Digitaliserat försörjningsstöd – nya rutiner och smart medborgartjänst kapar handläggningstiderna

För två år sedan fick den som ansökte om ekonomiskt bistånd i Trelleborgs kommun vänta i åtta dagar på beslut. Arbetsmarknadsförvaltningens ledning bestämde sig för att organisera om arbetet runt försörjningsstöd och tog hjälp av Tieto för att digitalisera ansökningsprocessen. Idag kan handläggarna ge besked om bistånd dagen efter att ansökan kommit in.

Utmaningen: Ett förändrat synsätt på försörjningsstöd
För att underlätta kommunens administration av ekonomiskt bistånd behövs smart IT-stöd som avlastar handläggarna från tidsödande pappershantering. Samtidigt ställs allt högre krav på att tillgängliggöra information och beslut gentemot medborgarna på ett smidigt och säkert sätt via webben. Trelleborgs kommun har sedan flera år förändrat sitt synsätt på försörjningsstöd, och stegvis infört nya rutiner.

– Traditionellt organiseras ekonomiskt bistånd inom socialförvaltningen, men vi har valt att lägga det under arbetsmarknadsförvaltningen. Fokus ligger på att den enskilde snabbt ska komma i jobb eller utbildning, och då kan vi inte ha långa handläggningstider för att utreda rätten till bistånd, säger Eleonore Schlyter, handläggare försörjningsstöd vid arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.

Före omorganisationen 2014 fick de som ansökte om ekonomiskt bistånd som regel besked inom åtta dagar, förutsatt att den sökande redan var inne i systemet. Om man sökte för första gången tog det 14 till 20 dagar.

Tietos lösning: Smart IT-stöd med fokus på medborgaren
Idag kan ansökan göras digitalt via internet, och beslut lämnas dagen efter.

– Det beror på att vi jobbar helt annorlunda än tidigare, och med hjälp av Tieto har vi infört moderna e-tjänster som stöder det nya arbetssättet, säger Eleonore Schlyter.

Trelleborgs kommun använder sedan många år Tietos verksamhetssystem Procapita. Den nya lösningen gör att digitalt lämnade biståndsansökningar går direkt in i systemet, där handläggarna tar emot dem utan mellanliggande pappershantering.

– Vi har tagit fram två olika e-tjänster med koppling till ekonomiskt bistånd. Den ena sköter själva ansökningsprocessen, medan den andra innebär att den sökande kan följa sitt ärende från ansökan till beslut och utbetalning genom att logga in på ”min sida” på kommunens hemsida, säger Carola Winberg, kundansvarig vid Tieto.

De digitala ansökningsformulären är utformade på ett sätt som gör att alla nödvändiga uppgifter kommer med. Tidigare var handläggarna ofta tvungna att skicka kompletteringsbrev för att ansökan inte var komplett eller handskrivna delar inte gick att läsa.

Eleonore Schlyter förklarar att ansökningsförfarandet också har förenklats genom att inga handlingar behöver bifogas. Tidigare krävdes kvitton, hyresavier eller liknande för att styrka ansökan.

– Däremot ska man kunna visa underlaget om man blir utvald för stickprov i efterhand. Vi gör slumpmässiga kontroller månadsvis. Det handlar om människosyn. De som söker ekonomiskt bistånd är inte annorlunda än folk som handlar på Ica. Man gör det för att man hamnat i en utsatt situation där alla andra möjligheter är uttömda, säger Eleonore Schlyter.

Sedan Trelleborgs kommun införde e-tjänsten i september 2015 har användningen ökat stadigt, och idag görs 75 procent av ansökningarna om ekonomiskt bistånd digitalt. De nya rutinerna innebär mindre väntan för de sökande och frigjorda resurser för verksamheten.

Presenteras av:

Tvätten – en integrerande framtidsbransch

Med uppkopplade klädskåp och chipmärkta textilier förser Textilia merparten av Sveriges landsting och dess 270 000 medarbetare med spårbara arbetskläder. Digital textillogistik är en förutsättning för vårdens ekonomi och kvalitet. Men tvätteribranschen är inte bara en innovativ framtidsbransch utan även en av Sveriges absolut bästa branscher när det gäller integration och att ta tillvara på kompetens hos människor som saknar utbildning eller erfarenhet.

Över 100 ton tvätt passerar genom Textilias åtta anläggningar varje dag. Det motsvarar cirka 15 000 vanliga tvättmaskiner. Det är med andra ord svindlande volymer till stora värden som med tiden ställt allt större krav på logistik och planering.

– När jag tillträdde som VD för cirka sex år sedan räckte det att vi gjorde en årlig uppskattning av det totala svinnet per kund. Idag behöver både vi och våra kunder en helt annan överblick. Nu kan vi följa varje enskilt plagg på avdelningsnivå och den informationen är ett viktigt led i kundernas miljö- och kvalitetsarbete. För oss som äger alla textilier är god överblick av stocken en garanti för kvalitet och leveranssäkerhet, säger Fredrik Lagerkvist.

Idag är tekniken till för att förenkla människors vardag. Med hjälp av spårbara textilier och uppkopplade skåp kan textillogistiken anpassas efter personalflöden på respektive sjukhus. Förutom att rationalisera bort köer och svinn erbjuder ett digitalt textillogistiksystem exakt information om åtgången av ren tvätt under dagen. Varje natt skickar systemet en beställning till tvätteriet för att säkra en jämn tillgång av textilier.

Tvätten som integrationsmotor
Men tekniken löser inte allt. Textilservicebranschen är en personalintensiv och viktig bransch i så motto att vi erbjuder jobb utan krav på utbildning eller lång erfarenhet. Enbart på Textilia arbetar människor från ett 30-tal olika länder, varav många har kommit som nyanlända och vittnar om vilken skillnad det gör att få ett riktigt arbete. Av alla arbetslösa som anställs inom tvätteribranschen i Sverige är nästan 40% invandrade från Asien eller Afrika. Det är betydligt mer än andra branscher.

– Vi är en riktig integrationsmotor i svensk ekonomi och vi är dessutom beviset på att mångfald berikar, avlutar Fredrik Lagerkvist.

Presenteras av:

Textilia erbjuder smarta, miljövänliga och kostnadseffektiva textilservicelösningar för kvalitetsmedvetna kunder inom vård och omsorgssektorn i Norden. Vi är 650 anställda och omsätter cirka 650 mkr per år. Vi finns i Boden, Långsele, Rimbo, Karlskrona, Örebro, Göteborg (2) och Malmö.

Läs mer här


Bild: Anna Nordström

Regionalt samverkansprojekt lyfter äldreomsorgen i Kronoberg

För tre år sedan gick startskottet för projektet Äldrehälsa Kronoberg, en treårig satsning för att förbättra omsorg och vård för länets äldre. Sedan dess har en rad initiativ lanserats, bland annat konceptet mobila läkare och äldremottagningar på vårdcentraler. Karl Ljungström, projektledare, berättar att det nu finns ett beslut för att från och med årsskiftet fortsätta som permanent arena för samverkan och utveckling.

Kommunerna Markaryd, Ljungby och Älmhult har tillsammans med region Kronoberg sedan våren 2016 drivit ett samverkansprojekt för att förbättra vård och omsorgsnätverket för de äldre. Målsättningen har varit att utifrån de äldres behov arbeta gränsöverskridande mellan primär-, sluten- och kommunal vård- och omsorg – och flytta fokus från vårdgivare till äldre för att erbjuda optimala vård- och omsorgslösningar.
– Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar med en stor andel äldre i befolkningen. För att hantera och förbättra omsorgsnätverket har vi antagit ett patientperspektiv där vi genom djupintervjuer med målgruppen har tittat på hur vi kan göra rätt saker säger Lone Larsen, utvecklingsledare.

Läs mer om projektet Äldrehälsa Kronoberg här

Inom ramen för projektet har man öppnat äldremottagningar på fyra vårdcentraler, inriktade på äldre med komplexa behov. Mottagningarna ska erbjuda äldre ett närmare samarbete mellan hemsjukvård och hemtjänst – och direkta telefonlinjer till sjuksköterskor.
– Det skapar en värdefull tillgänglighet och en kontinuitet som ofta uppskattas hos äldre och anhöriga, säger Lone Larsen och fortsätter:
– På medicinkliniken på lasarettet i Ljungby har det öppnats platser för att anpassa den akuta internmedicinska vården till multisjuka äldres speciella behov.

Vårdplanering i hemmet
Ett utvecklingsarbete pågår också för att förbättra personcentrerade vårdplaneringar i hemmet. När planeringen förflyttas från sjukhus- till hemmiljö kan den äldre och de anhörigas delaktighet öka i vårdplaneringen, på rätt tid och plats, menar Lone Larsen.

I Ljungby och Markaryd har även konceptet mobila läkare utvecklats. Här arbetar den mobila läkaren nära kommunernas hemsjukvård och fungerar som en resurs till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Karl Ljungström, mobil läkare och projektledare för projektet äldrehälsa, beskriver den mobila läkarens arbetssätt som Kronoberg är ganska ensamma om i landet.
– Hemsjukvården kan med den mobila läkarens stöd utföra avancerad vård i hemmet. Det ökar tillgängligheten, kontinuiteten och tryggheten för äldre personer som kan kontakta hemsjukvården vid läkarbehov, istället för att kontakta vårdcentralen, medicinkliniken eller ortopeden.

 Just nu rekryterar Region Kronoberg mobila läkare. Klicka här för att veta mer

”Stora framgångar”
Projektet tar slut vid årsskiftet 2018-19 och arbetssättet permanentas då, berättar Karl.
– Vi har uppnått många mål men även stött på en rad utmaningar. Vi ser att vi har fått en bättre förståelse över organisationsgränserna men samtidigt är det svårt att få till stånd förändringar på kort tid när flera organisationer är inblandade. Sammantaget har konceptet om äldremottagningar och mobila läkare fått stor spridning och skapat ett stort intresse i resterande del av länet. Vi har fått stor erfarenhet och många lärdomar att ta med oss in i arbetet för att förbättra livet för de äldre i Kronoberg i det framtida arbetet, avslutar Karl Ljungström.


Se filmen filmen om projektet Äldrehälsa Kronoberg

Presenteras av:

Äldrehälsa Kronoberg ska utveckla vården och omsorgen för personer 65 år eller äldre som har behov av både hemtjänst och hemsjukvård. Satsningen genomförs gemensamt av Region Kronoberg och kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult.

Läs mer här

 

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att skapa jämlika och tillgängliga hälsotjänster som ökar friheten för oss som individer.
Detta förutsätter tvärsektoriell samverkan och utveckling med användaren i fokus.
I Värmland formas nu en unik innovations- och testmiljö för att tillgodose behovet.

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför. 

Presenteras av:

DigitalWell är ett EU-finansierat projekt som ska öka möjligheten för små och medelstora företag att genom systematisk användarinvolvering utveckla innovativa och kommersialiserbara tjänster, som svarar mot behov och utmaningar i offentlig sektor.

Läs mer på: www.digitalwell.eu

 

Hälsosatsning för seniorer

Sedan 2005 drivs Hälsoprojektet av Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i samarbete med kommuner och friskvårdsanläggningar. Projektet innebär att personer som är 65+ deltar i gruppträning som leds av studenter från GIH, under handledning av kommunerna och GIH.

Med gedigen forskning som grund utförs fysiologiska hälsotester innan och efter träningsperioden (2 mån, 2ggr/v), vilket har visat goda resultat. Majoriteten av deltagarna ökar i muskelstyrka och kondition, som är relaterat till minskad risk för olika folksjukdomar. Resultaten är ett direkt kvitto på hälsofördelarna.

– Framgångsfaktorn är att seniorerna blir gladare och får god fysik och drömmen är att detta ska sprida sig i hela landet. Vi är öppna för samarbete med de som är intresserade, berättar Eva Andersson som är ansvarig för Hälsoprojektet på GIH.

