte ske på bekostnad av omsorg om miljön och varandra. Och trots strukturella utmaningar ligger Kronoberg i topp när det gäller export per capita, jobbtillväxt och ekonomisk tillväxt.

– Ett samhälle där människor får växa ger möjlighet för företag att växa. Genom att arbeta långsiktigt för barnens bästa, jämställdhet och attraktionskraft skapas möjlighet för fler jobb. Vårt mål är ett gott liv för alla invånare i ett livskraftigt län. Här är det tydliga och långsiktiga samhällsengagemang som våra regionala företag har, en stor fördel, säger Christel.

Framtida tillväxt
Sett till kompetens i IT-branschen ligger Kronoberg i framkant och många företag har sitt huvudkontor i regionen. Framåt jobbar regionen med kompetensförsörjning och en ökad attraktionskraft för att folk ska kunna leva väl, vilja besöka och driva företag i just Kronoberg.

– Vi arbetar även med de strukturella utmaningar som kommer med digitalisering och automatisering, en omvandling som kanske genererar störst omställning för industrin. Det är en stor utmaning för näringslivet och framförallt i kommuner där de branscherna dominerar, säger Ola.

Nya företag som etableras i regionen kommer in i nätverk, näringsliv och samhälle snabbt.

– Mellan regionens åtta kommuner finns ett näringslivschefsnätverk som ses regelbundet. Vi delar goda exempel och effektiviserar beslut och processer. Genom att vi i nätverket sätter oss över administrativa gränser underlättar vi etableringar. Det viktigaste är att vi attraherar bra etableringar till länet, det gynnar kommunerna, säger Ola.

Kronoberg har under senare tid haft en hög invandring. Det är inte utan utmaningar men ger regionen en möjlighet att möta en ökad försörjningsbörda med fler äldre. Region Kronoberg gör även flera insatser för medvetna studieval och för att möta arbetsmarknadens krav på kompetens, exempelvis att höja intresset för teknik i projektet Mot nya höjder.

Presenteras av:

• Högst varuexport per invånare 2015 och 2016 (UD)
• Högst BRP-tillväxt per invånare 2014-2016 (SCBs regionalräkenskaper)
• Högst jobbtillväxt efter storstadsregionerna 1990-2015 (SCB/RAMS)
• Flest jobb per invånare i arbetsför ålder efter Stockholm 2016 (SCB/RAMS)
• Näst högsta IT-specialiseringen efter Stockholm 2016 (SCB/RAMS)
• Högst invandring 2011-2015 (SCB)

Läs mer här

En tillväxtregion som planerar för framtiden

Borås Stad ska till år 2035 ha växt med omkring 30 000 nya boråsare och planeringen för hur staden ska expandera är i full gång. Med urbana stråk vill man binda ihop nya stadsdelar med den gamla stadskärnan och skapa en stad med småstadens charm och storstadens utbud och affärsmöjligheter.

Mellan 1890-talets slut till 1940-talet var Borås den stad som växte mest procentuellt av alla städer i Sverige. Det bildades nya fabriker och industrier på löpande band utefter Viskan. Under 80-talet skedde en stor förändring och många av industrierna tvingades skära ner på 25 000 jobb. Det bidrog till att många flyttade från Borås och den blomstrande staden gick in i en svacka. Men det är historia och idag är staden Sveriges 13:e största. De som besöker staden idag möts av ett levande kulturliv, en rik flora av funkisbyggnader och en unik byggnadsdynamik.

– Man kan säga att det nya Borås startade 2008 med Jim Dines omdebatterade nio meter höga skulptur Pinocchio. Det blev startskottet till vår konstsatsning och har lett till att vi har 150 konstverk och statyer i staden. Vartannat år ställer vi ut nya skulpturer och vartannat år har vi något som kallas ”No limit” där vi öppnar upp för muralmålningar och bjuder in världsartister, berättar Richard Mattsson, Stadsarkitekt på Borås Stad.

Modern syn på tillväxt
Sträckan mellan Göteborg och Borås är det tredje största pendelstråket i Sverige och arbetet med Götalandsbanan, som bidrar till en ny järnväg framförallt mellan Göteborg och Borås, betyder mycket för regionens tillväxt. En annan stor tillväxtmotor är att den gamla produktionsindustrin som försvann under 80-talet lämnade kvar företagens huvudkontor som idag är ledande utvecklare av e-handel och logistiklösningar.

– Vi har väldigt stark tillväxt på logistik och e-handel och man brukar säga att 50 procent av all e-handel på något sätt rör sig igenom Borås.

Borås Stad har även tagit ett modigt steg för att expandera och bygger ett toppmodernt avloppsverk och ett fjärrvärmeverk utanför staden, vilket ger staden en av de renaste anläggningarna i världen. De båda verken har tidigare legat i centrala Borås med ett skyddsavstånd som nu hävs, saneras och skapar en yta på cirka 120 hektar som nu frigörs till stadsbebyggelse. Kring de nya verken skapas även affärsmöjligheter och yta för småskalig industri.

Framtidens Borås
Utvecklingsområden där man ska bygga blandstad med bostäder, kontor och butiker i norra och södra Borås planeras och förbinds med urbana stråk. Allt som byggs och planeras ska stå kvar länge och man bygger för framtidens boråsare. Utvecklingen har som röd tråd att ta tillvara på de naturresurser som finns och man tittar idag bland annat på möjligheten att bygga en fem kilometer lång park som går genom staden. År 2021 fyller Borås Stad 400 år och tills dess satsar man på att färdigställa många nya parkområden som ingår i den fem kilometer långa parken.

