T.v: Martin Lidstrand och Johan Thiel. T.h: Stol från VG&P, pannlampa från Silva.

Genom innovativ teknik och utveckling av klimatssmarta plastmaterial minskar Trifilon CO2-utsläppen

För att minska CO2-utsläppen krävs metoder för att snabbt utveckla miljövänliga substitut för fossilbaserad plast. Med patenterad teknik och en okonventionell affärsmodell ska innovationsföretaget Trifilon skala upp produktionen av mer hållbara material – i befintlig infrastruktur.

– Produktionsanläggningarna finns redan, men de saknar avgörande teknik för att växla över till hållbara material. Det är där vi kommer in i bilden, säger Martin Lidstrand, grundare av Trifilon.

Trifilon är en helt fristående aktör med en egen patenterad teknologi för klimatsmarta och hållbara recepturer till plastmaterialtillverkarna. Men för att göra verklig skillnad krävs det att vi dessutom tar tillvara på produktionsmedel som redan existerar istället för att bygga nytt, menar Johan Thiel, vd för Trifilon, vars affärsmodell bygger på att till stor del använda befintliga produktionsfabriker för sina tekniker.

– Vi har ingen ambition att expandera globalt genom att bygga fabriker. Istället vill vi kroka arm med partners som idag producerar plast och ge dem recept så de kan producera klimatsmarta material och dessutom öka andelen lokalt tillgänglig råvara. Det minskar både avtrycket i produkten och spar onödiga transporter, säger han.

“Plast har blivit ett fult ord”
Företaget grundades av Martin Lidstrand 2012, och bygger på forskning vid Linköpings Universitet där han tillsammans med ett team av forskare och studenter tog fram en metod att skapa ett starkt men lätt material framför allt med sikte på fordonsindustrins behov.

– Plast har blivit något av ett fult ord trots oräkneliga bidrag till samhällsnytta inom vitt skilda områden. Men hur utvecklar man nya alternativ till det svårersättliga materialet på ett hållbart sätt? Genom innovativ teknik för att blanda naturfibrer och polymerer har vi utvecklat nya material som direkt kan ersätta flera fossila material på marknaden, förklarar Martin Lidstrand.

Hjälper företag att minska CO2-utsläpp
Idag ligger fokus på att hjälpa företag som tillverkar plastbaserade produkter att snabbt minska sina CO2-utsläpp. Men kunderna vet ofta inte var de skall börja och tror att de måste göra stora förändringar i sin produktion eller i sina produkter – men så behöver det inte vara. Trifilon hjälper kunden igenom hela processen och kommer in tidigt i kedjan med sina material och sitt globala erbjudande.

Amit Paul arbetar med bolagets strategiska initiativ och deltar även i forskning och utvecklingsarbetet. Han menar att det gäller att tänka smartare, både vad gäller innovation i material och affärsmodell.

– Materialen vi jobbar med har funnits länge, biokomposit i sig är inte unikt. Grundprincipen är väletablerad för att man vet att det funkar – men med vår affärsmodell gör vi det bättre, mer repeterbart och mer skalbart för kunden.

Kan erbjuda en snabb lösning till ett angeläget problem
Idag tillverkas årligen i världen ca 370 miljoner ton plast. Om två-tre år ser det ut som att den volymen är +500 miljoner ton, trots medvetenheten om plastens negativa sidor.

– Det finns stora mängder plastprodukter som kan göras mer klimatsmarta. I väldigt många produkter kan man med vårt material sänka CO2-fotavtrycket med så mycket som 40 till 90 procent. Och genom att använda oss av fabriker som redan har byggts och personal som redan finns – det blir en win-win-win, avslutar Johan Thiel.

Trifilon är ett innovationsbolag vars patenterade teknologi innebär att plastgranulatet innehåller mindre andel polymerer, vilket kombinerat med naturfiber kraftigt minskar utsläppen av CO2. Material och tillverkningsprocesser utvecklas kontinuerligt vid Trifilons nybyggda anläggning i Nyköping. Trifilon har en målsättning att det till 2026 ska tillverkas 60 000 ton av företagets hållbara materialrecepturer i det globala nätverket av produktionspartners och till 2030 inte mindre än 150 000 ton. Det skulle i sin tur innebära en klimatbesparing på upp till 350 000 ton CO2-ekvivalenter.

www.trifilon.com

Från sliten plåtfasad till en energieffektiv modern fasad med puts och tegel på hyresfastigheten Landora i Landskrona.

Sto Scandinavia: “Så möjliggör vi hållbara fasadrenoveringar och nybyggnationer 

Att renovera behöver inte nödvändigtvis slösa på jordens resurser – tvärtom kan det vara en hållbar investering. Genom att använda produkter av hög kvalitet kan man bidra till såväl minskad energiförbrukning som en längre livslängd på byggnaden. 

– Vi vill belysa vikten av att energieffektivisera fasaden vid sin renovering genom tilläggsisolering , säger Magnus Rosgren, produktchef Fasad Sto Scandinavia. 

En byggnad som ska hålla länge kräver omvårdnad såväl som omsorgsfull planering och renovering. På Sto Scandinavia har man i decennier erbjudit fastighetsägare och entreprenörer produkter som möjliggör en hållbar renovering. 

– Hållbarhet är otroligt viktigt för oss på Sto, både när det kommer till utvecklingen av produkter och aktiviteter inom företaget. Vårt mål är att bidra med energieffektivisering, längre underhållsintervall och längre livslängd på objekten – samtidigt som de förstås är estetiskt tilltalande, säger Ola Mårtensson, produktchef Fasad Sto Scandinavia. 

Renoveringar som ökar livslängden
Den största miljöboven ur byggsynpunkt är ett objekt som inte klarar av tidens tand. Många av bostäderna som byggdes för 50-60 år sedan är idag i stort behov av renovering – något som hade kunnat undvikas om man vid byggnationen hade haft en energieffektiv strategi och mer hållbara produkter. 

– En hållbar byggprocess handlar inte bara om att göra bra val när man bygger nytt, utan också om att ta väl hand om de byggnader man redan har. Med våra produkter och system kan man på ett enkelt och hållbart sätt genomföra bra fasadrenoveringar och på så vis öka livslängden på objekt som är på väg mot slutet på sin tekniska livslängd, förklarar Magnus Rosgren. 

Renovera bostadshuset och öka dess livslängd

En snabb och effektiv byggprocess
I Sverige har Sto Scandinavia omkring 145 medarbetare och sju yrkesbutiker. I det breda sortimentet finns produkter och system som passar allt från rengöring av fasader och underhåll av trappor till energieffektivisering av bostadshus och balkongrenoveringar. 

– Våra produkter möjliggör en snabb och effektiv byggprocess, vilket underlättar för kvarboende som måste ha ett fungerande hem under projekttiden. Vi hjälper våra kunder att hitta rätt lösning och bistår med rådgivning kring hur projektet kan förverkligas på ett sätt som är effektivt, hållbart och ekonomiskt, avslutar Ola Mårtensson. 

Sto Scandinavia utvecklar och producerar produkter och systemlösningar inom fasad, interiör, betong och golv. Vi är en del i en global koncern med över 5 500 medarbetare. Med en lång historia av innovativa lösningar, hög kvalitet och stor kunskap har Sto blivit en ledande internationell tillverkare av produkter för byggnader och anläggningar. 

Läs mer här 

Så ska Järfälla bli klimatneutralt till 2030

Järfälla kommun arbetar tillsammans med det lokala näringslivet för att bli klimatneutralt till år 2030.
Bland annat skapar man kolsänkor i det enorma stadsutvecklingsprojektet Barkarbystaden.
– För alla utsläpp som uppstår när vi bygger och lever här ska vi binda koldioxid för att nå netto noll av koldioxidutsläpp, förklarar Megha Huber, miljöstrategisk chef i Järfälla kommun.

Som första kommun i Sverige upprättade Järfälla år 2017 en koldioxidbudget. Den visar att kommunen behöver minska utsläppen med 15 procent per år inom områdena transporter och byggnation för att bidra till målen i Parisavtalet. Samarbetet med Viable Cities, ett strategiskt innovationsprogram som arbetar med omställningen till klimatneutrala och hållbara städer, har gett en handlingsplan för klimatneutrala Barkarbystaden med 42 åtgärder.

Barkarbystaden är ett enormt stadsutvecklingsprojekt som ska ha 14 000 bostäder klara till år 2035.

– Målet är nu att arbeta med hela den geografiska ytan för ett klimatneutralt Järfälla år 2030 och att implementera koldioxidbudgeten, säger Megha Huber.

Barkarbystaden blir en knutpunkt
Redan i dag bor 7 000 invånare i Barkarbystaden, men den siffran ska öka med ytterligare 30 000, samtidigt som det skapas tusentals nya arbetsplatser. År 2026 är Barkarbystaden också en knutpunkt för kollektivtrafik med tunnelbana, regionaltåg och buss. Toni Chmielewski är projektchef för Barkarbystaden.

– Vi bygger en helt ny och hållbar stad. Här har vi möjlighet att göra rätt från början och testa nya idéer och innovationer. Det gör att vi lär oss själva samtidigt som vi är med och utvecklar branschen, säger han.

Järfälla kommun har inlett ett nära samarbete med näringslivet för en mängd olika projekt som alla syftar till att nå målet om klimatneutralitet. Tillsammans med företaget Granitor Aenigma arbetar man med biokol för att skapa kolsänkor. Biokol är ett klimatsmart jordförbättringsmedel som skapas via en så kallad pyrolysprocess som samtidigt binder koldioxid. Robert de Montigny är Affärsområdeschef Samhällsbyggnad på Granitor Aenigma.

– När vi gräver ner biokol i marken i växtbäddar så blir det en kolsänka. Det fungerar också som ett vattenfilter som renar dagvattnet innan det släpps vidare och hamnar i Mälaren, förklarar han.

Biokol i Barkarbystaden skapar många fördelar
Biokol binder också näring, vilket gör att det som planteras växer betydligt bättre. Därmed uppnås ytterligare en fördel för att skapa en hållbar och levande stadsmiljö.

– Det finns väldigt konkret forskning som visar att människor mår bättre i en grön stadsdel, säger Robert de Montigny.

Den respons som kommunen fått från boende och andra för sina satsningar på innovativa lösningar för ökad hållbarhet är genomgående mycket positiva.

– Det finns en stolthet bland de som flyttar in i Barkarbystaden att vi ligger i framkant. Vi märker att allt fler i högre utsträckning vill söka sig hit, avslutar Toni Chmielewski.

Läs mer på: www.jarfalla.se

Järfälla kommun arbetar tillsammans med det lokala näringslivet för att bli klimatneutralt till år 2030.

Läs mer på: www.jarfalla.se

Är det dags att skrota oljeraffinaderierna?

FN:s klimatmål är högt ställda. Alla seriösa bedömare är överens om att utsläppen av fossil koldioxid måste minska snabbt och drastiskt för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet och hejda klimatförändringarna. En bransch med stora utmaningar är drivmedels- och raffinaderibranschen. Magnus Heimburg, VD och koncernchef på Sveriges största drivmedelsföretag Preem, ger sin syn på saken.

Magnus anser att Preem, som drivmedelsproducent, har ett ansvar när det kommer till utsläpp av växthusgaser.
– Preem är den största drivmedelsproducenten i Sverige, så ett stort ansvar vilar på våra axlar. Vår storlek innebär också att vi på riktigt kan ha en positiv effekt på hela Sveriges utsläpp. Just nu pågår en historisk klimatomställning på Preem. Allt grundar sig i vårt mål att ställa om vår verksamhet, från fossilt till förnybart. Och vi vill göra det till 2035.

Detta kommer dock att bli en utmaning, men enligt Magnus har Preem redan en långsiktig strategi på plats.
– Allt kretsar kring fyra åtgärder. För det första ska vi bygga om våra raffinaderier till en förnybar produktion samtidigt som vi anpassar produktionskapaciteten till framtidens minskade behov. För det andra ska vi växla till hållbara resurser. I stället för användning av råolja ska vi använda biooljor av restprodukter från skog-, lantbruk- och livsmedelsindustrin. Vi vill även byta ut insatsvaror, som fossil naturgas till biogas och fossilfri vätgas.
För det tredje ska vi binda och lagra koldioxid, som minskar de direkta utsläppen från våra raffinaderier. För det fjärde ska vi utöka vårt kunderbjudande, bland annat genom att tillhandahålla fler laddstationer.

 

 

Preems satsningar handlar i hög grad om att fortsätta tillverka flytande drivmedel, men vissa röster undrar om det överhuvudtaget kommer att finnas en marknad för flytande drivmedel framöver.
– Visst är det så att elektrifieringen, inte minst på personbilsmarknaden, rör sig väldigt snabbt. Samtidigt kommer det finnas personbilar och lastbilar med förbränningsmotor år 2035. Dessa behöver mer hållbara drivmedel och det vill vi bidra med. Därtill kommer andra marknader där efterfrågan kommer fortsätta att vara stor såsom sjöfarten och inte minst flyget.

Det som talar för att Preem ska lyckas är att bolaget har tidigarelagt sitt slutdatum för den förnybara omställningen med tio år, från 2045 till 2035.
– Det förpliktigar. Vi har påbörjat ombyggnaden av våra raffinaderier i Göteborg och Lysekil. Redan om några få år räknar vi med att mångdubbla vår produktion av förnybart. Om några år planerar vi också att ha en anläggning klar för koldioxidinfångning. Vår utrullning av laddstationer startar nästa år, med planen att framöver ha hundratals supersnabbladdare på våra stationer. För både elbilar och tung trafik.

Läs mer här.

Daniel Gustafsson, Avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Samverkan blir möjliggörare för en snabbare grön omställning

Det pågår just nu en stor industriell förändring i Sverige, när företagen ska skapa nya möjligheter i den gröna omställning som nu pågår. En omställning som gör att det nu mycket snabbt också kommer att behövas mer el i vårt samhälle än vi har tillgång till idag. För att lyckas med det här är nya samverkansformer ett måste för Svenska kraftnät.

När samhället snabbt behöver förändras behöver många goda krafter samverka.

– Vi måste driva den här stora infrastruktursatsningen tillsammans. Och verkligen se till att alla som på något sätt är delaktiga samlas kring utmaningen och den gemensamma vägen framåt, säger Daniel Gustafsson, Avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Med ett snabbt ökande behov av el från både nya innovativa gröna industriprojekt och befintlig industri måste tidsåtgången för att bygga nya ledningar och stationer skyndas på avsevärt. Enligt Daniel Gustafsson har det hittills tagit mellan 12-16 år från att man har fattat beslut om en ny ledning tills att den har tagits i drift. Svenska kraftnät har därför som systemansvarig myndighet och med ansvar för transmissionsnätet givit samverkan med andra aktörer en nyckelroll. Av central vikt måste tillståndsprocesserna för nätutbyggnad men även elproduktion påskyndas. I Norrbotten liksom Västra Götalandsregionen har en ny samverkansform skapats.

– Initiativen har regionerna själva tagit. Syftet är att underlätta den gröna omställningen genom att samla aktörer och verksamheter med olika intressen på regional nivå. Därigenom kan aktörer dela erfarenheter och hitta lösningar för att snabba på omställningen, inte minst genom en effektivare tillståndsprocess för nätbyggnad, säger Daniel Gustafsson.

Svenska kraftnät ser även över sina egna processer. Ett sådant är investeringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland, FÖN.

– Där tittar vi på hur vi kan jobba smartare, effektivare och testa nya vägar – inte minst genom samverkan – för att kraftigt minska ledtiderna i utbyggnaden av elnätet, berättar Daniel Gustafsson.

Samarbetet gynnar tillståndsprocesser
FÖN, som drivs i Norrbotten och Västerbotten, startade 2021 och blev Svenska kraftnäts pilotprojekt i den förändring som pågår. Det externa samarbetet med andra myndigheter och intressenter är tätare, vilket gynnar framkomligheten och tillståndsprocesserna. Och det behövs, då regionen bland annat fått ansökningar om att ansluta ny vindkraftsproduktion på över 15 000 MW installerad effekt. Att pilotprojektet startades i de norra delarna av Sverige är inte så konstigt då Norrbotten, tillsammans med Västra Götaland, har det största trycket på tillgång till mer el när de stora industrierna i de här regionerna ska elektrifieras.

– Vi har en situation i Sverige där vi har relativt låga elpriser, framför allt i norra delarna och i jämförelse med andra länder i Europa. Vi har en god tillgång till grön el, både fossilfri och förnybar, vilket är helt unikt. Så just den här breda samverkan vi har börjat skapa inom branschen med myndigheter, regionnätsföretag och övriga aktörer inom branschen för att korta ledtiderna är väldigt viktig och kommer möjliggöra att Sverige fortsätter vara konkurrenskraftigt, menar Daniel Gustafsson.

Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet, med uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.

Läs mer på: www.svk.se

Branschexpert: Kommunerna måste öppna upp för biogas

Biogas kan minska utsläppen från den vägburna godstrafiken med 90 procent. Samtidigt går utbyggnaden av tankstationer för biogas långsamt. – Vi kan hjälpa Sveriges kommuner att uppnå sina miljömål men då måste de hjälpa till med tillstånden, säger Sharareh Edström, Sverigedirektör Traffic på Gasum.

Flytande biogas är ett förnybart, cirkulärt och ofta lokalproducerat drivmedel som ger störst miljövinst per investerad krona. Åkeribranschen intresse att övergå till biogasfordon går hand i hand med stationsnätverkets utbyggnad. Men i hela Sverige i dag finns bara 29 tankstationer för flytande biogas.

Gasum efterlyser tillgången till byggbar mark
Med tillgång till detaljplanerad mark för att bygga en tankstation och en konsekvent tolkning av Planbestämmelserna av kommunerna i landet skulle deras egna klimatmål kunna uppfyllas snabbare. Hon efterlyser därför ett tätare samarbete mellan de olika funktionerna på kommunerna, som avdelningarna för samhällsbyggnad, miljöfrågor, exploatering och näringslivsfrågor

– Näringslivets aktörer är synkade och redo att fortsätta övergången till biogas, men den offentliga sektorn måste också vara en fungerande länk i kedjan så att den gröna omställningen inte stannar vid ord, säger Sharareh Edström.

När ett åkeri behöver förnya sin lastbilsflotta och det inte finns någon tankstation inom rimligt avstånd inom ett år ersätts den ordern mot diesellastbilar, säger hon

På mejerikooperativet Arla är man redo att ställa om en stor del av fordonsflottan till biogas. Vi behöver biogas för att uppnå våra högt uppsatta miljömål till år 2025. Att producera biogas av gödsel från mjölkgårdarna ger oss en cirkulär ekonomi. Fordonen finns redan att tillgå, men det känns som att infrastrukturen ännu inte är på plats fullt ut. säger Eric Wärnhem, Fleet Manager på Arla

Vi är experter inom den nordiska gassektorn och på energimarknaden. Tillsammans med våra samarbetspartner främjar vi utvecklingen mot en koldioxidneutral framtid.

Läs mer här 

Nettonollutsläpp i sikte för Sandvik

Sandvik har anslutit sig till Science Based Targets initiative med målet att nå nettonollutsläpp. Den största påverkan uppstår när kunder använder bolagets produkter, men Sandvik arbetar också för att minimera påverkan från sin egen verksamhet. Hundratals lokala projekt visar hur medarbetarna tillsammans bidrar till skiftet mot mer hållbara affärer.

Miljöpåverkansprojekt (Environmental Impact Projects, EIP) har i en eller annan form drivits inom Sandvik i många år.
– Det började av två skäl, säger Mats Alvem, chef för miljö och arbetsmiljö på Sandvik Mining and Rock Solutions. Dels ville vi bli mer energieffektiva och dels fanns det EU-lagstiftning som ställde nya krav. Nu har fokuset breddats till att omfatta hela miljöområdet.

När Sandviks hållbarhetsmål för 2030 fastställdes år 2019 ökade antalet EIP:er dramatiskt och för närvarande pågår hundratals projekt. Hållbarhetsmålen för 2030 är ambitiösa, inte minst de mål som siktar på att halvera företagets koldioxidpåverkan och skapa minst 90 procent materialcirkularitet genom hela värdekedjan, vilket är direkt relaterat till klimatkrisen.

– För att mäta framstegen har vi en objektiv process för nyckelresultat, säger Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Group. Att halvera koldioxidutsläppen till 2030 är en tydlig ledstjärna. Så om 2025 är halva vägen till 2030 måste vi ha uppnått hälften av målen till 2025.

Lundberg säger att även om man beaktar de missvisande siffror som orsakats av den minskade produktionen på grund av pandemin, är Sandvik på rätt väg för att nå sina klimatmål. Och de många EIP:er som äger rum inom alla affärsområden spelar en viktig roll.

– Vi är en mycket decentraliserad organisation, fortsätter Mats Alvem. Våra affärsområden har ansvaret för hur de ska nå målen även om det är obligatoriskt för dem att ha EIP:er inom vissa områden, som energi och koldioxidminskningar.

Men det är integrationen av affärsverksamhet och hållbarhet som är nyckeln till framgång.
– Att omfamna hållbarhet på det sätt som vi har gjort är bra för affären, säger Mats W Lundberg. Och att integrera det i allt vi gör är verkligen smart eftersom det handlar om att hantera resurser, vilket innebär att man inte slösar bort något och därigenom, exempelvis får lägre råvarukostnader inom produktionen.

Att bidra till att Sandviks kunder blir mer hållbara är kanske det allra viktigaste affärsmålet för hållbarhetsmålen för 2030. Genom att säkerställa energieffektivitet och minskningar av avfall och koldioxidutsläpp i varje produktions- och processled får kunden en mer produktiv lösning med ett lägre koldioxidavtryck.
– Många EIP:er har att göra med avfall och cirkularitet, säger Alvem. Vid anläggningen i Västberga utanför Stockholm har man till exempel installerat värmepumpar som skickar spillvärme tillbaka till fjärrvärmesystemet för användning i Stockholms stad. Vi tittar på hur vi kan samarbeta med leverantörer och kunder för att utveckla de produkter som kunderna behöver för att lyckas.

För ett ingenjörsföretag som Sandvik är innovationer som dessa viktiga för framtiden.
– Mycket handlar om integrera hållbarhetsinnovationerna i affärsverksamheten, säger Lundberg. Vi tittar på hur vi kan samarbeta med leverantörer och kunder för att utveckla de produkter som kunderna behöver för att lyckas. På så sätt sänker både vi och kunderna vår miljöpåverkan.

Miljöförbättringsprojekt på Sandvik
- Sammanlagt 500 EIP:er har slutförts eller pågår.

- Genomsnittlig längd för ett EIP är cirka 9–12 månader. Vissa större projekt kan pågå i många år.

- Varje EIP innehåller en uppskattning av den förbättring som kommer att ske, till exempel energiminskning eller övergång från fossila bränslen till förnybar energi.

- Alla EIP bidrar till ett av de fyra målen för hållbarhet 2030: Mer än 90 procent cirkularitet, halverad koldioxidpåverkan, noll olyckor och ett etiskt förhållningssätt.

Läs mer om Sandviks hållbarhetsarbete här

Klimatneutral vätgas från Dalarna

I Dalarna finns Europas största meteoritkrater – och svaret på Sveriges behov av naturgas och vätgas. Nu genomför AB Igrene en nyemission för att förverkliga planerna på klimatneutral vätgasproduktion och inhemsk naturgasleverans från Siljansringen i Dalarna.

Ett kapitaltillskott på 15,0 miljoner kronor före emissionskostnader ska lägga grunden till klimatneutral produktion av vätgas i Dalarna och samtidigt minska svensk industris beroende av rysk naturgas.

– Alla ropar efter vätgas för den gröna omställningen. Igrene vet hur vi kan producera den på ett miljösmart sätt. Lösningen finns i naturgasen vi har under fötterna i Siljansringen, säger Mats Budh, vd och grundare av Igrene.

Mer energieffektiv metod
Företaget har tillgång till en patenterad metod för att konvertera naturgas till vätgas nere i borrhålen. Koldioxiden stannar kvar i marken, vilket innebär att metoden är klimatneutral. Den är dessutom mer energieffektiv än den metod som finns tillgänglig i dag.
För att kunna försörja svensk järn- och stålindustrin med vätgas med befintlig metod krävs 80 TWh (terawattimmar) elektricitet per år.
För att producera samma mängd vätgas med Igrenes metod krävs cirka 10 TWh.

Idag producerar svensk vattenkraft cirka 70 TWh årligen och kärnkraften 50 TWh.

Alternativet till import av naturgas
I maj månad 2022 infördes ett förbud mot utvinning av naturgas i Sverige - stick i stäv med EU-parlamentets beslut om att betrakta naturgas som ett hållbart energislag, grön energi, som behövs för att fasa ut kol och olja.
– Förbudet innebär i praktiken att Sverige måste fortsätta sin årliga import av cirka 12 TWh naturgas från Ryssland och Nordsjön, säger Mats Budh.

Igrene avser att utvinna vätgas och bolaget kommer i samband med vätgasutvinningen grundligt att uttömma möjligheterna att även ta hand om den naturgas som är nödvändig för utvinning av vätgasen. Allt i enlighet med de undantag från förbudet som lagstiftaren upprättat.
Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av det geopolitiska läge som råder och Sveriges behov av att stärka sin beredskap, avslutar Mats Budh.

Om nyemissionen

Igrene bjuder in de som vill vara med och bygga svensk industrihistoria att delta i en företrädesemission.

Teckningstid
2 – 16 december

Teckningskurs
0,43 kronor per aktie

Antal nyemitterade aktier
34 783 352

Sista dag för handel med teckningsrätter
28 november

www.igrene.se

Unik energilagring kan spela avgörande roll i klimatkrisen 

Behovet av förnybar energi blir allt större i takt med att klimatkrisen förvärras – människor världen över drabbas hårt av bristen på energi och rent vatten. För att minska klimatpåverkan satsar många länder stort på exempelvis sol- och vindkraft, men detta är energislag vars energikapacitet är oregelbunden. Därför är det nödvändigt att kunna lagra energi för då den behövs – inte bara när den produceras.  

Ska förnybara energikällor kunna ersätta övrig baskraft behöver energin kunna lagras i sådan utsträckning att den kan täcka dygnsbehovet.  

– Vi har utvecklat en teknik för energilagring som täcker detta enorma behov och som har potentialen att förändra livet för de som idag saknar tillförlitlig och prisvärd energi, inte minst under den pågående globala energikrisen, säger Jonas Wallmander, VD för svenska cleantechföretaget Azelio.  

Skapar en robust framtid för utsatta
Azelios banbrytande teknik för långvarig energilagring, TES.POD, kan säkerställa el och värme under dygnets alla timmar – utan utsläpp och till en konkurrenskraftig kostnad. Det skräddarsydda energilagringssystemet är modulärt och skalbart och uppnår lång varaktighet genom en kombination av beprövad teknik och innovativ ingenjörskonst. Målet är att lösningen ska öppna obegränsade möjligheter för miljontals människor i världen. Därmed bidrar bolagets erbjudande till att skapa en robust framtid både för miljömässigt ambitiösa industrier och för utsatta samhällen i stort behov av överkomlig ren energi. 

– Detta kan vara en helt avgörande teknik för exempelvis en jordbrukare som vill säkra sin försörjning, ett företag som siktar på nettonollutsläpp, stora jordbruk som förser hela regioner med livsmedel eller för projekt och processer som behöver el och värme för att leverera rent vatten till företag och människor. 

Går inte att jämföra med batterier
Jonas Wallmander betonar att Azelios energilagringssystem inte har samma egenskaper som en traditionell batterilösning, men att de två kan komplettera varandra. Azelios lösning kan leverera mycket mer lagrad energi över en längre period och förlorar dessutom inte effektivitet över tid. Energin lagras i återvunnen aluminium med en livslängd på dryga 30 år, som sedan kan återanvändas igen och igen – utan kapacitetsförluster. Eftersom systemet innehåller ett flertal enheter behöver det inte stoppas medan enskilda enheter underhålls och lagerenheten behöver inte ersättas under drifttiden.  

– Enhetens aluminiumlegering värms av till exempel solenergi. Värmen överförs sedan till en Stirlingmotor som i sin tur driver en generator och kan ge energi efter behov, till exempel när sol- och vindkraft inte genererar el. TES.POD har en kapacitet och flexibilitet som gör att den kan täcka behov i storleksordningen 13–18 timmar – tillräckligt för att täcka dygnsbehovet kombinerat med solel, vilket kan jämföras med Li-ion-batterier, som lämpar sig bäst för lagring under kortare perioder – upp till 4, maximalt 6 timmar. Dessutom är detta en teknik som finns tillgänglig här och nu och är fullt redo att skalas upp, oavsett behov.

Framöver ser Azelios utveckling positiv ut. Som alltid finns det utmaningar med att sätta en ny produkt på en ny marknad, men det handlar om att fortsätta ta sig an dessa på ett uthålligt och strukturerat sätt. Företaget har flera internationella projekt på gång och ser fram emot en intensiv vinter och vår. 

– Detta är en lösning som kan spela en avgörande roll när det gäller den rena globala energiförsörjningen och vi ser fram emot att få fler kvitton som bevisar det, avslutar Jonas Wallmander. 

 

Azelio specialiserar sig på lagring av energi med produktion av el och värme. Tekniken är revolutionerande genom att göra förnybar energi styrbar, vilket kan göra ren energi tillgänglig dygnet runt. Energin lagras i återvunnen aluminium varifrån den vid behov omvandlas till el och värme. Lösningen är skalbar, miljövänlig och kostnadseffektiv från 0,1 MW upp till 20 MW. 

Läs mer hos Azelio

Koll på leverantörskedjan möjliggör kvalitet och hållbarhet

En klädproducent med produktion i många olika fabriker får snabbt ett stort antal underleverantörer av textilier – och ytterligare underleverantörer under dem. På Blåkläder har man valt en annan strategi.

Att förlägga sin produktion i Asien har sedan 90-talet varit en självklarhet för producerande bolag, särskilt inom textilbranschen. Men att hitta rätt leverantörer och upprätthålla kontroll kan vara en djungel.

För att bibehålla hög kvalitet över längre tid krävs att även underleverantörerna och materialtillverkarna har kapacitet att hålla en stabil nivå och leveranssäkerhet. Därtill blir kraven på hållbarhet inom miljö och klimat i allt högre utsträckning ackompanjerade av arbetet med social hållbarhet.

Vikten av att jobba nära fabrikerna
För den som försöker navigera sig fram bland produktionsmöjligheterna i Asien kan arbetet med andra ord vara förknippat med en del huvudvärk. För Blåkläder, vars ägarfamilj redan från 90-talet och framåt har investerat kraftigt i egna fabriker i Vietnam, Sri Lanka och Myanmar, har relationen med den lokala produktionen bara blivit viktigare – och starkare – med åren. Bolagets vd Anders Carlsson förklarar:

– Genom att ta ett aktivt ägarskap kan vi hela tiden ligga nära produktionen. Fabrikerna har kapacitet att tillverka många olika produkter under samma tak. Det gör att vi kan koncentrera oss på sourcing av material där vi utvärderar alla leverantörer och produktionskomponenter. På så vis kan vi säkerställa kvalitet, funktion och hållbarhet i alla led.

Valfrihet eller exponentiell röra?
För Blåkläder handlar hållbarhet först och främst om att säkerställa en lång livslängd på sina produkter. Anders Carlsson poängterar att en kort och stabil leverantörskedja är en oerhört viktig nyckel i det arbetet.

– Om vi haft ett hundratal olika fabriker hade vi snart haft tusen underleverantörer. Då kan man inte ha full kontroll – vare sig det gäller kvalitet, miljö eller socialt ansvar.

Effektivare att utveckla än att byta
Att säkerställa kvalitet och leveranspålitlighet är som bekant en sak, men i dag ska varumärkesägare också se till att produktionen sker på ett korrekt sätt inom miljöarbete och vattenrening, liksom efterlevnad av arbetsmiljölagstiftning och certifieringar.

Filosofin att jobba med ett begränsat antal aktörer i produktionskedjan har blivit en nyckel till detta för Blåkläder, menar Anders Carlsson.

– Vi ägnar mycket resurser åt att utveckla de fabriker vi redan har. Vi gör ofta besök hos våra kollegor på fabrikerna vilket skapar en samhörighet och tillhörighet, samt förståelse hur produktionen funkar. Det blir ett trevligare och mer långsiktigt sätt att jobba på. Nöjda medarbetare är bättre för både planeten och affären.

Läs mer om hur Blåkläder arbetar med hållbarhet

Blåkläder utvecklar, producerar och säljer arbetskläder, handskar och skor för yrkesmänniskor med höga krav på funktion, kvalitet och design. Drivkraften ligger i utmaningen att utveckla produkter som gör kundernas vardag säkrare, enklare och bekvämare. Blåkläder har sedan starten 1959 vuxit till att bli en av Europas största producenter av arbetskläder och tillverkar årligen ca 4,5 miljoner plagg i sina egna fabriker. Blåkläder har idag 17 dotterbolag i Europa och USA som 2021 tillsammans omsatte över 1,9 miljard kronor