Heike Erkers, Förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Fotograf: Magnus Länje

Akademikerförbundet SSR: ”Med rätt resurser kan våra medlemmar arbeta mer brottsförebyggande”

Genom ökade befogenheter och mer resurser till yrkesgrupper som socialsekreterare och skolkuratorer kan förebyggande arbete minska brottsligheten i samhället. Det menar Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
– Förebyggande insatser är A och O. Verksamheten måste grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet där professionen ges ett stort handlingsutrymme, säger hon.

Ökad kriminalitet är ett hett politiskt ämne, och många röster höjs för att bland annat skärpa straffen. På Akademikerförbundet SSR vill man också minska brottsligheten genom att börja i den andra änden.

– Det har varit mycket diskussioner om brottsbekämpning men vi tycker att man skjuter in sig väldigt smalt när man säger att det är de rättsvårdande myndigheterna som ska stävja kriminaliteten. Vi har en god kännedom vad som händer i samhället och vill därför prata mer om hur man stänger dörren in till kriminalitet för barn och ungdomar, säger hon.

I dag regleras socialtjänstens arbete av socialtjänstlagen och den måste förändras, menar Heike Erkers.

– Det borde stå i socialtjänstlagen att alla kommuner ska ha förebyggande insatser. Det ska alltså vara ett ska-krav, säger hon och tillägger:

– Då behövs också större resurser för socialtjänsten och fler skolkuratorer till skolan.

Hembesök tillsammans med BVC
Ett förslag är att när personal från BVC gör sitt obligatoriska hembesök hos ett nyfött barn, ska personal från socialtjänsten följa med för att få en uppfattning om huruvida förebyggande insatser måste göras.

– Då kan socialtjänsten se om familjen behöver stöd. Detta är rent förebyggande. Vi vet att om man istället väntar och gör insatser för en ungdom som redan valt den kriminella banan kan det vara för sent, säger hon.

En viktig förändring måste också ske inom socialnämnderna, där lekmän i dag fattar beslut för socialsekreterarnas arbete, till exempel om ett barn ska omhändertas. 

– Socialnämnderna ska inte ta myndighetsbeslut. Det måste de professionella tjänstemännen göra, det vill säga socialsekreterarna. Det är de som har kunskaperna, avslutar Heike Erkers.

Akademikerförbundet SSR är det ledande fackförbundet för samhällsvetare. Förbundets medlemmar har  beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningar och arbetar exempelvis inom ekonomi, administration, HR/personalutveckling, socialt arbete, hälsovård. En del av medlemmarna är chefer eller egenföretagare.

Läs mer på akademssr.se

Så enkelt hittar socialtjänsten skyddade boenden med rätt kompetens

Unizon, en riksorganisation för över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, har lanserat en ny webbsida för att hjälpa våldsutsatta kvinnor med stöd och förenkla för myndigheter att hitta skyddade boenden åt dem.

– Webbsidan är anpassad så att myndigheter ska hitta boenden med rätt kompetens för varje enskilt fall, men kan också användas av stödsökande och likaså för de som vill veta mer och öka sin kunskap om mäns våld mot kvinnor, säger Olga Persson, ordförande, Unizon.

Tusentals kvinnor och barn tvingas varje år fly sina hem på grund av mäns våld. Landets kvinnojourer erbjuder en trygg plats att bo på, stödsamtal och ett helhetsstöd för kvinnor och barn. 

Unizon arbetar för att alla våldsutsatta kvinnor och barn ska erbjudas stöd och skydd av hög kvalitet oberoende av sin livssituation och bakgrund. Förbundets nya hemsida unizonjourer.se ska fungera som en portal för kvinnor och tjejer som behöver hjälp och stöd, samt för att förenkla för socialtjänsten att hitta skyddat boende och samtalsstöd.

Sökfunktion till rätt boende
Webbsidan har en avancerad sökfunktion som visar vilken specialkompetens det skyddade boendet erbjuder. Det kan handla om språkkunskaper, förstärkt skalskydd, missbruksproblematik, barnverksamhet eller om våldet bottnar i hedersförtryck. Jourerna finns över hela landet. 

Kvinnojourer och tjejjourer växte fram i Sverige på 1970-talet och har under över 40 år utvecklat en unik kompetens och erfarenhet av att stötta och skydda kvinnor och barn. Jourerna arbetar också förebyggande mot mäns och killars våld och har en viktig funktion att bära våldsutsatta kvinnors och barn röster i påverkansarbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna arbetar utan vinstintresse och på idéburen grund.

– Vi har funnits länge och det har alltid varit kvinnojoursrörelsen som har tagit det största ansvaret för att stötta och skydda kvinnor och barn som är utsatta för mäns våld. Så är det fortfarande i dag i Sverige. Unizon och alla våra medlemsjourer står alltid på kvinnors och barns sida. Vi ser att det är otroligt viktigt att i ett ojämställt samhälle vara tydliga med den positionen, säger Olga Persson.

Är med från första dagen
En jour som är medlem i Unizon är Familjefridsjouren i Höganäs i nordvästra Skåne. Verksamheten har drivits sedan 2005 och i dag har man åtta lägenheter för skyddat boende och totalt sju anställda.

Cecilia Nilsson är verksamhetschef.

– Vi är med och hjälper kvinnorna från den första dagen då socialtjänsten ber oss om plats på vårt boende. Vi ser varje kvinna, vi möter henne där hon är, stärker och hjälper med det praktiska som behövs och finns där hela vägen ända tills hon eventuellt får en lägenhet eller flyttar någon annanstans av olika anledningar.

Kompetens i digital säkerhet
På Familjefridsjouren har man en stor erfarenhet att stötta kvinnor och barn. Personalen fortbildas ständigt, till exempel i hur kvinnorna ska skyddas från att hittas via sociala medier och internet.

– Vi har hjälp av ett säkerhetsbolag som håller oss uppdaterade om olika funktioner i nya appar, så att kvinnorna av misstag inte ska röja sitt skyddade boende, säger hon och avslutar:

– Vi gör alltid en säkerhetsplanering så att de som kommer till oss ska känna att de är säkra och skyddade.

Läs mer här

Om Unizon
Unizon samlar över 130 idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar, utifrån en kunskap om våld, kön, genus och makt. 2020 hade Unizons jourer nära 140 000 stödkontakter med kvinnor och barn. 

De ser, förstår och stöttar våldsutsatta tjejer och kvinnor

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har sedan 40 år verkat för att motverka och synliggöra mäns och killars våld mot barn, tjejer och kvinnor. Bland medlemmarna finns självständiga föreningar som tillsammans bildar ett tryggt nätverk med bred kunskap för utsatta kvinnor, tjejer och barn.

Tyvärr finns det idag en missuppfattning att kvinnojouren bara är ett skyddat boende. Roks kvinnojourer är så mycket mer. Via en kvinnojour kan tjejer och kvinnor träffa andra med liknande erfarenheter av att leva i en relation där hon utsätts våld, få samtalsstöd och stöd i en rättsprocess, hjälp med att fylla i papper till myndigheter och om det behövs även hjälp med skyddat boende. De som jobbar på jouren har alltid tystnadsplikt och kvinnan eller tjejen som vänder sig dit har rätt att vara anonym.

– Eftersom kvinnojourerna är ideella så kan vi hjälpa till med många saker som en myndighetsperson eller kommersiell aktör inte kan.  Vi ser och lyssnar på kvinnan och stöttar henne oavsett de val hon gör. Om hon har ett trauma som kräver exempelvis psykolog eller läkare så kan vi hjälpa henne att hamna rätt, om hon själv vill. Vi på Roks ger kvinnan redskap och sammanhang till att förstå sig själv och sin situation så att hon med sin egen insikt kan välja att agera, säger Jenny Westerstrand, Ordförande Roks.

Ovärderligt nätverk i lokalsamhället
Sedan 1984 har Roks byggt ett ovärderligt nätverk i lokalsamhällen runt om i Sverige.

– Många våldsutsatta kvinnor som kommer till oss känner sig ensamma och därför är det viktigt att lyfta att det hos oss bildas ett stöttande nätverk runt kvinnan. Vi har många år av kunskap och erfarenhet, vi är alltid lojala med kvinnan och dömer henne aldrig. Vi är hennes stöd när hon vill, säger Jenny Westerstrand.

Kort info om två av Roks ca. 90 jourer:

Norrtälje Kvinnojour Snäckan
www.norrtaljekvinnojour.se

Kvinnojouren Snäckan i Norrtälje har funnits i 30 år och har även en tjejjour. Snäckan har en jourtelefon som är öppen alla årets dagar mellan kl. 8–22 och tjejjouren har en chatt varje måndagskväll och nås även via mejl.

Kvinno- och tjejjourer är viktigt då vi har en annan kunskap och erfarenhet av mäns våld mot kvinnor än Socialtjänsten till exempel. Att vi förstår kvinnan och inte dömer henne är viktigt då det bidrar till att faktiskt våga söka stöd och hjälp. Hos oss finns en självhjälpsgrupp med kvinnor som hjälper varandra med tips och råd, att byta erfarenheter på det sättet är en hjälp som inte kan köpas för pengar.

Tranås kvinnojour Helga
www.kvinnojourenhelga.se

Tranås kvinnojour Helga har funnits sedan 1989 och har en öppen verksamhet centralt i Tranås och två skyddade boenden. Till våren 2022 hoppas vi kunna öppna vår tjejjour Vilda igen.

Vi är ett systerskap och hjälper de kvinnor som söker sig till oss med allt från samtalsstöd till myndighetskontakt. Vi tycker att det är viktigt med kvinno- och tjejjourer eftersom det finns många fördomar att söka hjälp via myndigheter och tröskeln är lägre att att vända sig till en kvinnojour. Vi som är aktiva i jourer gör saker tillsammans, vi tar del av Roks utbildningar och bygger upp en trygg plats både lokalt och i det stora nätverk av jourer som finns i hela Sverige.

 

Roks är en feministisk organisation som funnits sedan 1984. De organiserar kvinnojourer och tjejjourer över hela Sverige.

Följ Roks på:
www.roks.se
Facebook
Twitter @roksnytt
Instagram @rokssverige

Markus Dencker leg. psykolog samt familje- och miljöterapeut och Kurt Strömberg, verksamhetschef på Viksjö Gård

SANNOLIKT ETT AV SVERIGES MEST KOMPETENTA BEHANDLINGSHEM

Hög kompetens under dygnets alla timmar och ett familjeterapeutiskt perspektiv är en del av förklaringen bakom den framgångsrika Viksjömodellen.

Att Viksjö Gård och Behandlingshem är annorlunda märks redan under den första behandlingsdagen. De flesta ungdomar anländer tillsammans med en eller flera familjemedlemmar eller andra vuxna, som sedan stannar kvar i ett par dagar i familjelägenheten. Samarbetet med de närstående är en av verksamhetens grundbultar.

– Det familjeterapeutiska perspektivet är centralt. Hos oss kommer psykiatrisk diagnostik i andra hand. Först kommer familjen och en förståelse av ungdomens sammanhang. För att förstå både ungdomarnas och familjernas svårigheter arbetar vi med livslinjer som även följer föräldrarnas historia, beskriver Markus Dencker, leg. psykolog samt familje- och miljöterapeut på Viksjö Gård.

Viksjömodellen utformades under 1980-talet i nära samarbete med den norske psykologiprofessorn Erik Larsen, en pionjär inom miljöterapi. Behandlingsmodellen bygger på hög kompetens hos personalen, vilket lyfts fram i vetenskapliga studier som en förklaring till de dokumenterat framgångsrika behandlingarna.

”En del av förklaringen till Viksjö Gårds goda resultat är att man har en ovanligt välutbildad personal, en mycket bra arbetsmiljö och en arbetsorganisation som medger inflytande och skapar en stark ansvarskänsla inför det egna arbetet.”

(Ur studien Armelius et al., 1999)

Hög kompetens under dygnets alla timmar
Viksjö Gård har tretton heltidsanställda socionomer och psykologer. De arbetar inte bara i sina roller som individualterapeuter, familjeterapeuter och ärendeansvariga. Det är även de som är miljöterapeuter under kvällar, nätter och helger. Ungdomarna har tillgång till hög kompetens under dygnets alla timmar och det ger också personalen en bredare bild av ungdomarnas svårigheter än om umgänget begränsats till familjeterapin och de individuella samtalen.

Markus Denckers engagemang går inte att ta miste på. Utöver sin roll som terapeut på Viksjö Gård och två års erfarenhet från BUP har han även författat trilogin Psyk 22 – om familjer, psykologi och psykiatri – samt en artikelserie om föräldraskap och psykiatri i nättidningen Kvartal. Hans texter präglas till stora delar av samma synsätt som man har på Viksjö Gård.

I artikelserien i Kvartal beskriver han konsekvenserna av den ökande diagnosticeringen och medicineringen. Han resonerar också kring varför tendensen att vilja skydda barn och ungdomar mot allt de upplever som obehagligt ofta blir en björntjänst. Lär man sig inte att hantera svåra känslor blir livet en utmaning. Att undvika allt som bränner kan dessutom urholka de nära relationerna.

– Vi arbetar med att lära ungdomar att hantera svåra känslor och erfarenheter inom trygga och trovärdiga relationer. Personalen är nyckeln, ungdomarna och deras föräldrar ska kunna lita på att vi gör det vi sagt att vi ska göra. Med tanke på att Viksjömodellen använts framgångsrikt i mer än 30 år så är det tydligt att vi gör något som fungerar, konstaterar Markus Dencker.

 

Behandlingshemmet Viksjö Gård:
– drivs av föreståndare och verksamhetschef Kurt Strömberg.
– flyttade till Viksjö Gård utanför Jakobsberg år 1982.
– har plats för elva ungdomar mellan 14 och 19 år.
– tar emot ungdomar med psykiatrisk problematik, trauma och social utsatthet.
– tar inte emot ungdomar med kriminell belastning eller drogmissbruk.

För mer info om
Viksjö Gård: www.viksjogard.se
Markus Denckers böcker och artiklar: kvartal.se och psyk22.se

Starkare familjer tack vare arbetsträning i Erikshjälpen Second Hand-butiker

Cirka 1 000 personer praktiserar i Erikshjälpens butiker i Sverige och Norge. Jobbet leder till en ökad självkänsla vilket ger ringar på vattnet för deras familjer. ”Vi är med och skapar föräldrakraft för barn i utsatta livssituationer”, säger Jan Newman, arbetsmarknadskoordinator.

Många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Erikshjälpen Second Hand erbjuder praktikplatser för personer som vill testa sin arbetsförmåga, lära sig något nytt och utvecklas – saker som förhoppningsvis på sikt leder till nya chanser i arbetslivet.

– Genom våra butiker ger vi människor möjlighet att ta tillvara på plagg och prylar och skapar förutsättningar för dem att älskas igen. Det är lika självklart för oss att inte bara ge prylar, utan också människor, en andra chans. Det är många som genom åren tagit första steget till en nystart i livet tillsammans med våra medarbetare, berättar Jan Newman, arbetsmarknadskoordinator på Erikshjälpen.

Erikshjälpen har tre mål med butiksverksamheten. 

– För det första ett överskottsmål, det vill säga att vi ska sälja så mycket som möjligt så att verksamheten bidrar med medel att stärka och hjälpa barn i Sverige och andra delar av världen. För det andra ett miljö- och hållbarhetsmål – vi främjar ju en bättre miljö i och med att gåvorna säljs och används minst en gång till. För det tredje ett socialt mål som handlar om att butikerna ska vara varma och öppna gemenskaper för dem som arbetstränar – de ska uppleva att de får en personlig utveckling och samtidigt stärka sina chanser på arbetsmarknaden. 

Detta tredje mål ger indirekt många barn i utsatta livssituationer i Sverige en tryggare vardag. Enligt Erikshjälpens egna beräkningar, utifrån hur många praktikanter man tar emot varje vecka i kombination med hur många föräldrar som är arbetslösa, får omkring 2 000 barn indirekt del av insatserna. 

– En förälder som praktiserar hos oss får en meningsfylld sysselsättning. Det ger en positiv effekt till hela familjen. Praktikanten får ökad självkänsla, lättare att fatta beslut och blir gladare. Samtidigt får barnen föräldrar med fasta rutiner och fler vänner. Det känns bra att kunna skicka hem den föräldrakraften till familjer, säger Jan Newman.

 

 

Erikshjälpen är en barnrättsorganisation med en ideell second hand-verksamhet. Tillsammans har vi en gemensam vision; En förändrad värld där barns drömmar får liv. Lokalt och globalt arbetar vi för att stärka och hjälpa barn. Överskottet från second hand-verksamheten bidrar, tillsammans med generösa gåvor, till att möjliggöra våra insatser för att barn ska få gå i skolan, må bra och vara trygga. Arbetsträningen i våra second hand-butiker föder också framtidstro för barn med föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och den cirkulära försäljningen ger klimathopp för kommande generationer. Erikshjälpen finns för barnen. Och världen de drömmer om.

www.erikshjalpen.se

Så skapar Pulsen Omsorg en framtid där brukarens livskvalitet är i fokus

Genom att ge brukare av omsorg större möjlighet att bestämma över sin vardag skapas en bättre välfärd med högre livskvalitet, ökad trygghet och flexibilitet – samtidigt som verksamheten effektiviseras.

– Pulsen Omsorg vill skapa en framtida omsorg som bygger på individens önskemål och inte enbart de basala behoven, säger Magnus Skebäck, vd på Pulsen Omsorg.

Den kommunala sociala välfärden står inför stora utmaningar. I Sverige har vi en åldrande befolkning samtidigt som vi lever allt längre. Det gör att nya lösningar måste tas fram som effektiviserar och underlättar kommunernas arbete samtidigt som de behöver erbjuda kommuninvånarna nya tjänster.

Nya digitala ekosystem förbättrar brukarens livskvalitet
Pulsen Omsorg utvecklar SaaS-lösningar för socialtjänsten och privata vårdgivare. I det ekosystemet kommer brukarens behov och önskemål att stå i centrum utifrån möjligheterna att i hög utsträckning vara delaktig i sin egen vård och omsorg och ha makten att styra över sin egen tillvaro.

Om brukaren utöver den beviljade insatsen önskar mer tid med hemtjänstpersonalen, kanske för extra städning eller bara social samvaro, ska de med några knapptryckningar kunna göra en beställning utöver vad kommunen är skyldig att tillhandahålla. Inom ramen för Pulsen Omsorgs ekosystem skulle brukaren kunna addera nya tjänster som levereras av olika samarbetspartners.

– Vi tror på att ta steget ut till den enskilde och ge mer medbestämmande och makt genom att erbjuda bättre valmöjligheter utifrån behov. Vårt ekosystem har de bästa förutsättningarna för att möjliggöra detta, säger Monica Hennum, Product and Consultant Manager på Pulsen Omsorg, och tillägger:

– Vi ser framför oss en välfärd som levereras i många olika former och av olika aktörer. Till exempel kan vi integrera brukarens smarta klocka, hemlarmet och olika smarta medicinska produkter i vår plattform.

AI motorn i framtidens ekosystem
Precis som inom många andra områden kommer AI att kunna förändra omsorgen i framtiden. AI baseras på data och för att ta tillvara på möjligheterna måste det till förändringar kring hanteringen.

– Inom vård och omsorgssektorn så begränsar lagstiftning och systemens förmågor att kommunicera med varandra ett effektivt datautbyte. När de regulatoriska förutsättningarna är på plats kan vi med hjälp av AI förhindra felaktiga beslut, få stöd och guidning kring att välja insatser samt få verktyg att planera hemtjänsten smartare och effektivare, avslutar Monica Hennum.

 

Pulsen Omsorg har levererat lösningar inom social omsorg i över 30 år. Med den erfarenheten i ryggen utvecklar vi nu en helt ny plattform som erbjuder ett modernt ekosystem av tjänster som kommer att revolutionera hur vi skapar innovation inom välfärden. Och vi ska förändra välfärden i grunden – med teknik som för människor närmare varandra, ökar livskvaliteten, ger fler valmöjligheter och räddar liv.

Läs mer på: pulsenomsorg.se

Om oss


Magnus Skebäck, VD
Magnus har en lång bakgrund inom techbranschen där han haft ledande positioner inom olika IT-konsultbolag och arbetat med digitalisering inom olika branscher. Han brinner för att skapa värde hos kunden och att vara med och förändra framtidens välfärd.


Monica Hennum, Head of Product & Consultant Management
Monica har gedigen erfarenhet av produktbranschen där hon i olika roller arbetat med att implementera och utveckla verksamhetssystem.  På Pulsen Omsorg arbetar Monica med att säkerställa att bolaget bygger ett ekosystem av smarta och innovativa tjänster med användarvänlighet och användarupplevelse i fokus.

Tiotusentals äldre är trygga hemma med stöd från Trygghetscentralen

140 kommuner i Sverige är anslutna till Trygghetscentralen som stödjer äldre och kroniskt sjuka att bo kvar hemma längre. Tjänsten skapar trygghet och ger verksamheterna möjlighet att använda sina resurser mer effektivt.

Trygghetscentralen, som drivs av Tunstall, bidrar till att cirka 79 000 äldre och kroniskt sjuka kan bo kvar hemma längre.

Via trygghetstelefon och en larmknapp på handleden kan vårdtagaren kommunicera med Trygghetscentralen dygnet runt. Här erbjuds även Digital tillsyn via kamera vilket ger ökad trygghet, samtidigt som hemtjänsten sparar värdefull tid. Med ny teknik kan vårdnadstagaren själv mäta sina värden, vilket minskar antalet sjukhusbesök. Dessa tjänster finns även på särskilda boenden.

– Trygghetscentralen med cirka 150 anställda i Örebro är hjärtat i vår verksamhet. Våra operatörer tar dagligen emot cirka 11 000 samtal och fungerar som ett viktigt stöd för hemtjänsten och kan vara en direktlänk till akutsjukvården, berättar Johan Lenander, Tunstalls vd.

Tunstall har drivit Trygghetscentralen i mer än 20 år. För cirka ett år sedan drabbades verksamheten av en incident i samband med ett nödvändigt larmplattformsbyte. Flera kommuner och vårdnadstagare drabbades.

– Det var tufft och allvarligt. Både våra äldre och personal i omsorgen drabbades hårt, vilket vi djupt beklagar. Det visar att även vi som stor och seriös aktör kan ställas inför stora utmaningar. Vi har lärt oss mycket av händelsen och har förbättrat både organisation och teknik så att verksamheten fungerar väldigt bra.

Johan menar att Trygghetscentralen blir ännu viktigare i framtiden då antalet äldre ökar. Tunstall förbereder därför nästa generations tjänster för vård och omsorg.

– Vi inkorporerar big data och artificiell intelligens i vår teknik. I knappen som vårdtagaren har adderas komponenter som kan upptäcka förändringar i personens värden. Ökad fallrisk kan upptäckas och förhindras. Målet är en välfärdsteknik som är enkel att använda för vårdpersonal, äldre och anhöriga.

Enligt Johan är välfärdsteknikens roll att skapa värde och öka individens oberoende.

– Våra tjänster går från att vara reaktiva till att bli mer proaktiva. Hemtjänsten kan då fokusera sina resurser på det som de är bäst på – att ta hand om de äldre och kroniskt sjuka.

 

Tunstall AB är en del av Tunstall Healthcare Group. Verksamhet i 22 länder med 3 000 anställda. Nordiskt huvudkontor i Malmö med cirka 250 medarbetare. Här utvecklas framtidens välfärdsteknologi för användare i hela världen. I Sverige är cirka 140 kommuner med cirka 79 000 brukare anslutna till Trygghetscentralen.
www.tunstall.se

Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund.

Synskadades Riksförbund: Ge oss rätt till färdtjänst och LSS så att vi kan leva våra liv som alla andra

Rättigheterna för synskadade har begränsats, anser Synskadades Riksförbund, som nu kräver att lagstiftningen skärps.
– Vi kräver ingen lyx men vill kunna leva som andra, säger förbundsordförande Niklas Mattsson.

Om synskadade får bättre möjligheter till ledsagning genom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och större rätt till färdtjänst enligt Färdtjänstlagen, skulle deras livskvalitet höjas.

I dag begränsas synskadades rättigheter därför att tolkningen av dessa lagar har förändrats. 

– LSS har ett tydligt syfte, nämligen att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Ändå nekas fler och fler stöd till sådant som de flesta ser som självklart: att ta sig ut, handla, läsa sin post eller gå till tandläkaren. Sedan 2009 har antalet beviljade fall minskat med 38,5 procent, säger Niklas Mattsson.

Ledsagare kan bli dyrt
LSS är en rättighetslag. Det betyder att om den som uppfyller kriterierna har rätt att få stöd enligt lagen utan extra kostnad. Om istället Socialtjänstlagen tillämpas kan synskadade få en ledsagare men då till en kostnad som kan ligga på 250 kronor eller mer per timme.

– Det kommer att bli dyrt. Vi vill att lagen ändras så att det tydligare framgår att synskadade omfattas av LSS och att vi därmed kan få en ledsagare kostnadsfritt, säger Niklas Mattsson.

Brist på färdtjänst drabbar synskadade
En annan fråga är färdtjänsten, där Synskadades Riksförbund menar att synskadades rättigheter har försämrats.

– Av någon anledning har kommuner och regioner som beviljar färdtjänst under senare år gett synskadade avslag, utan att Färdtjänstlagen har ändrats. Man har börjat göra en annorlunda bedömning, säger han.

Niklas Mattson uppmanar allmänheten att hjälpa till att påverka beslutsfattarna, genom att bland annat skriva på namnlistor.

– Nu låser man in synskadade i sina hem. Vi får inte samma möjlighet att komma ut för att göra saker som andra kan. Begränsar man också färdtjänsten så slår man verkligen undan fötterna för våra medlemmar. Ge oss rätt till färdtjänst och LSS så att vi kan leva våra liv som alla andra, avslutar Niklas Mattsson.

Synskadades Riksförbund är landets ledande företrädare för personer med synnedsättning. Genom att bli medlem på www.srf.nu/blimedlem kan du stötta vårt arbete för ett rättvist samhälle där alla är lika delaktiga. 

Om du har frågor kontakta gärna synlinjen@srf.nu eller ring 08-39 93 00.

Läs mer på: www.srf.nu

Adda Inköpscentral synliggör kvalitén i ramavtalen

Att placera på exempelvis HBV-hem är en komplex process för socialtjänsten och upphandlingarna inom detta område tar stora resurser i anspråk.
– Våra nationella ramavtal, som ger tillgång till vår unika urvalsdatabas, gör det enklare för kommunerna att jämföra kvalitet mellan olika verksamheter och samlar all information som rör ramavtalen på ett ställe, säger Frida Skårner, kategoriansvarig Sociala tjänster på Adda Inköpscentral.

Idag upphandlar Adda Inköpscentral ramavtal för fyra olika placeringsformer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg: HVB för vuxna, HVB för barn och unga, Konsulentstödd familjehemsvård samt Stödboende.

Branschen inom dessa placeringsformer är stor och har ett brett utbud av olika inriktningar och arbetssätt för att tillgodose de individuella behov som finns. De kommuner som väljer att ansluta sig till de nationella ramavtal som Adda Inköpscentral ansvarar för får stöd hela vägen. Konkret innebär det att Adda Inköpscentral genomför upphandling, uppföljning och håller det digitala stödet för placeringar, urvalsdatabasen, uppdaterad.Den senare ger detaljerad information om vad varje verksamhet erbjuder avseende bland annat bemanning, kompetens, metoder och pris vilket gör det lättare att jämföra verksamheterna.

– Att upphandla, följa upp och förmedla överenskommen kvalitet och pris tar stora resurser i anspråk för Sveriges kommuner. Syftet med urvalsdatabasen är att snabbt och enkelt få jämförbar information om respektive verksamhets kvalitet och innehåll. Urvalsdatabasen ska vara en handläggares främsta verktyg för att underlätta placeringsprocessen utifrån ramavtal. I databasen finns därför stöddokument såsom mallar för placeringsavtal och information om de krav som ställts i ramavtalet, berättar Frida Skårner.

För att bibehålla kvaliteten och skapa förutsättningar för en rättvis konkurrens följer Adda Inköpscentral kontinuerligt upp de upphandlade verksamheterna. Man säkerställer att rutiner och processer finns på plats och kontrollerar att det finns förutsättningar att uppfylla ramavtalens krav – exempelvis att personalens kompetens överensstämmer med vad som utlovats, att efterfrågade rutiner och processer finns på plats samt att alla skatter och avgifter är betalda.

Adda Inköpscentral är idag – med cirka 109 unika kommuner som använder något avtal inom sociala tjänster – den största aktören för samordnad upphandling inom de fyra ramavtalsområdena.

– Vi för en kontinuerlig dialog med kommuner, SKR, myndigheter, branschen och andra sakkunniga för att ramavtalen ska skapa så stor nytta som möjligt för Sveriges kommuner. Vi vill stötta socialtjänsten i sitt viktiga arbete med placering av barn, unga och vuxna och ser fram emot spännande diskussioner under socionomdagarna, säger Frida Skårner.

Läs mer

Adda är ett företag inom SKR-koncernen. Adda Inköpscentral fokuserar på verksamhetsstöd till offentlig sektor och upphandlar nationella ramavtal och dynamiska inköpssystem (DIS) åt kommuner och regioner – både i eget namn och som ombud åt upphandlande myndigheter. Kategorin Sociala tjänster inriktar sig på placeringar inom Individ och familjeomsorgen.

Mer information på www.adda.se/inkopscentralen

Pelle Ullholm, sexualupplysare på RFSU.

RFSU: ”Förbättrad kommunikation får fler unga att använda kondom”

Allt fler unga använder kondom och bäst av alla är unga mellan 16 och 20 år.
Det visar en ny undersökning beställd av RFSU.
– Unga har tillgång till kunskap och information, och får denna kunskap repeterad i olika miljöer på ett helt annat sätt än äldre grupper. Det är detta vi ser resultatet av, säger Pelle Ullholm, sexualupplysare på RFSU.

Undersökningen visar att 60% av unga 16-20 år har använt kondom i samband med sex de senaste 12 månaderna, vilket är fler än i åldersgruppen 21-35 år, där motsvarande siffra är 46%. Det är också den högsta användningen sedan 2009 då RFSU började mäta detta.

– Unga är bra på att använda kondom, konstaterar Pelle Ullholm.

Han förklarar detta med en attitydförändring i samhället, där unga tenderar att kommunicera bättre om att använda kondom, men också att de är mer lyhörda för sin partners önskemål och känslor.

Allt fler begär samtycke
Undersökningen visar att 33% av unga i åldersgruppen 16-20 år frågade eller bad om samtycke senaste gången de hade sex med en ny partner, jämfört med bara 19% än de något äldre, i gruppen 21-35 år. 2020 var siffran 25% för gruppen 16-20 år.

– Vi har märkt att samtalet kring kondom idag handlar mycket om samspel och vad ens partner vill, jämfört med tidigare då kondomanvändning mer handlade om könssjukdomar och oönskade graviditeter. Förbättrad kommunikation får helt enkelt fler unga att använda kondom, säger han.

Denna beteendeförändring har fått skjuts av händelser som Metoo, samtyckeslagen och kampanjen #prataomdet om sexuella övergrepp.

På RFSU har man i snart 90 år arbetat med sexualupplysning, genom informationsförmedling i skolor och andra miljöer där unga finns, och numera digitalt, på sajter som dearcondom.org men också med en ny digital metodbank som riktar sig till lärare för sin undervisning.

På RFSUs Youtube-kanal ”RFSUredaktion” finns mängder av material på olika teman och språk som kan ses och laddas ned över hela världen.

Ett fokus nu för RFSU är att ytterligare minska det så kallade kondomglappet, alltså skillnaden i hur ofta man har som mål att använda kondom och hur det i realiteten blir.

– Vi ser att glappet minskar utan att ambitionen sjunkit. Det är en bra trend som vi hoppas ska fortsätta, avslutar Pelle Ullholm.

Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. Genom sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning vill RFSU slå hål på fördomar, bota kunskapsbrist och öka den sexuella hälsan, i Sverige såväl som internationellt. När du köper produkter från RFSU gör du så mycket mer. Allt överskott från försäljningen går till RFSUs arbete för Body Rights – mänskliga och sexuella rättigheter – i hela världen.

För mer kunskap och upplysning www.rfsu.se och www.dearcondom.org

För produkter www.rfsu.com