– Det började som en rolig idé men idag har visionen växt fram till en grön oas som ligger med i stadsplaneringen, till viss del inspirerat av The High Line i New York och Superkilen i Köpenhamn. Parken tillsammans med Viskan vill vi visa som exempel på hur vi förädlar platser för framtidens Borås.

Staden står inför en spännande resa och är en attraktiv region för byggherrar och tjänstemän från angränsande kommuner som vill vara med att bygga om Borås. Utvecklingen går fort längst med utvalda stråk och gator och man är mån om att skapa möjlighet till liv mellan husen.

Presenteras av:

Skövde utvecklas med hänsyn till platsens förutsättningar

Skövde växer så det knakar och det byggs på många platser i kommunen. Just nu pågår arbetet med två planprogram som innebär stora förändringar för områdena Södra Ryd och Mariesjö. Områdena, som i dag har olika användning och förutsättningar, ska båda omvandlas till attraktiva stadsdelar att leva, bo och verka i.
– Just nu tittar vi på vilka förutsättningar som finns i stadsdelarna för att ta fram förslag på utvecklingsmöjligheter, säger Linda Kjerfve, fysisk planerare på Skövde kommun.

Tidigare i vår passerade Skövde 55 000 invånare. Visionen är att till 2025 vara en stad med 60 000 invånare. Med en snabb tillväxttakt i sikte startar nu en omfattande stadsutveckling för de vitt skilda områdena Södra Ryd och Mariesjö.

Hållbarhet i fokus
Linda Kjerfve, ansvarig för planprogrammet i Södra Ryd, beskriver hur en stadsdel som byggdes på 70-talet, helt i enlighet med dåtidens ideal, nu översiktligt ska utvecklas utifrån bostäder, infrastruktur, grönområden och verksamheter.

– Vi vill knyta samman bostadsområden som i dag består av olika enklaver, utan att försämra för de som redan bor här. Det är en fin avvägning och ett utmanande arbete.

Utredningsarbetet involverar näringslivsaktörer, andra offentliga aktörer och civilsamhället – och det finns många aspekter att ta hänsyn till i arbetet, menar Linda.

– Vi behöver ta hänsyn till olika befintliga förutsättningar. Till exempel ska vi ta hänsyn till naturvärden, transport av farligt gods, bullerstörningar och markföroreningar. Även parametrar som dagvatten och vad som kan hända med platsen vid extremväder är viktiga att beakta.

Från industri till pulserande stadsliv
Det är aspekter som även gäller för planprogrammet för Mariesjö. Det i dag centralt belägna industri- och handelsområdet ska förvandlas till en blandstad med bostäder, utbildning, kontor och service – en levande stadsdel med hög puls.

– Jämfört med Södra Ryd, där avsikten är att förtäta och förädla den redan bebyggda miljön, är uppdraget i Mariesjö att gradvis helt ställa om dagens användning till något helt nytt. En av de största frågorna för oss i Mariesjö blir därför också genomförandet som måste ske i nära samverkan med fastighetsägare och utifrån deras önskemål om utveckling, säger Ingemar Frid, planarkitekt och ansvarig för planprogrammet i området, och fortsätter:

– Hittills har det varit en bra dialog och vi har lyssnat till fastighetsägarnas framtidsplaner och beskrivit vårt uppdrag.

Viktigt för hela Skövdes utveckling
Omställningen av Mariesjö kommer även ha betydelse för Högskolan i Skövde samt för den för Skövde viktiga innovationsmiljön Gothia Science Park (GSP).

– Genom att skapa en attraktiv, urban och, i bästa fall, unik miljö kan vi hjälpa GSP som teknikpark och högskolan att bli ännu mer intressanta och ge dem goda förutsättningar att expandera sina verksamheter. Detta kommer även gynna Skövde i stort, avslutar Ingemar.

Presenteras av:

Invånare: ca 55 000
Restid med tåg: Stockholm 2h, Göteborg 1h
Exempel på stora utvecklingsprojekt i kommunen:

  • Billingens fritidsområde (skidspår och besöksmål)
  • Hertig Johans torg (centrum)
  • Norra Ryd (verksamhetsområde
  • Trädgårdsstaden (bostäder)

Finalist i Årets superkommuner 2018

Läs mer här

Gynnsam företagsetablering i gränskommunen Övertorneå

Gränskommunen Övertorneå med närhet till Nordkalottens mest expansiva regioner är en attraktiv ort för företagsetableringar. Peter Juntti, kommundirektör, beskriver närheten till Finland, Luleå och Torneälvens båda sidor som utmärkt för att nå en bred marknad och stark turistnäring. Nu kraftsamlar kommunen för att stärka näringslivet ytterligare.

Bortsett från ett attraktivt geografiskt läge lockar en välutvecklad infrastruktur och goda utbildningsmöjligheter företagare till kommunen. Här finns Utbildning Nord – ett utbildningscenter med professionella yrkesutbildningar anpassade för den nordiska arbetsmarknaden. Tomas Mörtberg, kommunalråd, beskriver centret som en kreativ nordisk mötesplats.

”Sätta Övertorneå på kartan”
Nu görs krafttag för att stimulera företagandet ytterligare. Under hösten öppnar ett nyföretagarcentrum som ska stötta den som vill etablera eller expandera bolag och ett servicekontor inrättas för att bistå med investeringsmedel. Kommunen anställer även en destinationsutvecklare.

– Vi vill sätta Övertorneå som destination på kartan för att nuvarande och potentiella företagare ska upptäcka kommunens möjligheter, avslutar Peter Juntti.

Presenteras av: