När Röntgenkliniken Halmstad tar hjälp av artificiell intelligens kortas tiden från diagnos till behandling. Tekniken har gett röntgensjuksköterskorna en mer central roll i arbetsflödet och stärkt dialogen med patienterna.

Snabbare hjälp vid blodpropp i lungan

Fitbits, appar, plåster, blodtrycksmätare och röntgenapparater är alla exempel på medicinteknik som kan hjälpa till att hålla oss friskare i vardagen, eller att få rätt diagnos och behandling. Tekniken kan göra det möjligt att ge fler en högre livskvalitet.

När artificiell intelligens används vid röntgen kan fler få snabbare behandling  av blodproppar i lungorna.

– Vi frågade oss hur en AI-lösning kan göra oss bättre på det vi redan gör. I vårt fall blev det att upptäcka blodproppar i lungorna som vi tidigare riskerade att missa, säger Peder Wiklund, överläkare på Röntgenkliniken Halmstad. Sedan år 2020 har sjukhuset i Halmstad haft hjälp av artificiell intelligens för att granska röntgenbilder av patienter som behandlas mot cancer. I dag är AI-granskningen en del av det dagliga arbetsflödet även i Varberg och Kungsbacka och kompletterar röntgenläkarnas arbete.

– I dag fungerar AI:n som ett par extra ögon som ger oss ett stöd i vardagen. Vi upplever att den är väldigt träffsäker – de flesta fynd är också sanna fynd.

Besked direkt
När AI:n flaggar för ett fynd så kontrolleras det alltid av röntgenläkare som ansvarar för att ställa en diagnos. AI:n arbetar mycket snabbt vilket innebär att patienterna kan få besked om en upptäckt blodpropp direkt efter röntgen.

– Vi använder AI:n som en byggsten för korta tiden till diagnos och behandling. Dessa patienter har hög risk att få fler blodproppar och nu kan vi ge dem en snabbare behandling.

Röntgensjuksköterskorna har fått en mer central roll i arbetsflödet där de informerar och kan föra en dialog med patienten. Patienterna får även ta del av ett nytt informationsmaterial som förklarar metoden. Att involvera alla berörda har varit viktigt, menar Peder Wiklund.

– Röntgenundersökningarna blir allt mer komplexa med fler och fler bilder att granska. Nu har AI:n blivit ett arbetsverktyg som förbättrat min arbetssituation och höjt patientsäkerheten, säger han.

Fler exempel där medicinteknik gör skillnad:

Elin utvecklade en app med råd om diabetes
Elin Cederbrant gick i gymnasiet när hon fick diagnosen typ 1-diabetes. Då hon berättade om sin sjukdom insåg hon hur lite andra människor visste. Tillsammans med bland andra en dietist skapade hon en mobilapp för att sprida kunskap och öka stödet till de drabbade.

– Vi ville skapa ett verktyg som innehåller allt det du behöver i ett liv med eller nära någon med typ 1-diabetes, säger Elin Cederbrant.

Nu finns appen T1D att ladda ned gratis, fylld av kunskap, tips och råd för att leva med sjukdomen.

Smart tryckförband läker bensår fortare
Samarbetet mellan en matematiker, en kirurg och en textilutvecklare resulterade i ett nytt bandage för kompressionsbehandling. Bandaget ger en snabbare behandling av bland annat bråck, bensår och ödem.

– Vårt tryckförband är enkelt att använda och ger rätt tryckbehandling under hela tiden det sitter på plats. Andra liknande förband måste ständigt läggas om, säger Josefin Damm, innovatör och grundare.

Företaget PressCise lanserade sina första produkter under varumärket Lundatex precis innan pandemin 2020.

Läs mer på medtech4health.se eller hör av dig på info@medtech4health.se

Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke. Mölnlycke ser digitala lösningar som en väg att utveckla och effektivisera vården. Det kan till exempel handla om digitala verktyg som hjälper till med sårbedömning via bildanalys.

Stor innovationssatsning ska förbättra sjukvården 

För att utveckla vården krävs ett tätt samarbete med den medicintekniska sektorn. I en omfattande studie har Mölnlycke lyssnat på såväl vårdpersonal som patienter för att på djupet förstå sjukvårdens utmaningar. 
– Kundfokus är en av Mölnlyckes prioriteter och genom den här studien har vi investerat stort för att ta det till en ny nivå, för att förstå kundens både kända och okända behov, säger Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke. 

De senaste åren har kantats av både medicinska genombrott och stora, världsomspännande utmaningar – som covid-19. Ledande medicintekniska bolaget Mölnlycke har under ett års tid genomfört en omfattande etnografisk studie där de lyssnat på läkare, pratat med sjuksköterskor, intervjuat patienter, besökt sjukhus och kliniker och fått enkätsvar – i nio länder på fyra kontinenter.  

Fokus i studien har särskilt kretsat kring företagets fyra affärsområden sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Resultaten har bidragit till värdefulla insikter för såväl Mölnlycke som den sjukvård de förser med livsviktiga lösningar och produkter. 

– Samverkan med sjukvården är centralt för oss, eftersom vi utgår från kunden i allt vi gör. Vi har identifierat deras viktigaste behov genom att studera våra kunder i deras vardagliga arbetsmiljö, med etnografi som metodik och med hjälp av expertis med bland annat antropologbakgrund, förklarar Zlatko Rihter. 

Många värdefulla insikter kring sårvård och operation
Idag lider cirka 40 000 svenska patienter av svårläkta sår, i många fall som ett resultat av en annan sjukdom. Det leder till att fokus ligger på att lindra och behandla sjukdomen och att mindre tid läggs på vård av såret. I förlängningen resulterar det i stora samhällskostnader, och med en åldrande befolkning förväntas både förekomsten av, och kostnaderna för, svårläkta sår öka. Enligt Zlatko Rihter visar studien att det finns ett stort utbildningsbehov gällande sårbehandling. 

– Tittar vi på sårvård, som är vårt största affärsområde, är det tydligt att sårbehandling i allt större utsträckning utförs av generalister, det vill säga vårdpersonal som inte har det som sin specialkompetens. Det ökar risken för felbedömningar och att såret läker långsammare eller inte alls. Det skapar både lidande för patienten och stora kostnader för samhället. 

Studien gav även goda insikter till Mölnlyckes andra tre affärsområden, ett av dem är operationsrumslösningar. 

– Pandemin innebar många inställda operationer och en hård press på personalen, som ledde till att många valde att lämna vårdyrket. Det här ställer ännu högre krav på att ha ett effektivt flöde i operationsrummet. Vi har också fått bekräftat hur viktigt det är att erbjuda operationshandskar som både är bekväma och har en passform som gör att sjukvårdspersonalen kan utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger Zlatko Rihter. 

"Digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård”
Ytterligare en viktig lärdom från studien är digitaliseringen och hur vården ska förhålla sig till den. Användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvård förväntas öka kraftigt under de kommande åren globalt, vilket kan innebära stora möjligheter. 

– Vi är övertygade om att digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård. Därför tittar vi på ny teknik med olika digitala lösningar för att stötta vården, i syfte att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Det kan till exempel handla om verktyg som hjälper till med sårbedömningen via bildanalys, belyser Zlatko Rihter och avslutar: 

– Det här är den största innovationssatsningen vi gör inom Mölnlycke. Vi investerar många miljoner i detta och håller nu på att rekrytera och bygga upp nya kompetenser inom vår forskning/utveckling. 

Mölnlycke är ett världsledande företag inom medicintekniska produkter och lösningar som utrustar vårdpersonal för att uppnå bästa patient-, kliniska och ekonomiska resultat. Organisationen består av fyra decentraliserade affärsområden – sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Mölnlycke, som är en del av Investor AB, har cirka 8 400 anställda och verkar i mer än 100 länder världen över. Huvudkontoret ligger i Göteborg. 

www.molnlycke.com 

Från julmys till blåljus på några sekunder

Julen är en tid för umgänge och god mat och dryck. Men för många är det också en tid fylld av risker. Alice var bara två år när hon fick åka i ilfart till akuten för att hon fått i sig en cashewnöt. Hon hade fått en livshotande anafylaktisk chock.

Alice och hennes mamma Jessika vet allt om julens faror. Sedan den gången för sju år sedan lever Jessika i ständig skräck för att det ska hända igen.

– Jag var fullkomligt livrädd för att mitt barn skulle dö, det var en fruktansvärd upplevelse, säger hon.

Nästan okontaktbar
Det var runt första advent som Alice, efter att ha smakat en cashewnöt, plötsligt svullnade upp i munnen och fick svårt att andas. När ambulansen kom var hon nästan okontaktbar och kördes till akuten med blåljusen på.

– Hela familjen skulle ha kvällsmys i TV-soffan och vi hade köpt lite blandade nötter, berättar mamma Jessika och tänker med fasa tillbaka på incidenten.

– Strax därpå började Alice låta konstigt, som om hon skulle kräkas. Först trodde vi det var maginfluensa, men sen såg vi att hon blev röd i ansiktet och svullnade upp i och runt munnen. Då förstod vi och ringde 112.

Kan aldrig koppla av
Alice hade tur och kom till sjukhuset i tid. Idag är hon nio år och mycket medveten om sin allergi. Hon har alltid med sig medicinväska och vet att fråga vad maten innehåller innan hon äter.

– Men det är jobbigt att inte kunna äta allt som alla andra kan. Särskilt på kalas, säger Alice.

Många livsmedel innehåller nötter, eller spår av nötter, så det är svårt att undvika.

– Som förälder till ett barn med nötallergi kan man aldrig koppla av, konstaterar Jessika.

Underfinansierad forskning
Förekomsten av nötallergier och allergiska sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Bara i Sverige lever närmare 700 000 människor i dag med någon form av matallergi. Samtidigt gör forskningen stora framsteg i arbetet med att försöka förebygga och bota nöt- och matallergier. Trots det är forskningen fortfarande underfinansierad. Det vill Astma och Allergiförbundet råda bot på och satsar därför stort på insamling till forskningen i årets julkampanj.

 

astmaoallergiforbundet.se

 

Skanna QR-koden eller swisha till 900 3740. Märk betalningen ”framsteg”.

Unik innovation ger bättre handhygien – och sparar tid

Varje år används cirka 100 miljarder engångshandskar. Användarna återfinns inom olika segment – inte minst inom hälso- och sjukvården. Svenska GloveU Hygiene Platforms vill revolutionera hanteringen av engångshandskar med en innovation som ska spara tid, förbättra hygienen och minska materialspillet.

– Läkare och tandläkare som vi har introducerat vår innovation för har reagerat väldigt positivt. De vill inte längre fippla med handskar när de vet att det finns en enkel lösning för detta, säger Jesper Berthold, vd på GloveU Hygiene Platforms.

Företagets innovation, GloveU DT100, är en maskin som automatiskt och på mindre än tre sekunder tar på användaren engångshandskar, utan att denne behöver nudda handskens utsida och kontaminera den. I dag slängs ett stort antal handskar inom vården på grund av korskontaminering, till exempel när personal råkar röra flera handskar i förpackningen.

”Fyller reellt behov”
Niclas Almquist som är COO på GloveU Hygiene Platforms menar att maskinen kan bidra till att minska antalet sjukhusförvärvade infektioner, alltså sjukdomar som sprids från patient till patient. I EU är den årliga kostnaden för sjukhusförvärvade infektioner sju miljarder euro. Infektionerna resulterar i 100 000 dödsfall. Bättre handhygien ses som en viktig pusselbit för att minska kostnaderna och eliminera dödsfallen.

–  Vår lösning kommer att fylla ett reellt behov på marknaden, konstaterar Niclas Almquist.

Tillverkningsstart 2023
Maskinen är utrustad med en molnmjukvara från Concrete IT, som ger GloveU Hygiene Platforms möjlighet att uppdatera mjukvaran, felsöka på distans och informera kunden när nya handskar från SafeDon behöver beställas. Planen är att kunderna ska kunna hyra GloveU DT100 och få tillgång till support och service genom en tjänst.

– Vi står nu inför att ta fram vår slutgiltiga prototyp. I maj 2023 kommer maskinen att börja tillverkas, men redan nu tar vi emot ordrar från aktörer som vill vara först på den här bollen, säger Jesper Berthold

GloveU Hygiene Platforms AB är ett innovations- och licensieringsbolag baserat i Stockholm. Bolaget samarbetar med Scanfil Åtvidaberg AB, Concrete IT and SafeDon för att utveckla produkten GloveU DT100 – företagets första automatiska handskpåtagningsautomat. Kontakt: info@gloveu.se

Läs mer på: www.gloveu.se

Ingmar Veinberg till vänster är läkaren som hittade en lösning på en av vårdens utmaningar. Med Zymego effektiviseras klinikernas arbete och fler patienter kan få vård i tid. Malin Lundberg till höger är vice vd på specialistkliniken CK Kirurgi i Nacka.

Många vinnare när Zymego fyller tomma vårdtider

Upp till 15 procent av alla vårdbesök ställs in på grund av sena avbokningar och uteblivna patienter. Att fylla tomma tider med hjälp av Zymego ger kortare vårdköer och nöjdare patienter. För mottagningar innebär den digitala tjänsten minskad administration och ökade intäkter.

Varje dag uteblir ett stort antal patienter från bokade vårdbesök. Med begränsade möjligheter att ringa in nya patienter leder de sena avbokningarna till outnyttjade vårdresurser och långa vårdköer. Sedan ett år tillbaka använder därför CK Kirurgi den digitala tjänsten Zymego för att automatiskt tillsätta avbokade och otillsatta tider.

– Vi valde Zymego för att de är unika i sitt slag: inget annat företag på marknaden erbjuder liknande tjänster. Nu kan våra patienter enkelt byta tider och få erbjudanden om tider med kort varsel. Det är väldigt smidigt, inte minst på helgerna när patienter ofta avbokar. För CK Kirurgi innebär färre tomma tider och minskad administration både stora ekonomiska fördelar och ett värde för patienterna att kunna få snabbare hjälp genom tjänsten, säger Malin Lundberg, vice vd CK Kirurgi.

Kortare vårdköer och mindre administration
Idén till en digital tjänst föddes när läkaren Ingmar Veinberg i början av pandemin såg hur många vårdbesök som avbokades – och att ingen hade möjlighet att ringa runt till patienter för att fylla de tomma tiderna. Han utvecklade då en tjänst där de besök som avbokas erbjuds till andra patienter automatiskt. Patienter som vill ha kortare väntetid behöver bara logga in i Zymegos portal för att få erbjudanden om återbudstider via sms.

– Med Zymego har vi skapat en digital lösning som dels ser till att vårdtider inte går till spillo, dels ger vårdpersonal möjlighet att lägga mer tid på patienter istället för administration. Kortare vårdköer och ett bättre nyttjande av resurser är något som hela samhället tjänar på, säger Ingmar Veinberg, grundare av Zymego.

Zymego är den enda plattform som automatiskt tillsätter sena återbud. Patienter som har en bokad tid på en klinik, men vill ha kortare väntetid, kan få erbjudanden om återbudstider digitalt. Systemet är tack vare avancerad teknik helt automatiserat och kräver ingen personalutbildning.

Läs mer på zymego.se

T.v: Martin Lidstrand och Johan Thiel. T.h: Stol från VG&P, pannlampa från Silva.

Genom innovativ teknik och utveckling av klimatssmarta plastmaterial minskar Trifilon CO2-utsläppen

För att minska CO2-utsläppen krävs metoder för att snabbt utveckla miljövänliga substitut för fossilbaserad plast. Med patenterad teknik och en okonventionell affärsmodell ska innovationsföretaget Trifilon skala upp produktionen av mer hållbara material – i befintlig infrastruktur.

– Produktionsanläggningarna finns redan, men de saknar avgörande teknik för att växla över till hållbara material. Det är där vi kommer in i bilden, säger Martin Lidstrand, grundare av Trifilon.

Trifilon är en helt fristående aktör med en egen patenterad teknologi för klimatsmarta och hållbara recepturer till plastmaterialtillverkarna. Men för att göra verklig skillnad krävs det att vi dessutom tar tillvara på produktionsmedel som redan existerar istället för att bygga nytt, menar Johan Thiel, vd för Trifilon, vars affärsmodell bygger på att till stor del använda befintliga produktionsfabriker för sina tekniker.

– Vi har ingen ambition att expandera globalt genom att bygga fabriker. Istället vill vi kroka arm med partners som idag producerar plast och ge dem recept så de kan producera klimatsmarta material och dessutom öka andelen lokalt tillgänglig råvara. Det minskar både avtrycket i produkten och spar onödiga transporter, säger han.

“Plast har blivit ett fult ord”
Företaget grundades av Martin Lidstrand 2012, och bygger på forskning vid Linköpings Universitet där han tillsammans med ett team av forskare och studenter tog fram en metod att skapa ett starkt men lätt material framför allt med sikte på fordonsindustrins behov.

– Plast har blivit något av ett fult ord trots oräkneliga bidrag till samhällsnytta inom vitt skilda områden. Men hur utvecklar man nya alternativ till det svårersättliga materialet på ett hållbart sätt? Genom innovativ teknik för att blanda naturfibrer och polymerer har vi utvecklat nya material som direkt kan ersätta flera fossila material på marknaden, förklarar Martin Lidstrand.

Hjälper företag att minska CO2-utsläpp
Idag ligger fokus på att hjälpa företag som tillverkar plastbaserade produkter att snabbt minska sina CO2-utsläpp. Men kunderna vet ofta inte var de skall börja och tror att de måste göra stora förändringar i sin produktion eller i sina produkter – men så behöver det inte vara. Trifilon hjälper kunden igenom hela processen och kommer in tidigt i kedjan med sina material och sitt globala erbjudande.

Amit Paul arbetar med bolagets strategiska initiativ och deltar även i forskning och utvecklingsarbetet. Han menar att det gäller att tänka smartare, både vad gäller innovation i material och affärsmodell.

– Materialen vi jobbar med har funnits länge, biokomposit i sig är inte unikt. Grundprincipen är väletablerad för att man vet att det funkar – men med vår affärsmodell gör vi det bättre, mer repeterbart och mer skalbart för kunden.

Kan erbjuda en snabb lösning till ett angeläget problem
Idag tillverkas årligen i världen ca 370 miljoner ton plast. Om två-tre år ser det ut som att den volymen är +500 miljoner ton, trots medvetenheten om plastens negativa sidor.

– Det finns stora mängder plastprodukter som kan göras mer klimatsmarta. I väldigt många produkter kan man med vårt material sänka CO2-fotavtrycket med så mycket som 40 till 90 procent. Och genom att använda oss av fabriker som redan har byggts och personal som redan finns – det blir en win-win-win, avslutar Johan Thiel.

Trifilon är ett innovationsbolag vars patenterade teknologi innebär att plastgranulatet innehåller mindre andel polymerer, vilket kombinerat med naturfiber kraftigt minskar utsläppen av CO2. Material och tillverkningsprocesser utvecklas kontinuerligt vid Trifilons nybyggda anläggning i Nyköping. Trifilon har en målsättning att det till 2026 ska tillverkas 60 000 ton av företagets hållbara materialrecepturer i det globala nätverket av produktionspartners och till 2030 inte mindre än 150 000 ton. Det skulle i sin tur innebära en klimatbesparing på upp till 350 000 ton CO2-ekvivalenter.

www.trifilon.com

Smartare hygien ger bättre äldreomsorg

Pandemin visade vägen till bättre hälsa genom handhygien. Men vi behöver bli ännu bättre enligt en undersökning från hygien- och hälsoföretaget Essity och varumärket Tork där två av tre vårdanställda önskar bättre hygienutbildning.

”En god handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom vård och omsorg”, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida. Något som pandemin påminde oss om i allra högsta grad. Vi glömmer inte i första taget statsepidemiolog Anders Tegnells mantra om att tvätta händerna och att en grundlig handtvätt tar minst 15 sekunder. Instruktioner och rutiner för hygien är viktigt och kan i förlängningen skydda mot sjukdom. 

Två av tre vårdanställda önskar bättre utbildning i handhygien
En ny undersökning som hygien- och hälsoföretaget Essity genomfört för Tork visar att två av tre anställda (68 %) inom långtidssjukvård efterfrågar bättre, mer intressant och interaktiv utbildning om handhygien och städrutiner. 

– Vi har därför skapat gratis digitala utbildningslösningar med hjälp av ledande experter. På så sätt gör vi det möjligt för personal att skapa bättre rutiner inom handhygien och städning, säger Helena Taghizadeh, regional marketing manager på Tork Professional Hygiene. 

De två kostnadsfria digitala utbildningarna för vårdpersonal heter: Tork Cleaning Training och Tork Clean Hands. Målet är att skapa en tydlig inlärningsupplevelse för förbättrade resultat och beteendeförändringar. 

– På så sätt kan hygien- och hälsostandarden höjas inom långtidssjukvård vilket på sikt kommer bidra till bättre hälsa, speciellt för våra äldre som utgör största andelen av långtidsvårdade i Sverige, säger Helena Taghizadeh.  

Smartare dispenserkontroller ger mer tid till omsorg
Smidiga hygienlösningar kan också frigöra tid för viktiga vårduppgifter. Undersökningen från Tork visade att kontroll och påfyllning av hygiendispensrar tar upp en stor del av den tid som personalen skulle kunna ägna åt omsorg istället.  

– Här har vi utvecklat en digital lösning, Tork Vision Städning, som genom realtidsdata identifierar när och var det finns servicebehov. Personalen informeras då exakt om när dispensrarna behöver fyllas på, vilket gör att onödiga kontroller kan undvikas. Då frigörs mer tid till omsorg för de boende, säger Helena Taghizadeh.  

Förbättra upplevelsen för varje människa
Bra hygienlösningar är en viktig del av den dagliga vården och bidrar till en ökad självständighet. I undersökningen från Tork ansåg 81% av de anhöriga till boende inom långtidsvården att självständiga toalettbesök bevarar de boendes värdighet.  

– Eftersom vi vet att självständigheten är av stor betydelse för de boende, är det viktigt att vi säkerställer deras behov och anpassar oss därefter. Tork hygiendispensrar är ”Easy to Use” certifierade av Svenska Reumatism Organisationen, vilket är en stor hjälp för den som har begränsad styrka. Ett enkelt sätt att öka frihet och bevara integritet, säger Helena Taghizadeh. 

Fakta om Tork

Varumärket Tork är en del av det globala hygien- och hälsobolaget Essity som startades 1968 och är verksamt på 110 marknader. Tork är det globalt ledande varumärket inom professionell hygien som hjälper omsorgsverksamheter att bli ännu bättre. Detta är drivkraften bakom varumärkets innovationer inom cirkularitet, välmående och hälsa.

ASiH – Avancerad Sjukvård i Hemmet – är framtidens sjukvård 

 ASiH-verksamheterna i Region Stockholm vårdar tillsammans runt 3400 patienter per dygn – att jämföra med Nya Karolinska Sjukhuset i Solna som har runt 700 vårdplatser. 

ASiH är en smart och kostnadseffektiv vårdform som bedriver avancerad vård i patienternas hemmiljö dygnet runt. Med stöd av ASiH kan trycket mot vårdcentralerna, akut- och specialistvården minska.  

– Vi kan korta vårdköerna och patienterna behöver inte vara kvar på sjukhus längre än nödvändigt, säger Julia Westerberg, läkare på ASiH AccessCare.

ASiH AccessCare är en personlig, modern och nytänkande verksamhet där man kombinerar den traditionella vården med nya teknologiska metoder och arbetssätt. Här finns multiprofessionella team som arbetar med fokus på det individuella vårdbehovet.  

– Förutom att tillgodose den medicinska vården, ser vi till hela patienten och strävar efter att skapa förutsättningar för ett så normalt och värdigt liv som möjligt, oavsett sjukdom. Med detta som mål uppmuntras patient och närstående vara en aktiv del av den egna vården, förklarar Julia Westerberg. 

ASiH har stor bredd
Avancerad sjukvård i hemmet riktas till patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som kräver koppling till vården dygnet runt. Det kan vara cancersjukdom, svåra infektioner eller kroniska sjukdomar med komplikationer.  

– Att vårdas hemma bidrar till trygghet för såväl patienter som närstående, förklarar Arja Autere, verksamhetschef ASiH AccessCare. 

Dagens ASiH-ersättning är 1033 kr/vårddygn och utgör bara en bråkdel av kostnaden för ett vårddygn på sjukhuset. Trots detta har de ekonomiska villkoren inte setts över på snart ett decennium, vilket har medfört stora utmaningar för alla ASiH–verksamheter.  

Vi på AccessCare ser fram emot att fördelarna med ASiH, både för individen och för samhället i stort, uppmärksammas i den pågående planeringen och prioriteringen av Sveriges sjukvård, avslutar Arja Autere.   

Hållbart helhetskoncept kan täcka fastighetens totala energibehov

Att energieffektivisera svenska anläggningar genom att minska eller optimera användningen är en förutsättning för att skapa ett hållbart energisystem och nå landets miljömål. Det menar Dalida Stehr Matiros, Marketing Manager på Nordic Climate Group.
– Vi arbetar med konceptet DLE som hjälper verksamheter att på ett smart och effektivt sätt sänka sin energiförbrukning, säger hon.

Behovet av smarta energilösningar har nog aldrig varit så stort som nu. Att effektivisera befintliga anläggningar genom att minska eller optimera energianvändningen är en förutsättning för att skapa ett hållbart energisystem och hjälpa Sverige att nå sina miljömål.
– Det finns många sätt att minska energianvändningen och flera tekniker som ger samma nytta men använder mindre el, värme eller bränsle, konstaterar Dalida Stehr Matiros, Marketing Manager på Nordic Climate Group.

Nordic Climate Group består av ledande kylföretag i Sverige, Norge och Finland, alla med målsättningen att tillsammans vara en självklar förebild för hållbara klimatlösningar. De arbetar bland annat med miljö- och energibesparingskonceptet DLE, Delta Lift Energi, som Dalida berättar kan minska energianvändningen i Sverige med 50 procent innan 2050.

Återvinner fastighetens energi
Konceptet kombinerar en CO2-värmepump med styr- och reglerteknik, som tillsammans kan återvinna den energi som tillförs i fastigheten till gratis värme och varmvatten.

– CO2-teknik i kyl- och värmepumpsaggregat är både en klimatvänlig och energieffektiv lösning. En traditionell värmepump brukar stå för 60–70 procent av en fastighets totala behov, sedan behöver komplettering i form av fjärrvärme, el, olja eller liknande göras. En DLE-värmepump kan däremot stå för upp till 100 procent av fastighetens energibehov.

Sänkte kostnaden med fem miljoner
Två implementerade DLE-aggregat i en fossilfri fabrik i Kungshamn kommer att stå för anläggningens totala behov av klimatneutral kyla och värme i framtiden. En miljövänlig hybridlösning i form av DLE-koncept kombinerad med värmepump och uteluftkylare har minskat oljeförbrukningen i ett spa i Stockholm med 95 procent, och deras energikostnader med 5 000 000 kronor per år.

– Miljövinsten blev en sänkning av CO2-ekvivalenter med 807 000 kilo per år. Detta är bara två av många exempel på framgångsrika implementationer av DLE-konceptet, menar Dalida. Det är fantastiskt vad det här konceptet kan bidra med och vi är stolta över att kunna hjälpa våra kunder mot en hållbar framtid.

Om Nordic Climate Group
”For a better climate” är vårt löfte till marknaden, till våra kunder, till våra medarbetare och till omvärlden. Genom att vara engagerade och ha viljan att få saker gjorda i Nordic Climate Group gör vi skillnad.

Läs mer om Nordic Climate Group här

Carl Rülcker och Tobias Rönje ser investeringen som en viktig del för att Byggelement ska vara klimatneutralt till 2045.

Byggelement flyttar fram gränserna med investering på 450 miljoner

Med en investering på nära en halv miljard avser Byggelement att på allvar flytta fram gränserna inom kompletta stomsystem i betong och prefabricerade betongelement. Med ny teknik halveras andelen cement i betongelementen och via ett tekniksprång mot högre automatisering fördubblas tillverkningskapaciteten på väggar och bjälklag.

– Vi har höga ambitioner när det gäller både hållbarhet och automatisering av verksamheten, säger Carl Rülcker, vd på Byggelement.

Investeringen görs i produktionsanläggningarna i Ucklum och Hallstahammar, med syftet att avsevärt öka användningen av alternativa bindemedel i betongen och till fullo industrialisera tillverkningen av betongelement. Produktionen på respektive ort kompletteras nu med såväl nya fabriker som nya produkttyper för att etablera både Hallstahammar och Ucklum som heltäckande leverantörer av högindustrialiserade produkter för stora geografiska områden. Hela investeringen beräknas vara genomförd i början av 2024, först genom färdigställande i Ucklum hösten 2023 följt av Hallstahammar vid årsskiftet 2023/2024.

 

– Via denna satsning kan vi tillhandahålla marknadens mest högteknologiska och industrialiserade process, med ett vässat erbjudande till kunderna vad gäller både pris och prestanda. Den breddade tillverkningen har kapacitet för att förse större geografiska områden med rätt produkter för såväl bostadsbyggande som kommersiella fastigheter. Detta medför ett minskat behov av betongimport, vilket ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar.

50 procent alternativt bindemedel som standard
Investeringen i ny teknik innebär att Byggelement kommer att producera betongelement med minst 50 procent alternativa bindemedel som standard. Tekniken utgör en avsevärd konkurrensfördel inom klimatförbättrad prefabproduktion och Tobias Rönje, vice vd, berättar att den utgör ett viktigt steg i bolagets fortsatta satsning på hållbarhet.
– Vi ser hållbarhetsarbetet ur ett långsiktigt perspektiv; våra satsningar hittills inkluderar bland annat armering av återvunnet stål och grön el i produktionen. Det bindemedel som används i vår ECO-Prefab kallas Merit och tillverkas av restprodukter från stålindustrin. ECO-Prefab ger dessutom en behaglig inomhusmiljö genom att bibehålla betongens goda egenskaper med avseende på brandsäkerhet, ljudmiljö och mögelrisk.

Ska vara klimatneutrala till 2045
Byggelement, som är en del av Peabkoncernen, nöjer sig emellertid inte där. Förra året investerade bolaget i nya lastbilsekipage med liftar för självlastning på järnvägen. Tillsammans med hundratalet nya lastbärare med standardiserade mått kan fler transporter genomföras på tåg, vilket på ett miljömässigt hållbart vis öppnar för nya marknader längre ifrån fabrikerna.
– Jag är stolt över att vi som verksamhet får möjlighet att driva igenom den här förändringen. Vårt övergripande mål är att Byggelement ska vara klimatneutralt till år 2045 och vi märker att denna målsättning skapar förtroende både hos ägare och marknad. Nu hoppas vi att fler kommer att följa i våra fotspår, avslutar Carl Rücker.

Läs mer hos Byggelement.

 

Läs mer hos Byggelement.