Samverkan är win-win
Den röda tråden är samverkan över kommungränser och att med enkla hälsotester öka motivation till fortsatt fysisk aktivitet. Två aktörer som samverkar med GIH i Hälsoprojektet är Solna och Lidingö stad.

I Lidingö stad har man sett hur satsningen inte bara medför bättre fysik. Det är också ett tillfälle att umgås med andra och vara del av ett socialt sammanhang.

– Den sociala delen är mycket viktig och träningen visar på goda resultat såväl fysiskt som psykiskt. Hälsoprojektet ger oss möjlighet att årligen, på ett kostnadseffektivt sätt, hjälpa öns äldre invånare att förbättra sin hälsa.  Det ligger helt i linje med Lidingös mål att vara hälsans ö, säger Cecilia From, ansvarig för Hälsoprojektet i Lidingö stad.

Evelina Danielsson, ansvarig för Hälsoprojektet 65+ i Solna Stad nickar instämmande.

– I Solna arbetar vi brett för att stärka de äldres hälsa och välbefinnande. Jag är stolt över att Hälsoprojektet bidragit till en förändrad attityd gällande träning för äldre. Hälsoprojektet är ett gott exempel på hur vi stärker välfärden.

Det är en samstämd trio som landar i slutsatsen: I samverkan skapar vi en hållbar folkhälsa för gruppen 65+, en vinst för individen likväl som för samhället.

 

Här ska robottekniken förbättra äldreomsorgen

Tidigare i år införde Hörby kommun som en av de första kommunerna i Sverige robotteknik inom äldreomsorgen. Tillsammans med en rad hälsofrämjande åtgärder vill kommunen enligt Eva Klang Vänerklint, socialchef, bli en av förebilderna i Sverige.
– Vi följer utvecklingen och vill använda tekniken där den kan göra nytta för att öka trygghet, självständighet och delaktighet för de som är beroende av vård eller äldreomsorg.

Hörby kommun går i bräschen för att erbjuda regionens bästa äldreomsorg och på längre sikt vara en nationell förebild. Som ett led i arbetet satsar man stort på e-hälsa och digital transformation.

Kommunikationsrobot på äldreboenden
Tidigare i år var kommunen först ut i landet med att införa en kommunikationsrobot, Giraffen, i hemtjänsten. Giraffen har en höj- och sänkbar videoskärm på en lång hals som körs på hjul. Personal eller anhöriga kan styra giraffen för att göra tillsyn och hålla kontakt med vårdtagaren utan att vara på plats.

– Giraffen gör det möjligt att snabbt få hjälp och stöd eller prata med anhöriga och vänner. Samtidigt frigör den tid från vårdpersonal som kan ges till personer med ett större vårdbehov, säger Paul Davidsson, e-strateg i kommunen.

Robottekniken har även införts på demensboenden. Det rör sig om en robotkatt som jamar, spinner och andas, precis som en vanlig katt. Robotkatten har visat sig höja livskvaliteten och öka tryggheten hos demenssjuka äldre, förklarar Paul.

Interaktiva spel införs på demensboenden
På demensboenden har även spelet Tovertafel införts. Spelet projicerar interaktiva spel på ett bord och uppmuntrar till rörelseträning, social interaktion, upplevelse och glädje.

– Ett av spelen projicerar en blomma som snurrar och kan förstoras eller förminskas med handrörelse. Det är spännande att se vilken glädje det ger, säger Paul.

Uppmuntrar till rörelseglädje
I kommunen erbjuds medborgare över 75 år hälsosamtal och regelbunden gratis träning som ska förbättra fysiken och öka den sociala kontakten. Även på äldreboenden görs en rad insatser för att höja livskvaliteten. Befintliga äldreboenden byggs om och ett nytt planeras. Här satsas på inredningen – med 1700-tals stil på möblerna, kristallkronor och skira serviser.

– Som äldre är man värd det bästa! Det ska kännas som att man bor på det fräsigaste hotellet och det kostar faktiskt inte mer. Det långsiktiga målet med våra insatser är att våra äldre i kommunen ska vara friska och ha möjligheter att träffa nya vänner. Helt enkelt – ha ett gott liv, avslutar Eva.

Presenteras av:

Hörby kommun ligger mitt i Skåne med cirka 15 500 invånare. Här prioriteras folkhälsa och digital transformation. Att använda teknik frigör resurser som möjliggör att vi samtidigt kan arbeta fokuserat på att stärka medborgarnas hälsa och välmående.

Läs mer här

 

Så använder de big data för förbättrad vård

När företagen IMS Health och Quintiles gick samman för knappt två år sedan föddes en ny aktör inom hälso- och sjukvårdssektorn – IQVIA. De kallar sig själva för ett Human Data Science-företag.

– Vi kombinerar big data från hälso- och sjukvården med teknologi och avancerad analys som AI och maskininlärning. Med så kallad ”real world data” kan fler patienter både få rätt och bättre vård snabbare, säger Manuel Voll, vd på IQVIA i Norden.

Hälso- och sjukvården är en nästan outtömlig källa till information. Den data som finns i exempelvis kliniska studier och patient- journaler sammanställs till ”real world  evidence”. Datan kan sedan användas för att optimera processerna i till exempel läkemedelsutveckling, vilket ökar möjlig- heterna att hitta nästa stora genombrott, och läkemedlet når patienterna snabbare. Informationen kan också användas för att förbättra vården, och som beslutsunderlag för vilka läkemedel och behandlingar som ger störst nytta.

– Även om man bara vinner ett år i utvecklingen leder det till att den nya inno-vationen, vad den än må vara, blir tillgänglig för patienten snabbare. Det är en win-win, säger Manuel Voll och tillägger:

– Om vi utnyttjar data på bästa sätt kan vi frigöra kraften som finns i Human Data Science. Det är verkligen en guldgruva för att förbättra vården, säger Manuel Voll.

IQVIA arbetar med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn – allt från läkemedels-och medicinteknikföretag till landsting och myndigheter, både i Sverige och globalt. Deras vision är att stödja dessa aktörer för att föra utvecklingen framåt. Den stora mängd data som IQVIA har till sitt förfogande i egna databaser kan användas i kliniska studier, för att göra marknadsprognoser, som underlag för prissättning och undersökningar av hur läkemedel eller medicintekniska produkter används och fungerar i vården.

– Vi har tillgång till mer än 20 petabytes information från mer än 100 länder. Det är det som gör oss unika, berättar Manuel Voll.

Hur hanterar ni patientsäkerheten med så stora mängder data?
– Vi följer samma regler och bestämmelser som universitet och företag, och lämnar aldrig ut personlig information. Data på individnivå är inte relevant för våra studier. Det är i stora datamängder vi kan se be- tydelsefulla mönster, förklarar Manuel Voll.

IQVIA är ensamma inom sitt område och Manuel Voll tror att det beror på att den stora majoriteten av bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn är specialiserade. Det är få aktörer som har helhetsgrepp om marknaden i dag. Helhetsperspektivet är extra viktigt i Sverige eftersom hälso- och sjukvårdssektorn är komplex i jämförelse med andra länders.

– Vi har konkurrens inom olika områden, men ingen kan erbjuda kunderna samma helhetslösning som vi, säger Manuel Voll.

Vad tror du om utvecklingen av big data inom hälso- och sjukvård?
– Det kommer bara att bli större. Tittar man på den otroliga mängd data som finns i svensk hälso- och sjukvård är potentialen fantastisk! Kan vi utnyttja den på ett mer strukturerat sätt kan svenska patienter erbjudas en säkrare och mer jämlik vård, och Sverige bli världsledande inom hälso- och sjukvård. Det är ett av ämnena som vi kommer att diskutera nu under Almedals- veckan.

IQVIA anordnar två event i Almedalen. Tillsammans med amerikanska handels- kammaren, AmCham, kommer IQVIA att diskutera möjligheterna att förbättra och främja vården i Sverige med hjälp av hälso-data. Det andra eventet handlar om varför nya och innovativa läkemedel inte används i Sverige, trots att de finns tillgängliga.

– Båda ämnena är högst relevanta i diskussionen om hur Sverige kan stärka sin position som hälso- och sjukvårdsnation. Vi behöver diskutera potentialen med hälsodata och öka medvetenheten om vad vi missar genom att inte använda alla läkemedel som vi har tillgängliga. Det är avgörande, inte bara för patienterna, utan för hela samhället, säger Manuel Voll och avslutar:

– Vi vill höra andras idéer och förslag till hur vi kan föra den svenska hälso- och sjukvården framåt – och vi måste alla arbeta tillsammans för att vi ska lyckas.

Presenteras av:

IQVIA arbetar med Human Data Science. Företaget finns i hela Norden, har cirka 50 000 anställda och kontor i fler än 100 länder. Under Almedalen håller de seminarier där de kommer att diskutera nyttan med ”real world data” och “real world evidence” (onsdag den 4 juli) och hur använd-ningen av innovativa läkemedel ser ut i Sverige jämfört med övriga Europa (tisdag den 3 juli).

Vi kommer att ha vårt event tisdagen den 3 juli, kl 13.00-14.30 på Strand Hotel, lokal Teatern

NYA INNOVATIVA LÄKEMEDEL FINNS – MEN VARFÖR ANVÄNDS DE INTE I SVERIGE?

Läs mer här

Den senaste välfärdstekniken för äldreomsorgen

Äldreomsorgen berör många. I över 25 år har Telenta varit med och förbättrat vården genom att ge äldre människor ett tryggt och självständigt liv – med hjälp av de senaste tekniska lösningarna.

– Vi kan erbjuda ett komplett larmsystem med samtliga välfärdsteknologi integrerade i en lösning- Allt uppkopplat som en molntjänst via en app­likation på mobilen säger Olof Göransson, vd.

”Trygghet och spänning”
Med lång historik och erfarenhet tillsammans med egen utveckling av tekniska lösningar skapar vi trygghet för de äldre såväl som spännande utvecklings­möjligheter för verksamheten i stort. 

Samtliga tillbehör kommunicerar till app­likationen som enkelt kan används i en smart­telefon kopplad till kundens trådlösa nätverk. En utförare app som underlättar strukturering av information i takt med att mängden data växer. 

– Den här informationen är värdefull för ledningen eftersom det ger en möjlighet att läsa av och analysera allt som sker när det gäller larmhändelser med angivelse av tidpunkt, åtgärd och identifiering av larm­sändare och larmmottagare. Vi ser att det fungerar med våra tekniska innovationer och vill fortsätta ge trygghet även i framtiden, säger Olof Göransson, vd.

Presenteras av:

Södertälje kommun skapar arbeten som berör

Att bli äldre kan innebära förändringar fysiskt, psykiskt och socialt – delar som även kan påverka den som har en funktionsnedsättning. För att få den omsorg, vård och det stöd som behövs kan de behöva bo i rätt kommun.

– Vi bedriver ett starkt fokus på både äldre och personer med funktions­nedsättning, säger Helena Flodqvist, arbetshandledare på Södertälje kommun.

Att åldras kan innebära en fysisk, psykisk och social påverkan – delar som även kan påverka den med en funktionsnedsättning. Olika kommuner väljer att bedriva olika typer av arbeten gentemot dessa grupper.

– Jag tror att allt fler kommuner väljer att arbeta med dessa två grupper. Det är viktigt att leva tills man dör, säger Lars Ahlin, kultur­mäklare på Södertälje kommun.

Södertälje kommun bedriver ett aktivt fokus inom äldreomsorg och för barn, unga och familjer med funktionsnedsättning. Genom olika projekt, företagsplaceringar och verksamhets­platser vill de stimulera äldre och de med olika typer av funktions­variationer, så som asperger, autism och utvecklingsstörningar.

”Motverka själsliga liggsår”
Lars Ahlin arbetar med olika projekt inom äldre­omsorgen som ämnar skapa kultur och nyfikenhet. Kultur 365 är det projekt inom vilket kommunen arrangerar olika typer av resor för seniorer och genom projektet PlaymÄkers anordnas möten mellan den yngre och äldre generationen.

– När olika generationer integrerar med varandra, främst genom dagens teknik, stimuleras både minnen och sinnen och det uppstår ofta en stor nyfikenhet hos de äldre. Ofta kan det motverka de själsliga liggsåren. Förutom att öka livs­kvalitén för äldre i omsorgen så  lockar nya arbetssätt fler ungdomar att söka sig till äldreomsorgen.

”Kläs på för arbetslivet”
Helena Flodqvist, arbetshandledare på Södertälje kommun, matchar de med funktionsvariation mot arbetsplatser. För arbetsgivarnas trygghet görs kontinuerliga uppföljningar.

– Vi brukar säga att vi klär på personer med funktions­variation för arbetslivet och mottaglig­heten har hittills varit mycket positiv. Som anställd är du med och bidrar i vårt arbete att stödja människors strävan efter ett själv­ständigt liv.

Om det inte är möjligt att företagsplaceras kan en verksamhetsplats erbjudas. Monika Broo-Wiklund, Resultatenhetschef för daglig verksamhet, berättar om en populär verksamhetsplats: polis­caféet. Det är ett café där individer med funktions­nedsättningar arbetstränas tack vare metodstöd. Med fokus på delaktighet, självständig­het och utveckling kan det efter avslutad tid bli aktuellt med en företagsplacering.

– Enligt lag har du rätt till sysselsättning och en meningsfull dag och just poliscaféet är en väldigt trivsam verksamhetsplats. Arbetarna har ett bra samarbete med poliserna och är väldigt stolta över sitt jobb. Det är en win-win-situation för Södertälje där verksamhetsplatserna får en god service och arbetarna får arbetsplatser.

Digitala vårdmöten ger läkaren frihet, fortbildning och variation

Min Doktor erbjuder patienter i behov av primärvård en snabb läkarkontakt dygnet runt och i hela Sverige. Som läkare kommunicerar du med patienten främst asynkront via text och bild, med möjlighet till telefon och videosamtal. Tillgång till diagnostik är en självklarhet. Den digitala plattformen förser läkaren med beslutsstöd som bygger på nationella behandlingsrekommendationer och algoritmer.

Enligt Henrik Kangro, medicinskt ansvarig på Min Doktor, innebär arbetet flera fördelar:

  • Hos oss får du ta emot patienter i hela primärvårdsspektrat och frihet att själv välja när och varifrån du vill arbeta. Många av våra läkare vill lära sig arbeta digitalt och bidra till utvecklingen av framtidens vårdmöten. Du jobbar effektivt utan tidsbokning. Du får daglig fortbildning genom det kollegiala lärandet, både genom peer review och en gemensam chatt där de 100 läkarna inom mer än 20 specialistområden rådfrågar och utbyter erfarenheter med varandra.
  • Alla typer av medicinska besvär lämpar sig inte för digital vård, som långvariga, komplexa besvär där en mer omfattande utredning behöver initieras, besvär där patienten redan har en pågående vårdkontakt, besvär som är av allmän rådgivnings­karaktär eller där en fysisk undersökning krävs. Vårt skriftliga anamnesupptag fungerar därför även som triageringsformulär för att identifiera dessa besvär och symtom och hänvisa de här patienterna till annan vårdnivå redan innan hon kommit i kontakt med en läkare hos oss. På så vis minskar vi risken för överkonsumtion och onödiga kostnader för patient och samhälle, samtidigt som vi kortar vårdköerna.
Presenteras av:

För att jobba hos Min Doktor ska du ha svensk läkarlegitimation, vara kliniskt aktiv specialistläkare eller i slutet av din ST- utbildning, ha godkänd bisyssla från din ordinarie arbetsgivare (kan även gälla enbart utanför arbetsgivarens landsting), vara flytande i svenska i både tal och skrift. Välkommen med din intresseanmälan på mindoktor.se/jobs. Min Doktor grundades av en läkare i Lund 2013 och har idag 200 000 registrerade användare. Huvudkontoret ligger i Malmö.

Läs mer här