Allt fler vill resa klimatsmart och det dyker ständigt upp alternativ för ett mer miljösmart resande.
Kollektivtrafiken framhålls som en grön lösning och drygt hälften av alla som reser kollektivt i Sverige gör det med Stockholms kollektivtrafik. Det ger trafikförvaltningen i Stockholms län ett stort miljömässigt ansvar och redan för 30 år sedan startade arbetet mot en fossilfri och klimatsmart kollektivtrafik. I dag är SL världsledande inom omställning till förnybar energi och de senaste åren har koldioxidutsläppen minskat med 80 procent.
– För att hänga med i utvecklingen arbetar vi nära näringsliv och forskning och i dag driver vi våra pendeltåg, tunnelbanor och lokalbanor på 100 procent ren el från förnybara källor. Även våra 2100 bussar körs på förnybara drivmedel. Det sista fossila bränslet fasades ut i slutet av 2016, med undantag för två minibussar som fasades ut i somras, berättar Johan Böhlin, strateg drivmedel och energi på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting.
Energieffektivitet och hälsofrågor i trafiken
Just nu tittar trafikförvaltningen på att få in sjötrafiken på samma spår. Redan 2021 planeras 90 procent av Waxholmsbolagets alla fartyg drivas fossilfritt – och i takt med att utbytet till förnybara drivmedel blir klart ökar intresset för att se vad som kan göras på energieffektiviseringssidan, berättar Stefan Wallin, hållbarhetschef.
– Elektrifiering är ett sådant område. Elmotorn är mycket effektiv och minimerar dessutom luftföroreningar och buller, som har en tydlig koppling till högt blodtryck, hjärtproblematik och sömnsvårigheter. Det är ytterligare en aspekt som gjort det viktigt för oss att arbeta förebyggande och inte bidra till smutsig luft och miljöproblem som i längden blir hälsoproblem.
Hållbarhet i investeringar
SL:s hållbarhetsarbete sträcker sig vidare till alla delar av verksamheten. Nästan alla fastigheter, depåer och stationer värms upp med energi från förnybara källor och det finns strikta regler för hur kemiska produkter som används för rengöring och underhåll av fordon och anläggningar ska hanteras.
– Nu vidgar vi vårt hållbarhetsbegrepp till vilken klimatpåverkan våra investeringar har. Där gör vi en bedömning av byggandet och konstruktionen av nya anläggningar och vilken klimatpåverkan det har. Även om en byggnad står i 30 år kanske den har mindre påverkan i konstruktionsfasen än att driva den i 30 år. Det är nästa steg för oss att beakta och vi tänker vidare hela tiden, avslutar Katarina Jonerholm, utvecklingsstrateg miljöledningssystem.
