Month: November 2017

Merck flyttar fram gränserna för modern medicin


Världens äldsta läkemedelsföretag ser Sverige som en nyckelmarknad när det gäller att bredda sitt erbjudande och ta det bortom mediciner. Digitala verktyg och tjänster kan öka patienternas livskvalitet och möjliggöra en vardag som inte domineras lika starkt av sjukdomsbilden.

Digitalt moget samhälle
Samhället i Sverige ligger långt fram när det gäller digital mognad, berättar Mats Berggren som leder den digitala forsknings- och utvecklingssatsning Merck placerat i Sverige. Vi är vana vid digitala tjänster och har en historia av nytänkande och entreprenörskap som få andra länder kommer i närheten av. Därför har Mercks globala ledning valt Sverige för att utveckla framtidens samarbeten och arbetssätt.

Mats arbetar på Mercks digitala innovationslabb i Stockholm, där han översätter tekniska framsteg och samarbeten till meningsfulla lösningar för patienter med exempelvis multipel skleros.

– MS går ännu inte att bota, säger Mats. Men digitala lösningar, tillsammans med det nya läkemedel Merck utvecklat och som nu blivit godkänt inom EU, kan minska effekten sjukdomen har på patientens liv. 

Ger patienten större kontroll
Merck har redan spel som stimulerar hjärnans kognitiva förmåga. I fokus just nu ligger lösningar som kan göra det enklare för patienten att själv ha kontroll på sin livssituation. Exempelvis utvecklas en ny metod att mäta och öka livs­tillfredställelse och lycka inom kroniska sjukdomar som MS. Detta sker genom att kombinera vetenskapliga dicipliner som ekonomi, psykologi och sociologi med digital utveckling. 

– Alla med en kronisk sjukdom vill förstås leva ett så normalt liv som möjligt, säger Markus Finzsch som är medicinsk chef för Merck Sverige. Men sjukdomen blir ofta en barriär. Med våra digitala lösningar blir det lättare att ta kontroll över vardagen och lära sig känna igen sina egna mönster.

En positiv följd av en ökad trygghetskänsla hos patienterna är att de klarar sig längre utan sjukhusbesök, vilket är närmare ett normalt liv och samtidigt minskar belastningen på sjukvården.

– Vi håller just nu på att utveckla nästa generations tjänster i dialog med patientföreningar och neurologer. Gensvaret hittills är otroligt positivt, säger Markus Finzsch.

Fler tillämpningsområden i pipeline
Naturligtvis är det inte enbart patienter med diagnosen MS som kan dra nytta av ett mer holistiskt förhållningssätt. Fertilitet, diabetes, neurologi och onkologi är andra områden Merck prio­riterar och arbetar med vid innovationslabbet.

– Vår uppgift här är att skapa innovativa samarbeten som resulterar i lättillgängliga verktyg och tjänster, förklarar Mats. Då sätter vi patientens upplevelser och livssituation i centrum. Som läkemedelsföretag är vårt mål att förebygga och få människor att må så bra som möjligt. Och då är vägen med digital utveckling minst lika viktig som medicinsk forskning, menar Mats Berggren.

Presenteras av:

Merck är ett ledande globalt vetenskaps- och teknikföretag inom hälsovård, life science och avancerad materialteknik. Våra 50 000 medarbetare arbetar för att ytterligare utveckla teknologier som skapar, förbättrar och utvecklar liv – från läkemedel inom cancer, multipel skleros och fertilitet, till system för forskning och läkemedelsproduktion till den teknik som ger bildskärmarna på mobiler och läsplattor liv världen över.

Läs mer här

Digitala vårdmöten ger läkaren frihet, fortbildning och variation

Min Doktor erbjuder patienter i behov av primärvård en snabb läkarkontakt dygnet runt och i hela Sverige. Som läkare kommunicerar du med patienten främst asynkront via text och bild, med möjlighet till telefon och videosamtal. Tillgång till diagnostik är en självklarhet. Den digitala plattformen förser läkaren med beslutsstöd som bygger på nationella behandlingsrekommendationer och algoritmer.

Enligt Henrik Kangro, medicinskt ansvarig på Min Doktor, innebär arbetet flera fördelar:

  • Hos oss får du ta emot patienter i hela primärvårdsspektrat och frihet att själv välja när och varifrån du vill arbeta. Många av våra läkare vill lära sig arbeta digitalt och bidra till utvecklingen av framtidens vårdmöten. Du jobbar effektivt utan tidsbokning. Du får daglig fortbildning genom det kollegiala lärandet, både genom peer review och en gemensam chatt där de 100 läkarna inom mer än 20 specialistområden rådfrågar och utbyter erfarenheter med varandra.
  • Alla typer av medicinska besvär lämpar sig inte för digital vård, som långvariga, komplexa besvär där en mer omfattande utredning behöver initieras, besvär där patienten redan har en pågående vårdkontakt, besvär som är av allmän rådgivnings­karaktär eller där en fysisk undersökning krävs. Vårt skriftliga anamnesupptag fungerar därför även som triageringsformulär för att identifiera dessa besvär och symtom och hänvisa de här patienterna till annan vårdnivå redan innan hon kommit i kontakt med en läkare hos oss. På så vis minskar vi risken för överkonsumtion och onödiga kostnader för patient och samhälle, samtidigt som vi kortar vårdköerna.
Presenteras av:

För att jobba hos Min Doktor ska du ha svensk läkarlegitimation, vara kliniskt aktiv specialistläkare eller i slutet av din ST- utbildning, ha godkänd bisyssla från din ordinarie arbetsgivare (kan även gälla enbart utanför arbetsgivarens landsting), vara flytande i svenska i både tal och skrift. Välkommen med din intresseanmälan på mindoktor.se/jobs. Min Doktor grundades av en läkare i Lund 2013 och har idag 200 000 registrerade användare. Huvudkontoret ligger i Malmö.

Läs mer här

Merck stärker vårdrelationen genom ny digital teknik


Merck är ett globalt teknik- och vetenskapsföretag vars globala organisation nu bryter ny mark i sitt digitala innovationslabb vid Epicenter i centrala Stockholm. I centrum står samarbeten med snabbväxande företag från hela världen för att utveckla framtidens digitala lösningar för olika patientgrupper. Målet är friskare patienter med högre livskvalitet – och ett avlastat sjukvårdssystem.

Virtuellt möte med patienten i centrum
– Vi vill ta fram lösningar som skapar nytta i hela värdekedjan, förklarar Mats Berggren som leder Mercks digitala forsknings- och utvecklingssatsning i Sverige. Vård- och omsorgssystemet idag är inriktat på att ta hand om oss på ett väldigt bra sätt när vi är sjuka, men med vår typ av tjänster kan man också förebygga problem innan de uppstått. Detta gör att patienterna mår bättre och att vårdapparaten avlastas för att kunna hjälpa de svårast sjuka. Digital teknik tillsammans med de nya läkemedel som är på väg till patienter skapar goda möjligheter till helt nya vårdrelationer mellan individer och vården.

I fokus på patientsidan är de som lider av sjukdomar som exempelvis MS, multipel skleros, infertilitet och diabetes. Exempelvis är MS en kronisk sjukdom som inte alltid syns utåt vilket gör det svårt för de som drabbas att få den förståelse och det stöd de kan behöva under sjukdomen.

– Även om det inte alltid märks utåt påverkas livet ofta mycket, vilket påverkar både jobb och relationer. Det är därför viktigt att bredda ansatsen och ta ett holistiskt perspektiv på hur personer kan få hjälp i sin vardag, konstaterar Mats Berggren.

Mäter nöjdheten med livet
Därför utvecklar Merck olika hjälpmedel som stöd till patienter i deras dagliga liv. Ett är ett digitalt verktyg som mäter en persons livstillfredsställelse och ger en person med MS en bättre förståelse för sin livssituation.

Lösningen kopplar till det växande område man kallar ”lyckoforskning” och baseras på WHO:s och OECDs riktlinjer för att mäta subjektiv livskvalitet. För en individ med MS ger det möjlighet till insikter kring vad de behöver för att må så bra som möjligt, Konstaterar Mats Berggren.

– Av tradition är sjukvården och forskningen bra på att mäta hur sjuka vi är. Detta är första gången någon försöker mäta livstillfredsställelse för MS på detta sätt, säger Mats. Självklart påverkar MS olika människor på olika sätt, men livstillfredställelse kan också mätas på gruppnivå vilket kan ge en djupare förståelse för ytterligare utveckling.

Projektet är i uppstartsfasen och valideras just nu tillsammans med neurologer och patientföreträdare.

– Det är ett väldigt intressant forskningsområde som jag tror på sikt kan leda till komplexa helhetslösningar som är extremt individuellt anpassade, avslutar Mats Berggren.

Presenteras av:

Merck är ett ledande globalt vetenskaps- och teknikföretag inom hälsovård, life science och avancerad materialteknik. Våra 50 000 medarbetare arbetar för att ytterligare utveckla teknologier som skapar, förbättrar och utvecklar liv – från läkemedel inom cancer, multipel skleros och fertilitet, till system för forskning och läkemedelsproduktion till den teknik som ger bildskärmarna på mobiler och läsplattor liv världen över.

Läs mer här

Skicklig personal på litet lasarett

På Gotland är naturen alltid nära och avstånden korta. Att Gotlands lasarett är litet innebär inte bara att sjukvårdspersonalen alltid har nära till sina kompetenta kollegor, men även till de som fattar beslut. På öns lilla lasarett ryms många specialiteter, akutsjukvård samt förlossning. Här finns möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och få en bredd i yrkeskunnandet. 

-Många väljer att arbeta här just på grund av den bredd de kan utveckla samtidigt som stöd finns till hands i form av skickliga kollegor och närvarande chefer. Men vi ser också att det är själva ön som lockar, säger HR-chefen Nina Ljung. 

Gotlands litenhet, tillsammans med sin unika natur och möjligheten att enkelt kunna kombinera en aktiv fritid med bra skolor, härligt boende och ett utvecklande arbete gör öns lasarett till en attraktiv arbetsplats. Nyligen visade en nationell rapport* att Gotlänningarna känner sig tryggast i landet och på lasarettet märks det för här har många arbetat länge.

-Det gör att de kan erbjuda ett bra stöd och handledning till våra nya kollegor, avslutar Nina Ljung. 

* Rapporten ”Svenskarna och trygghet” som tagits fram av Verisure i samarbete med Kantar Sifo i juli 2017

Presenteras av:

Välkommen till oss i Sala

Sala kommun satsar på sin vård- och omsorgspersonal. Med satsningarna vill de få personalen att känna sig sedda och delaktiga och på så sätt minska sjukskrivningstalen och skapa en hållbar och attraktiv arbetsplats.

Salas lilla men vackra stadskärna har anor från 1600-talet och i Sala kommun, som har omkring 22 000 invånare, är naturen alltid nära inpå. Här finns gott om strövområden och öppna landskap och Sala silvergruva, som efter 500 år i drift nu är nedlagd, har blivit ett populärt rekreationsområde.

Från Sala är det enkelt att pendla till Västerås, Örebro, Uppsala och Stockholm och här finns möjligheten att köpa hus och lägenheter till låga priser. Just nu rekryterar Sala kommun socionomer, fysioterapeuter, sjuksköterskor och arbetsterapeuter inom området vård och omsorg.

- Jag kände mig hemma från första stund här i Sala, säger Asus Sharif som är boendechef för ett stödboende för ensamkommande inom integrationsenheten i kommunen. Hon har bott i Sala kommun i tjugo år och trivs.

- Här får jag fortlöpande handledning och utbildning och kan enkelt samarbeta med olika instanser eftersom avstånden inom kommunen är korta, säger hon. Här i Sala får jag som chef möjlighet att fokusera på arbetsmiljöfrågor för mina medarbetare. Att medarbetarna ska känna sig trygga och delaktiga i sitt arbete är en viktig del av kommunens strategi för att minska sjukskrivningstalen och bygga en hållbar verksamhet. De vet att om de ska kunna ställa krav på sina medarbetare, måste de också ge dem rätt förutsättningar för att kunna möta kraven. För socialchef Per Ström är medarbetarna den bärande byggstenen i kommunens verksamhet. Inom området vård och omsorg är han därför väldigt noga med att satsa på personalen som erbjuds kontinuerligt stöd i sina arbetsuppgifter. Här finns möjligheten att utvecklas i sin profession, både som individ och tillsammans med sina kollegor. Kommunen utvecklas ständigt och använder gärna ny teknik inom en rad områden för att underlätta och förenkla arbetet för sina medarbetare och skapa förutsättningar för bättre vård och omsorg.

-Sala är en kommun av lagom storlek, med korta beslutsvägar, god kontinuitet i bemanningen, god stämning och vi är utvecklingsbenägna både när det gäller arbetsmetoder och teknik, avslutar Per Ström. Kontakta Sala kommun direkt om du vill veta mer.

Presenteras av:

SoLskenshistoria i Botkyrkas vård- och omsorgsförvaltning


Hög personalomsättning och stress var under lång tid verklighet för äldreomsorgens biståndshandläggare på enheten SoL (Socialtjänstlagen) över 65 år. Tills man bestämde sig för att på riktigt göra någonting åt saken.

– Det är ett krävande jobb, det går inte att sticka under stol med. Men tillsammans med medarbetarna har vi lyckats identifiera vad som behövde ändras. Nu är det positiv stämning och vi har inte haft så låg personalomsättning på två år, säger verksamhetschef Jenny Torpman-Fredriksson. 

Receptet var att verkligen lyssna på hur medarbetarna upplevde arbetssituationen och vad de behövde för hjälp. Administrativt stöd och juridisk handledning stod högst på önskelistan.

–I den mån vi kunnat har vi gett handläggarna det stöd de efterfrågat och de har varit delaktiga i besluten. Nu har vi administrativ personal som avlastar, juridisk rådgivning och bättre ordning och tydligare rutiner, säger Jenny Torpman-Fredriksson. 

Förändringarna har gett handläggarna bättre förutsättningar och minskat stressen.

– Som helhet har vi fått en mer rättssäker verksamhet där vi tar tillvara medarbetarnas kompetens. Vi är stolta över våra medarbetare och den fina arbetsglädje vi har i Botkyrka, säger Jenny Torpman-Fredriksson. 

Presenteras av:

Jakten på miljövänliga solceller

RISE har fått ett anslag från SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) för att försöka få fram nya sätt att tillverka solceller. I fokus ligger så kallade hybridperovskiter. Ansvarig på RISE är professor Per H. Svensson.

 

Experter på samhällsproblem
– Vi jobbar mycket med stora samhällsproblem inom RISE, förklarar Per H. Svensson. Och ett stort problem idag är framtidens energiförsörjning. Solceller med hybridperovskiter är lätta att tillverka, men de mest effektiva innehåller bly. Det är ingenting vi vill ha i naturen, så vi måste försöka hitta alternativ till det.

Några alternativ känner man redan till, men de har alla någon nackdel jämfört med de rådande materialen. Ett exempel är att jobba med komponenter som ger lite sämre effekt men är helt miljövänliga. Förhoppningen är att Pers forskning ska hitta vägar som inte nödvändiggör den typen av kompromisser. Själv ser han mängder med möjligheter, både i nuet och på sikt.

– I framtiden kanske man försöker framställa solceller av cellulosa, föreslår han. Det skulle möjliggöra både billigare solceller och en miljövänlig återvinning.

Intressant material
Materialet som ligger till grund för Pers forskning kallas hybridpervoskiter. 

– Det är ett material med exceptionella fysikaliska egenskaper och en enastående prestanda inom en mängd olika områden, säger Per. Men trots ett stort vetenskapligt intresse saknas mycket kunskap om dess fundamentala egenskaper. Det är det vi främst ska råda bot på.

Nu jobbar RISE i samarbete med både KTH och MAXIV synkrotronen i Lund. Per försöker utveckla projektet och få in fler samarbetspartners som vill hitta nya miljövänliga vinklingar på solcellstekniken. Detta kan möjliggöra nya spännande forskningsprojekt som stärker svensk industris energiforskning.

– Det händer oerhört mycket på det här området just nu, säger Per. Forskningen har varit explosiv och det kommer ut så många artiklar varje dag att det nästan är omöjligt att hålla sig helt uppdaterad.

En ljus framtid
– Vi har kommit ganska långt under våra första åtta månader, säger Per. Vi har hittat ett mycket intressant perovskitsystem för att ersätta blyet och håller på att testa det just nu för att kunna utvärdera dess effektivitet. Rent vetenskapligt ser det väldigt positivt ut, men sedan är det förstås en stor tröskel kvar när man ska ta det som fungerar rent forskningsmässigt och föra det in i vardagen.

Per är både glad och tacksam över att få vara en del av det spännande projektet, och hoppas att det kommer att leda till att fler företag får upp ögonen för de möjligheter som institutet innebär.

– Jag tror att RISE är en unik möjlighet för många företag att få hjälp i Sverige, säger Per. Vi har en oerhörd kompetens inom institutet som kan hjälpa svenska företag att färdigställa och leverera nya spännande produkter. Det är lätt att köra fast i problemställningar när man arbetar med forskning och utveckling på företag. Där kan vi göra mycket stor nytta, avslutar Per H. Svensson.

Presenteras av:


RISE är ett starkt, samlat forskningsinstitut för Sverige, och består av de tidigare separata enheterna Innventia, SP och Swedish ICT. De har gått samman för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan, med akademi, näringsliv och offentlig sektorn bidrar de till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.

Läs mer här

Med Microsoft som katalysator för digitalisering

Microsoft är engagerade på alla nivåer av informationssamhället, bland annat som strategisk rådgivare kring den digitala transformationen i Sveriges näringsliv och offentlig sektor. Målet är att säkerställa att Sverige även i framtiden behåller sin position som ett starkt innovationsland med hög välfärd.

En självklar partner
Daniel Akenine är teknik- och säkerhetschef för Microsoft, och understryker vikten av gå in i sitt digitaliseringsarbete med en erfaren och pålitlig partner.
– En effekt av digitaliseringen är att nya aktörer ofta måste börja jobba med varandra men som inte alltid är så vana att göra det, förklarar han. Den nya tekniken gör det möjligt att utveckla nya produkter och tjänster i en hastighet som var helt otänkbar för bara några år sedan, men det förutsätter nya samarbeten som vi gärna hjälper till med.

Case: Innovation Race
Ett exempel är projektet ”Innovation Race for cancer” tillsammans med bland andra Akademiska sjukhuset i Uppsala samt läkemedelsföretagen Abbvie och Bristol-Myers Squibb. Här slöt läkare, sjukvårdspersonal, programmerare, kliniska forskare, digitaliseringsexperter, produktutvecklare och designers upp för att under 52 timmar ta fram prototyper på nya behandlingsmetoder för b.la lungcancer.

– Den här typen av samverkansprojekt bedrivs ofta över stora avstånd och under lång tid, berättar Daniel. Man träffas sällan och diskussionerna strandar ofta vid oklarheter om vad som är möjligt. Men här samlade vi alla på en avgränsad plats under koncentrerad tid, och använde oss av spjutspetsteknologi för att skynda på utvecklingen.

Resultatet var talande – tio projekt var färdiga med affärsplaner efter de 52 timmarna, redo för beslut.

– När man kombinerar en hög, samlad kompetens och digitala molntjänster inom områden som hologram, databearbetning, AI och medicinsk kunskap kan man komma vidare otroligt snabbt. Just överföringshastigheten av kunskap var en nyckelfråga i det här projektet.

Case: Framtidens väktare
Microsoft samarbetade även med Securitas med att ta fram förslag på hur framtidens väktare kan arbeta. Här ligger mycket fokus på hologram och Microsofts glasögon HoloLens, som samarbetar i realtid med väktaren via hologram.

– Ett scenario är t.ex. att väktaren upptäcker ett vattenläckage, säger Daniel. Det kan vara en komplicerad miljö där man i dagsläget kallar på en rörmokare och väntar. Med HoloLens skulle väktaren kunna se hologram framför sig med instruktioner om precis vad som behöver göras. Vi kan alltså överföra specifik kompetens, just där och då den behövs. Det öppnar mängder av möjligheter för bland annat utbildning, avslutar Daniel Akenine.

Presenteras av:

Microsoft är ett av världens ledande IT-företag inom molntjänster, programvara och datorer. Vårt mål är att hjälpa våra kunder att nå sin fulla potential och skapa nya möjligheter med hjälp av digitala verktyg. Bland våra produkter och tjänster finns bland annat Microsoft Office 365, Windows 10, Microsoft Azure, Xbox, LinkedIn, Minecraft, Skype och sökmotorn Bing.

Läs mer här

E-hälsa på riktigt kräver att vi går från ord till handling

Regeringens e-hälsovision slog fast att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025. Det var för två år sedan – och en hel del arbete har gjorts för att öka takten i digitaliseringsarbetet. Med nyrekryteringar och nya spännande samarbeten satsar CGM stort för att snabbare skapa de innovativa e-hälsolösningar som vården så väl behöver.

-Enbart ny teknik löser inte alla vardagsutmaningar i vården, det är också en fråga om ledning och styrning. Men med stöd av de verktyg som redan finns kan vi vidareutveckla massor av nya, smarta arbetsformer som kan förändra och förbättra på riktigt, säger Karin Pihlgren - General Manager för Regional Healthcare på CGM.

-Det finns många bra pågående innovationsförslag och de bästa är ofta de som kommer direkt från den patientnära verksamheten. Det handlar om små åtgärder i stor volym som förbättrar vardagen för både vårdpersonal och patienter. Ett exempel är nya mobila lösningar. Vi tar upp vår smartphone flera hundra gånger om dagen så om patienter och vårdpersonal kan använda det de redan har lättillgängligt ger det stora vinster. Att snabbt kunna fota en pigmentförändring, föra in data om blodtryck, eller att lättare komma åt information direkt när man behöver.

Just åtkomsten till patientdata är idag ett stort problem där olika system och applikationer ofta inte kan prata med varandra. Här är CGM, som en del av e-hälsans ekosystem, med och skapar bättre förutsättningar.

-Vi har idag en demografisk utmaning och står dessutom inför det faktum att patienter vill bli behandlade mer individualistiskt och ställer krav på bättre information, egenmakt och insyn. Vi behöver tänka nytt och bygga på nuvarande system med fler smarta lösningar.

Innovationsarbetet pågår och inte bara inom landstingen utan också mellan olika aktörer i samverkan med varandra. Som en stor och etablerad e-hälsoaktör bjuder CGM gärna upp till samarbeten för att uppnå kraftfulla resultat.

- En ensam leverantör kan omöjligt göra allt som efterfrågas på egen hand – det kräver samarbete mellan en rad aktörer: leverantörer, akademin, forskningen och professionen. Vi behöver slå våra kloka huvuden ihop, dra ner på prestigen och arbeta tillsammans för svensk sjukvård. Det som är så spännande att dessa samarbeten pågår överallt. En effekt av e-hälsovisionen är nämligen att vi nu ser allianser växa fram som för några år sedan hade varit helt otänkbara.

Karin nämner ett av de många innovativa samverkansprojekt som CGM just nu är involverade i:
-Tillsammans med Frisq – som är en ny aktör på marknaden – hittar vi gemensamt lösningar för att underlätta i psykiatrin. Här bygger vi smarta applikationer som kan läggas ovanpå grundplattformen som både patienter och vårdpersonal kommer åt. Det sparar mycket tid och gör mötena i vården mer kvalitativa, säger Karin Pihlgren.

Presenteras av:

CompuGroup Medical Sweden AB (CGM) är ett världsledande globalt eHälsobolag. Med en kundbas på ca 400 000 kunder arbetar man med läkare, tandläkare, sjukhus, apotek och hälsonätverk i 40 länder. De har 4 300 kvalificerade medarbetare som arbetar i 19 länder för att erbjuda de bästa lösningarna inom eHälsa. Koncernen omsatte 560 miljoner Euro 2016. I Sverige har CGM kontor i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Borlänge och har drygt 200 anställda.

Läs mer här

 

Hållbarhet har utvecklats från välgörenhet till affärsnytta

JM vill vara en leverantör av hållbart och klimatsmart boende, oavsett om det är bostadsrätter eller hyresrätter. För såväl villor som flerfamiljshus.
– Just nu slutför vi arbetet med att införa Svanens krav för bostäder i hela koncernen. Och vi ska börja installera solceller på de hus vi bygger, säger Per Löfgren, hållbarhetschef på JM.

Svanen-märkningen handlar bland annat om bra materialval, låg energianvändning och hur man hanterar avfall. För JM innebär det inte så stora förändringar eftersom de flesta krav som ställs redan är inarbetade hos oss.

– Men det är bra att få en värdering av en oberoende part och vi vill gärna kommunicera vårt hållbarhetsarbete till våra bostadskunder och andra intressenter, säger han.

JM har jobbat systematiskt med hållbarhet sedan 1980-talet och har till exempel redan halverat sina klimatutsläpp, jämfört med år 1990. Målet till år 2030 är att JM har klimatutsläpp som är nära noll.

– Under många år har vi byggt hus som använder 25 procent mindre energi än myndigheterna kräver. Vi jobbar på flera fronter och ser över energianvändningen i själva byggprocessen, på våra byggarbetsplatser och på våra kontor, säger Per Löfgren.

JM har exempelvis utvecklat energieffektiva byggbodar tillsammans med sin leverantör. Men hållbarhet handlar också om socialt ansvar och mångfald - något som det finns en helt annan medvetenhet om idag.

– Hållbarhet har utvecklats från välgörenhet till att vara affärsdrivet. Det gynnar både oss och våra intressenter: kunden får en bättre bostad, kommunen en bättre stadsdel, leverantörerna kan jobba effektivare och medarbetarna får en trevligare arbetsplats.

Varje år gör JM flera revisioner för att säkerställa efterlevnad av arbetsrätt och mänskliga rättigheter hos leverantörer runt om i världen.

– Vi vill säkra socialt ansvar i hela leverantörskedjan. Men även hemma jobbar vi mycket med arbetsmiljöfrågor och har bland annat målet noll arbetsplatsolyckor år 2030.

I dag har företaget 32 procent kvinnor bland medarbetarna. Målet är minst 40 procent år 2030. Då behöver bolaget hitta nya vägar, som att exempelvis att rekrytera kvinnor från andra samhällssektorer.

När det gäller avfallshantering har mycket hänt sedan 90-talet, när det mesta gick till tippen. I dag källsorteras allt och JM har tagit beslutet att minska mängden avsevärt.

– Vi ska halvera vårt avfall på fyra år. Därefter ska det ner till en sjättedel. Det långsiktiga målet innebär att nästan eliminera avfallet. Det kommer kräva andra byggmetoder och att vi hittar mer cirkulära materialflöden, säger Per Löfgren.

I framtiden får både byggprocessen och husen allt fler inslag av cirkulär ekonomi. Byggmaterial återvinns och säljs och husen ska kunna monteras ned och byggdelarna återanvändas till nya hus.

Presenteras av: