Month: April 2018

Forskning om barn ger förbättrad livslång hälsa

Vid Umeå Universitet bedrivs världsledande forskning med syfte att hitta nya metoder att förbättra barns hälsa.
–Vi har bland annat fått fram spännande resultat om hur barnets kost påverkar hjärnans utveckling, säger Magnus Domellöf, barnläkare och professor vid enheten för Pediatrik, Institutionen för Klinisk Vetenskap, Umeå Universitet.

Vid enheten för Pediatrik (barnmedicin) bedrivs interventionsstudier för att utvärdera effekten av olika behandlingar och förebyggande åtgärder, epidemiologiska studier och experimentella laboratoriestudier. Forskningen fokuserar bland annat på nutrition, allergiska sjukdomar, immunologi, hjärtsjukdomar och prematurvård.

Forskarna vid enheten har nyligen visat hur hur tidig näringstillförsel och andra faktorer påverkar hjärnans utveckling hos barn.

– Hjärnan är det snabbast växande organet hos spädbarn och småbarn och vi har fått fram spännande resultat som visar att enkla åtgärder som järndroppar, en bättre sammansatt mjölk­ersättning eller fördröjd avklämning av navelsträngen vid födelsen kan påverka hjärnans funktion senare i livet, säger Magnus Domellöf, barnläkare, professor och enhetschef för Pediatrik, Umeå Universitet.

Resultaten har de fått fram genom kliniska prövningar där barn lottats till olika behandlingar. Järndroppar som gavs under de första 6 levnadsmånaderna till barn med låg födelsevikt gav minskad risk för beteendeproblem i skolåldern och i en annan studie gav en tillsats av mjölkfettdroppsmembran till vanlig mjölkersättning resultat i form av förbättrad problemlösningsförmåga och även minskad risk för infektioner hos barnen.

”Bakteriesammansättning kan påverka allergirisk”
–Vår forskning har även visat att bakteriesammansättningen i tarmen kan påverka immunförsvarets utveckling och barnets allergirisk, säger Christina West, barnläkare och docent vid enheten för Pediatrik, Umeå Universitet. Det här är intressant eftersom tarmfloran kan påverkas av kosten eller genom tillförsel av bakterier.

Immunsystemet i magtarmkanalen måste utsättas för både smittämnen och födoämnen för att utveckla tolerans, annars utvecklas en allergi. 

– Under de senaste 10 åren har man sett en snabb ökning av matallergier i hela världen. Ökningen antas bero på vår moderna livsstil. Nu ska vi ta reda på om det är en reell ökning även här i Sverige, och vilka omgivningsfaktorer som påverkar, fortsätter Christina. 

NorthPop
NorthPop är ett omfattande befolkningsstudie i samarbete med Västerbottens Läns Landsting där man planerar att inkludera 10 000 gravida kvinnor i Västerbotten för att sedan följa barnet från fosterlivet upp till skolåldern. Hittills är cirka 2 000 kvinnor och lika många barn med i studien.

– Vi är jätteglada över att så många vill vara med i NorthPop. Huvudsyftet med studien är att hitta påverkbara riskfaktorer för vanliga sjukdomar hos barn såsom allergi, astma, beteendeproblem, inlärningsproblem, övervikt och fetma, säger Magnus.

Christina fyller i.

– I studien tittar vi på hur livsstilen idag påverkar barns hälsa. Vi kommer nu att få en större möjlighet att undersöka hur bakteriesammansättningen i mag- och tarmkanalen etableras tidigt i livet och hur kostmönster och andra faktorer i barnets omgivning påverkar senare sjukdomsrisk, säger hon. 

Den gravida kvinnan och hennes partner tillfrågas om deltagande i samband med rutinultraljudsundersökningen. Deltagarna i NorthPop får fylla i web-baserade enkäter på mobilen där de rapporterar livsstilsexponeringar så som kostmönster, fysisk aktivitet och stress. Under studien insamlas även blodprover och andra prover. Över 30 forskare vid olika institutioner vid Umeå Universitet är inblandade i detta tvärvetenskapliga projekt.

Presenteras av:

Enheten för pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet

  • har drygt 70 medarbetare, bland annat cirka 30 forskare och 16 doktorander.
  • har över 60 forskningsprojekt i gång just nu
  • publicerar fler än 60 vetenskapliga arbeten per år

Läs med om Pediatrik här

Läs mer om NorthPop här

Globala läkemedelsföretaget Merck firar 350 års-jubileum

I år firar läkemedelsföretaget Merck 350 år som världsledande vetenskaps- och teknologibolag.
I samband med jubileet presenterar läkemedelsbolaget nya behandlingsalternativ mot cancersjukdomar – och lanserar ett globalt digitalt innovationslabb med Sverige som bas.

Merck firar 350 år som världens äldsta vetenskaps- och teknologibolag inom hälso- och sjukvård, Life science och avancerad materialteknik. Med 50 000 medarbetare i fler än 140 länder arbetar Merck med visionär forskning för att upptäcka, utveckla och förse samhället med läkemedel, vacciner och tjänster. Målet är att förlänga och förbättra livet hos patienter på en global nivå inom områden som onkologi, neurologi, fertilitet, kardiologi, infektionssjukdomar, diabetes, immunologiska sjukdomar.

– Det är sjukdomar som drabbar miljontals individer världen över och där behandlingar idag är otillräckliga. Det är här vi kan och vill göra störst nytta, säger Markus Finzsch, Medical Director på Merck.

Behandling av tumörsjukdomar
Sedan lång tid tillbaka arbetar Merck med att stödja forskning och kliniskt arbete inom individ­ualiserad cancerbehandling.

Tumörmarkörtestning är en metod som gör att man kan indivisualisera behandling och som är central vid exempelvis spridd tarmcancer. Biomarkörtestet ”RAS” skall alltid göras på patientens tumör, för att säkerställa att rätt målstyrd behandling ges i kombination med sedvanliga cellgifter. 

– Det är mycket viktigt att varje enskild patient får den mest optimala behandlingen för just sin typ av tumör, så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, menar Markus Finzsch.

Sedan en lång tid arbetar företaget med läkemedel som används vid huvud/halscancer. Tumörformen ökar främst på grund av en ökning av HPV (humant papillomvirus) positiva tungbas och tonsillcancer fall. Forskning och utveckling inom detta område är något som företaget stödjer aktivt.

Markus berättar vidare om det paradigmskifte som påbörjats inom onkologiområdet och som bygger på att hjälpa kroppens eget immunförsvar i kampen mot cancern. 

Lanserar digital satsning
I Sverige har Mercks globala ledning nyligen lanserat en satsning inom digitalisering och hälsa, M-digital. M-digital är ett digitalt innovationslab i Stockholm och med mandat från den globala ledningen i företaget, där Merck i samarbete med snabbväxande bolag utvecklar nya och innovativa sätt att förebygga, behandla och skapa tjänster och affärsmodeller inom de terapiområden företaget är verksamt. På så sätt kan individer med en viss sjukdom och hälso- och sjukvården använda sig av digitaliseringens krafter och möjligheter för att skapa bättre livs- och  vårdkvalitet för drabbade patienter.

– Tanken är att innovationslabbet ska vara startskottet för en rad framtida digitala hälsotjänster och samarbeten, avslutar Markus Finzsch.

Presenteras av:

Merck är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården arbetar för att upptäcka, utveckla och förse miljontals människor i världen med läkemedel, vacciner och tjänster. De receptbelagda läkemedel som tas fram används för att behandla sjukdomstillstånd inom onkologi, neurologi, fertilitet, kardiologi, infektionssjukdomar, diabetes och immunologiska sjukdomar.

Läs mer här

Pionjär mot cancer hos kvinnor

De senaste decenniernas forskning och utveckling har lett till stora framsteg i kampen mot cancer. Tack vare nya behandlingsmetoder och effektivare läkemedel kan sjukdomen i de flesta fall bromsas, i vissa fall till och med botas.

Men faktum är att de mest effektiva insatserna är de som bidrar till att cancer aldrig hinner utvecklas. Hologic är ett innovativt medicintekniskt företag som är världs­ledande inom två av de framgångsrikaste formerna av cancer­prevention: screening för livmoderhals­cancer respektive mammografi för upptäckt av bröstcancer.

– Vi är inte så kända i Sverige men globalt är vi över 5 000 anställda och våra instrument används på laboratorier världen över, säger Carita Stenudd, nordisk försäljningschef.

År 1996 revolutionerade Hologic kampen mot livmoderhalscancer med ThinPrep®, det första godkända vätskebaserade testet för gynekologisk cellprovskontroll som är signifikant mer effektiv än konventionella Pap Smear-test för att detektera cellförändringar.(1) Till dags dato har över 650 miljoner ThinPrep-­tester genomförts.

”Screening och diagnostik är beroende av tillförlitliga resultat
– och det är det vi levererar”

– Carita Stenudd, nordisk försäljningschef Hologic

I maj 2008 godkändes Aptima® HPV Assay som detekterar det virus som orsakar livmoderhalscancer. Till skillnad från äldre HPV-tester som är DNA-baserade analyserar Aptima HPV istället mRNA. Fördelarna jämfört med äldre tester är den höga känsligheten i kombination med en signifikant förbättrad specificitet, alltså den bättre förmågan att skilja mellan aktiva och transienta infektioner utan risk för sjukdom. Minskningen av antalet falskt positiva resultat minskar onödig oro hos kvinnorna samtidigt som vårdkostnaderna sjunker då antalet opåkallade uppföljningar blir lägre.(2)

Hologic har också flyttat fram de teknologiska gränserna inom bröstcancer. Med 3D-mammografi detekterar Hologics system signifikant fler fall av invasiv cancer än traditionell mammografi.(3)

Men det är inte enbart inom cancer som Hologic är framgångsrika. Hologic är också ledande inom molekylärdiagnostik av bakterie- och virusinfektioner, däribland sexuellt överförbara sjukdomar. Carita Stenudd ser stora möjligheter för Hologic på den nordiska marknaden.

– Nyligen lanserade vi också Panther Fusion™, den innovativa plattform för molekylärdiagnostik som analyserar testerna. Plattformen erbjuder sjukvården ökad flexibilitet och produktivitetsvinster inom flera områden, inklusive HPV-diagnostik.(4)

  1. ThinPrep 2000 System Package Insert MAN-02624-001_005_002.
  2. APTIMA HPV Assay [package insert, AW-11141-001 Rev 003 (EN)], San Diego, CA; Hologic Inc., 2015. Table #22.
  3. Friedewald SM et al. Breast cancer screening using tomosynthesis in combination with digital mammography. JAMA. 2014 Jun 25;311(24):2499–507.
  4. Ratnam S, et al. Workflow and maintenance characteristics of five automated laboratory instruments for the diagnosis of sexually transmitted infections. J Clin Microbiol. 2014;52(7)2299-2304.
Presenteras av:

Multifokal strategi för att bekämpa cancer

I dag vet vi att kunskap från flera olika terapiområden behövs för att öka möjligheterna att besegra cancer. Vid CREATE Health, det strategiska forskningscentret för translationell cancerforskning vid Lunds Universitet, bedrivs därför projekt som arbetar multidisciplinärt för att på bästa sätt bekämpa cancer.

Inom CREATE Health bedrivs projekt som angriper cancer från flera olika håll genom att utnyttja kunskap om bland annat cancerstamceller, tumörens mikromiljö, immuno-onkologi samt den psykologiska effekten på cancer och dess behandling.

Enligt Dr. Ulrika Axelsson, vice Center Director på CREATE Health, är ett annat viktigt fokusområde tidig diagnos och förbättrade diagnostiska metoder.

– När det gäller de olika typerna av cancer som undersöks fokuserar vi framförallt på bukspottkörtel-, bröst-, äggstocks- och prostatacancer; fyra cancerformer där det finns ett stort kliniskt behov.

”Ett samspel mellan olika celler”
I dag vet vi att tumörer inte enbart är en samling cancerceller, utan snarare fungerar som ett organ med en mikromiljö som består av ett samspel mellan flera olika celler utöver cancercellerna. Mikromiljön utgör basen för en ny angreppsstrategi där icke-cancerceller identifieras som mål för terapeutisk intervention.

Professor Carl Borrebaeck, Center Director, berättar att en av CREATE Healths framstående grupper inom detta område leds av professor Kristian Pietras.

– Han studerar olika celltyper i tumörens mikromiljö och deras så kallade ”cross-talk”. Gruppen har redan identifierat lovande målmolekyler som nu undersöks vidare.

Kartlägger psykologin
SCAN-B Resilience är ett helt nytt projekt som kombinerar expertis från flera olika områden representerade av professorerna Lisa Rydén, Ingalill Rahm Hallberg, Carl Borrebaeck och Per Johansson. Syftet är att kartlägga den psykologiska resiliencens molekylära bakgrund och förstå hur denna kan påverkas för att ge patienter ökade möjligheter till en god prognos.

Ulrika Axelsson berättar att de bland annat undersöker om det finns psykologiska aspekter som kan öka livskvaliteten och överlevnadsfrekvensen hos dessa patienter och om det går att hitta en molekylär förklaring.

– Vi vill även ansluta projektet till e-hälsoplattformen Digital Onkologi, för att kunna följa patienterna när de inte är på kliniken. SCAN-B Resilience är ett projekt som har fått mycket bra mottagande både av läkare, sjuksköterskor och patienter, avslutar hon.

Presenteras av:

CREATE Health är sedan 2006 ett translationellt cancer center vid Lunds universitet. Centrets syfte är att utveckla förbättrade behandlings och diagnostikmetoder, samt att underlätta för forskningsresultaten att nå patienterna. CREATE Health har främst finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenberg Foundation och VINNOVA samt av filantropiska donatorer.

Läs mer här

Cancer- och Allergifonden satsar på forskare

Cancer- och Allergifonden har två lika angelägna verksamhetsområden – att hjälpa människor som drabbas av sjukdom och att stödja forskning inom cancer och allergiområdet. Det gör dem genom att samla in pengar så att forskare kan forska på området.

Miljömedicinska priset 21 maj 2018
Varje år delar de ut sitt miljömedicinska pris till en eller två framstående forskare inom miljö­relaterad cancer- och allergiforskning. Priset är ett av de största forskningspriserna i Sverige med en prissumma på 500 000 kronor.

En av 2006 års vinnare av Miljömedicinska priset var Christine Wennerås, professor på Göteborgs Universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitets­sjukhuset.

– Cancer- och Allergifonden gjorde det möjligt för mig som inte var en stor etablerad forskare att bedriva min forskning. Prispengarna investerade jag i forskningsresurser för att kunna forska på leukocyter som kan vara förknippade med allergier, säger Christine.

Christine berättar vidare att hon tycker att Cancer- och Allergifonden är modiga när det gäller att satsa på forskare som ännu inte är etablerade.

– De stöttar forskare med nya idéer som ännu inte lyckats etablera sig som forskare. Dessutom är de angelägna att stödja och premiera lika många män som kvinnor. Det möjliggör för nya idéer att kunna utvecklas, avslutar hon.

Presenteras av:

KTH tror inte på digitaliseringen som ensam framgångsfaktor

De flesta pratar om hur nya teknologier ska leda samhället till ”Industri 4.0”. Verkligheten är betydligt mer komplex än så, menar Mauro Onori, Professor på KTH, vars institution inom industriell produktion forskar i ämnet.
– Att utveckla en teknologi som inte stödjer det framtida samhället är slöseri med resurser. Vi behöver utveckla ett produktionssätt med affärsmodeller som stödjer en cirkulär ekonomi och nya teknologiska standarder.

Att digitaliseringen enskilt kommer förbättra produktionsprocesser, öka det upplevda kundvärdet och leda samhället till en ny industriell era är något Mauro Onori, Professor på KTH, ifrågasätter. Hans institution inom industriell produktion forskar i frågan och menar att verkligt viktiga är att anta ett holistiskt angreppssätt för framtida industri­produktion.

– Det är slöseri med resurser att utveckla en teknologi som försöker optimera dagens sätt att producera och inte har en synergi med det framtida samhället och dess natur. Framtiden kommer inte att representeras av dagens kunder, samhället kommer inte att ha obegränsat med råvaror och produktionsprocesserna kommer behöva anta nya produktionssätt.

Krävs en förändring i produktionsprocesser
Mauro menar att det behöver ske en förändring i hur varor och tjänster produceras – med affärsmodeller som stöttar en cirkulär ekonomi och nya teknologiska standarder.

– Det som produceras behöver kunna återanvändas. Det kan exempelvis ske när ett bilföretag efter tio år tar tillbaka en bil för att byta ut bildelar och därefter åter sätta bilen i funktion. Även maskinerna behöver vara återanvändbara, ett företag ska inte behöva köpa nya maskiner utan ska istället kunna hyra eller leasa maskiner och för att det ska fungera måste nya teknologiska standarder kommer till stånd.

Hjälper företag med deras transition
KTH har en tydlig vision för hur de ska hjälpa produktionsindustrin att göra en transition till det nya produktionssättet – och ett helt nytt ekosystem.

– Vi har startat en sammanslutning av företag och forskare där vi ser över upplevda problem hos särskilda industriföretag och testar våra idéer i kontrollerade miljöer innan lösningen slutligen lämnas över, säger Mauro Onori.

”Avgör vem som kommer stanna”
När företag öppnar upp sina ögon menar Mauro att framtida fabriker kommer kunna vara mindre och mer flyttbara och där producerade produkter ges en betydligt längre livslängd – något han vidare beskriver vara fördelaktigt ur ett ekonomiskt och även miljömässigt perspektiv. 

– Det kommer att avgöra vem som i framtiden kommer att stanna och vem som kommer att dö ut, avslutar Mauro Onori.

Presenteras av:

Kontakt
Hållbara produktionssystem: Prof. Lihui Wang,lihuiw@kth.se 
Cirkulär Ekonomi: Prof. Amir Rashid,amirr@kth.se 
Affärsmodeller: Asst. Prof. Antonio Maffei, maffei@kth.se 
Automation/Styrsystem: Prof. Mauro Onori, onori@kth.se 

Läs mer här

 

Kancera genomför nyemission för utveckling av läkemedel mot cancer och hjärtinfarkt

Kancera bedriver läkemedelsutveckling som tar sin start i nya behandlingskoncept och avslutas med försäljning av en läkemedelskandidat.

Kancera har utvecklat en läkemedelskandidat som styr vårt medfödda immunsystem och en annan som får cancerceller att eliminera sig själva. Före utlovad tidplan har vi under 2017 startat och slutfört Kanceras första kliniska studie. Studien ger ett starkt stöd för Kanceras vidare utveckling av KAND567 mot inflammation vid såväl hjärtinfarkt som cancer med dess unika sätt att selektivt styra immunsystemet. De positiva resultaten från Kanceras forskning ger goda förutsättningar att nå bolagets mål att utveckla nya, effektiva och säkra läkemedel mot cancer och inflammationssjukdomar för vidare försäljning till läkemedelsbolag.

– I vårt fractalkinsystem, som är en medfödd del av immunsystemet, finns t-celler som är involverade i flera sjukdomsprocesser. KAND567 har på ett effektivt sätt visat sig kunna blockera de här inflammatoriska cellerna från att spridas vidare ut i kroppen. När dessa celler blockeras kan utvecklingen av cancerceller och inflammationer som tränger sig in i blodkärl och påverkar hjärtat stoppas, säger Thomas Olin, vd på Kancera.

Presenteras av:

Emission
Nyemission med teckningstid 4 maj 2018 till 22 maj 2018:
Emissionskurs per unit: 1,20 SEK. En unit består av en (1) nyutgiven aktie, samt en (1) teckningsoption. Teckningsoptionen löper till och med den 22 november 2019 och ger rätt att för varje två (2) teckningsoptioner teckna en (1) ny aktie i Kancera AB för 1,95 SEK.

Kancera
Kancera har utvecklat en läkemedelskandidat som styr vårt medfödda immunsystem och en annan som får cancerceller att eliminera sig själva. Före utlovad tidplan har vi under 2017 startat och slutfört Kanceras första kliniska studie. Studien ger ett starkt stöd för Kanceras vidare utveckling av KAND567 mot inflammation vid såväl hjärtinfarkt som cancer med dess unika sätt att selektivt styra immunsystemet. De positiva resultaten från Kanceras forskning ger goda förutsättningar att nå bolagets mål att utveckla nya, effektiva och säkra läkemedel mot cancer och inflammationssjukdomar för vidare försäljning till läkemedelsbolag.

Läs mer här

 


Linda är dagligen inne  i fabben. Här i diskussion med Processingenjör Farizah Saharil om
processutveckling av ett recept som berör en av Lindas kunders applikationer.

Silex erbjuder internationella karriärer inom högteknologiskt område

Silex är ett globalt framgångsrikt och högteknologiskt företag som tillverkar kiselchip med med hjälp av modern teknik i absolut framkant. Bolaget ligger nu i stark tillväxt och söker kompetens i form av nyutexaminerade och erfarna ingenjörer som kan förvänta sig möjligheter tillen spännande internationell karriär.

 

Silex grundades år 2000 och är världens ledande företag inom sitt område. Genom samma tillverkningsmetoder som vid produktion av datorchip tillverkar man mekaniska kiselchip som hamnar i kundapplikationer som mobiltelefoner och medicinteknik. Sedan starten har bolaget snabbt vuxit och etablerat sig internationellt, något som nu gör att de letar efter förstärkning.

– Vi gör det häftigaste man kan göra teknologimässigt och vi har sakta med säkert vuxit och byggt upp verksamheten utomlands med kontor i USA och Kina där vi nu också sätter upp en ny fabrik. Hos oss får man jobba med några av de häftigaste och största kunderna och det finns stora möjligheter att göra karriär både i Sverige och internationellt, säger Edvard Kälvesten, vd på Silex.


Linda Axwik förbereder tillsammans med Lucas Held,
Designingenjör, presentationsmaterial inför ett kundmöte.

Stora karriärmöjligheter
Linda Axwik arbetar som produktchef och projektledare på Silex och beskriver sin roll som varierande där ingen dag är den andra lik.

– En dag möter jag en kund och en annan är jag i renrummet och utvärderar resultat eller bygger processflöden. Det är en väldigt platt organisation också med många trevliga kollegor och många yngre. Det är lätt att gå från idé till handling och finns stora
karriärmöjligheter, berättar hon.

Möjlighet att påverka
Företagskulturen är öppen och Silex satsar mycket på sina anställda. Det investeras mycket i bolaget som går stadigt framåt och som ny medarbetare finns stora möjligheter att påverka framåt.

– Om du är driven och har en stark vilja att utvecklas så är det här helt rätt företag. Är du rätt person med ambitioner och en stark drivkraft finns det många olika vägar för en karriär. Vi har en stark gemenskap utan hierarkier och det skadar inte att det går väldigt bra för Silexjust nu, avslutar Edvard Kälvesten.

Läs mer om Silex här

Presenteras av:

Silex omsättning 2018 var 531MSEK med en vinst på 127 MSEK. Idag har Silex 230 anställda.

Läs mer om Silex här

Robot Process Automation (RPA) med människan i fokus. Våga förstärka arbetsstyrkan istället för att ersätta den.

När organisationer står inför automatisering är många människor oroliga att de kommer ersättas av robotar. Grunden till oron är att många människor idag utför rutinuppgifter som ofta är repetitiva, men likaväl viktiga, samtidigt som robotar klarar dessa uppgifter allt bättre både vad gäller hastighet och kvalitet. Då undrar man såklart - är mitt jobb näst på tur att ersättas? Den naturliga responsen blir att ifrågasätta hur användbar automation egentligen är? Men likt tryckpressen som blev mot¬arbetad på 1800-talet är automation här för att stanna.

För att nyttja effekten maximalt av auto­mation måste vi istället tänka annorlunda kring syftet. Hur kan automation frigöra tid och ge oss möjlighet att fokusera på utveckling av människor och innovation istället för vilka arbeten som ska ersättas? Hur kan roboten komplettera människan och skapa nya arbeten? Kan vi istället för att ersätta våra mänskliga resurser, förstärka dem?

Människans förmåga att utveckla och problemlösa är turligt nog fortfarande långt över en dators eller robots. Vi är även av natur bättre på att vara kreativa än att genomföra rutinuppgifter. Det innebär att hotet att ersättas av en robot endast existerar när vi begränsar oss till tanken att automation endast lämpar sig att ersätta mänskligt arbete för att öka kostnadseffektivitet.

Om vi vågar ifrågasätta det sättet att tänka och aktivt välja att förstärka våra mänskliga resurser, kan vi utgå från det vi gör idag, men med fokus på förbättring, utveckling och innovation. Det är det som i längden stärker vår konkurrenskraft allra mest. Roboten hjälper oss genom att göra det som bäst lämpar roboten, medan människorna får fokusera på att skapa mervärde för kund på andra sätt. För att detta ska fungera är första steget acceptans att vissa jobb är just bättre lämpade för robotar, och människans arbetsuppgifter kommer att ändras avsevärt.

Den stora utmaningen blir då förmåga och vilja till förändring. Den förmågan kräver kontinuerligt lärande och risktagande. Därför måste ledare inse att människor som fått utföra rutinartade uppgifter under en längre period, som en robot idag kan hantera, kommer behöva tid att förändras. Vi behöver leda vår personal genom denna förändring och kan inte bara förvänta oss att det sker av sig självt. När vi som ledare bestämmer oss att tillåta robotar ta över rutinuppgifter är det också vårt ansvar att ha en tydlig plan för hur vi bäst nyttjar den frigjorda tiden och kapaciteten till att utveckla våra medarbetare till att uppnå sin fulla potential.

Vi på Implement Consulting Group har hjälpt många organisationer, både inom privat och offentlig sektor, med automation och förändringsledning. Gemensamt för samtliga uppdrag är att vi sätter människan i fokus och ser automation med hjälp av robotar som en möjlig­görare att utveckla både människa, verksamhet och lönsamhet. 

När din organisation står inför en automation - gör ett aktivt val att förstärka arbetsstyrkan. Sträva efter ett kontinuerligt lärande och utveckling av medarbetarna, var kreativa och våga ta risker då all innovation kräver risk­tagande och investering.

Allt detta gör att robotar kan underlätta människans fortsatta uppgång istället för nedgång. Låt oss hoppas att ledares kreativitet expanderar lika fort som antalet verktyg för automation.

Presenteras av:

Implement Consulting Group är ett managementkonsultbolag som startade 1996 och har idag 750 anställda med kontor i Stockholm, Malmö, Oslo, Köpenhamn och Zürich.

Kontakt
Vill du prata mer om ämnet och vår syn på automation och förändring, kontakta Marie Williams på masi@implement.se eller Jonas Winqvist på jowi@implement.se

Läs mer här

Flytta hem produktionen till Europa

Flera starka drivkrafter ligger bakom varför fler och fler företag flyttar hem hela eller delar av sin produktion.
1) Kunderna vill ha snabbare leveranser. Att vänta i veckor eller månader på kontainers duger inte längre för många.
2) Risken för strafftullar för import från alla länder utanför EU har ökat kraftigt. EU har lovat att göra om detta om Trump får igenom sitt skatteförslag.
3) Automation tar bort låglöneländernas kostnadsfördel.
4) Många länder i sydostasien saknar ingenjörer som bygger och underhåller robotfabriker.
5) Många producenter behöver leverera gröna och hållbara produkter då fler och fler kunder kräver det. Produktionen av det sker enklast i Europa.

Företag som har egen produktion i låglöneländer bör snarast överväga att börja bygga automatiserade fabriker i Europa. Sverige eller närliggande länder som Lettland och Polen är starka alter­nativ.

Företag som får komponenter från länder utanför Europa bör se sig om efter Europeiska underleverantörer. 

Trumps förslag går i korthet ut på att importerade tjänster och varor inte får räknas av vid vinstskatteberäkning, vilket lägger en kostnad jämförbart med icke avdragsgill moms på inköp utanför EU. Det är mycket enkelt att införa och bryter eventuellt inte mot WTOs regler. Men Trump bryr sig knappast om vad WTO tycker i vilket fall och då måste EU svara, troligen med samma mynt. I värsta fall redan om två år. Så nu är det bråttom.

Det är även bråttom för att Europas resurser att bygga automatiserade fabriker är begränsade och man måste boka resurser i god tid.

I Litauen har vi hjälpt till att bygga en hel­automatiserad svampfabrik. Allt från ren­göring, skörd, tvättning, sortering, förpackning, logistik­planering, förpall­ning och redovisning är automatiserat. På fabriken jobbar totalt två personer, båda ingenjörer. Verksamheten växer och de levererar nu billigare och bättre svamp till åtta närliggande länder inklusive låglönelandet Ukraina.

Automationen gav lägre priser och väsentligt högre kvalitet. Ett vinnande koncept.

Presenteras av: