Sehlhall vill förbättra Sveriges sociala infrastruktur

Det råder ett akut underskott på social infrastruktur i Sverige, liksom i hela västvärlden. Landets kommuner har en tuff ekonomisk situation, samtidigt som behoven av nya förskolor, skolor, gruppbostäder och äldreboenden ökar markant. Det behövs rejäla krafttag för att vända den negativa trenden. Sehlhall Fastigheter representerar en del av lösningen.

Som samhällsutvecklare och nära partner till kommuner runtom i landet har Sehlhall Fastigheter en djup expertis inom samhällsfastigheter. Visionen är att bygga ut och förbättra Sveriges sociala infrastruktur.

– Studier visar att äldreomsorgen kommer att kosta 60 miljarder kronor mer per år om tio år. Under samma period behöver Sverige tillföras minst 40 000 äldreboendelägenheter, samt minst 1 000 nya för- och grundskolor. Dessutom är det bara hälften av landets kommuner som i dag kan erbjuda en plats på ett gruppboende, trots att det är en lagstadgad rättighet. Det är mycket som måste göras, förklarar Dan T. Sehlberg, vd på Sehlhall Fastigheter.

Lokalerna gör skillnad
– Förskolor, skolor, gruppboenden och äldreboenden. Varje segment i den sociala infrastrukturen kräver dedicerad expertis och initierade specialanpassningar. Vi lägger därför stora resurser på att hela tiden utvecklas och för att bli bättre, fortsätter Sehlberg.

Vad gör en bra förskola? Själva byggnaden och dess omgivande miljö kan tillföra stora värden genom att erbjuda en varierande grad av intryck, inspiration, utmaning och utveckling. Det skall vara lätt och säkert att komma till och från skolan, utemiljön skall vara berikande, gärna med trygg och varierande natur. Själva huset kan tillföra en mängd kvaliteter och exempelvis locka till fysisk aktivitet. Det skall vara lika lätt att ta del av gruppaktiviteter som att hitta egna, lugna utrymmen för egen tid.

Sehlhall Fastigheter lägger stor vikt vid att hela tiden utveckla sina förskolor, lära av de senaste forskningsrönen och ta till sig erfarenheter från pedagoger, föräldrar och barn, allt för att fortsätta att skapa riktigt bra förskolor, den första länken i landets sociala infrastruktur.

Somliga behöver även extra stöd och trygghet i vuxenålder. Det finns då möjlighet att bo på ett gruppboende som erbjuder omsorgspersonal dygnet runt. Genom att förstå de boendes utmaningar i vardagen kan också dessa fastigheter tillföras funktioner och lösningar som bidrar, underlättar och skyddar, utan att för den sakens skull upplevas som institutionellt.

Den kanske viktigaste länken i välfärdskedjan är äldreomsorgen. Att utveckla ett modernt äldreboende, optimerat för såväl vårdgivare som de boende, innebär en rad utmaningar, inte minst utifrån kompromisslösa krav på trygghet och säkerhet. De boende ska känna värme, inspiration och hemtrevnad.

Sehlhall Fastigheter skapar miljöer att må bra i, långt bort från det institutionella och likformiga. Man undviker långa korridorer, optimerar ljusinsläpp, luftgenomströmning och kombinerar en hemtrevlig boendemiljö med en skonsam och smidig arbetsmiljö. Avdelningar placeras på ett sådant sett att personal har god översikt och alltid kan vara tillgängliga för de boende.

Ett gemensamt projekt
Dan T. Sehlberg berättar att denna typ av fastighetsprojekt bör skapas från grunden. Redan vid det initiala planeringsstadiet kan då viktiga förutsättningar beaktas och optimeras.

– Det är ganska vanligt att bygga om fastigheter, men det tror vi är en ett sämre alternativ. En kompromiss. Om man exempelvis konverterar ett hotell till ett äldreboende så tappar man möjligheten att nyttja alla de nya rön och insikter som idag finns för hur man skall bedriva en god omsorg. Bygger man nytt har man helt andra förutsättningar, menar Sehlberg.

– Sveriges behov av social infrastruktur är en utmaning för hela samhället. Ett gemensamt projekt för att värna välfärden. Vi tar uppgiften på stort allvar. Många av oss på Sehlhall har över 30 års erfarenhet av att utveckla omsorgsfastigheter och vi är därför en trygg partner för kommunerna. Vår vision är att samtliga medborgares behov av omsorg skall kunna tillgodoses. Utan kompromisser, avslutar Dan T. Sehlberg.

Presenteras av: 

Sehlhall Fastigheter utvecklar Sveriges sociala infrastruktur genom att skapa lösningar som passar användare såväl som anhörigas behov. Därigenom möter och höjer vi dagens och kommande generationers förväntningar på dessa verksamheter. Sehlhall Fastigheter ska vara en eftertraktad samhällspartner som tillsammans med kommuner investerar hållbart och långsiktigt för att kunna ge människor en tryggare livsbana.

Läs mer här

Familjebostäder bygger fler hyresrätter än på 40 år

I en tid där många flyttar till ett snabbt växande Stockholm har Familjebostäder ett tydligt uppdrag att bygga fler bostäder. Kommande år bygger de rekordmånga hyresrätter.

Bostadsbrist är ett faktum på Stockholmsmarknaden sedan länge. Att köpa en bostadsrätt är dyrt och kräver en hög kontantinsats. Det gör att efterfrågan på hyresrätter ökar och att kötiden hos Stockholms bostadsförmedling är fortsatt över tio år.

– Vi vill givetvis vara en bidragande faktor för att lösa dagens bostadsbrist. I höst pågår bygget av nästan 1500 hyresrätter, räknat från spadtag till godkänt slutbevis. Det är det högsta sedan miljonprogrammets dagar, berättar Håkan Siggelin, chef för projektutvecklingsavdelningen på Familjebostäder.

Sju-åtta år
Men det tar fortfarande väldigt lång tid att bygga. I genomsnitt tar det sju-åtta år från projektidé till inflyttning i Stockholm. Under 2014 startade Familjebostäder därför projektet Stockholmshusen tillsammans med övriga kommunala bostadsbolag, exploaterings- och stadsbyggnadskontoret. Syftet är att öka byggtakten, korta produktionstiden för nya bostäder, och att göra det med god kvalitet.

Kortare tid
För att åstadkomma detta har en ny modell tagits fram som effektiviserar arbetsprocesserna. Husen har en bestämd utformning som kan repeteras. Det bidrar till att vinster kan göras både i planeringen och själva bygget. I de första Stockholmshusen har tiden kunnat pressas till mellan tre-fem år. – Förutom en förkortad tidsperiod hoppas vi även kunna minska och stabilisera byggkostnaderna, säger Håkan Siggelin och förklarar att det alltid kommer att vara en utmaning att sänka kostnader, men att det är enklare att stabilisera dem.

Snabbt och snyggt
De första husen i projektet blev klara tidigare under året. I höst påbörjades det andra Stockholmshusprojektet i Farsta strand och kommande tre år planerar Familjebostäder för ytterligare sju projekt med totalt 750 hyresrätter. – Det finns bara ett sätt att komma åt bostadsbristen och det är att bygga mer. Stockholmshusen är ett sätt att göra det snabbt och snyggt, säger Håkan Siggelin.

Presenteras av: 

Familjebostäder är en del av Stockholms stad och har jobbat för allas rätt till ett tryggt och stabilt hem i 80 år och idag bor över 42 000 stockholmare hos oss. De kommande åren bygger vi flera tusen nya hyresrätter. Så bidrar vi till Stockholms utveckling.

Läs mer här

Backaplan blir ny attraktiv stadsdel i centrala Göteborg

Göteborg står inför en kraftig utveckling de kommande åren. I ett av de största byggprojekten ska Backaplan utvecklas från en handelsplats med stora asfalterade ytor till en grön, hållbar och attraktiv stadsmiljö som blir en del av Göteborgs innerstad.

Backaplan är beläget på Hisingen, cirka 2 kilometer från Göteborgs centrum.

– Det är en stor och spännande utmaning att skapa en mängd hållbara och bra bostäder för breda målgrupper i en helt ny stadsmiljö. Vi på Riksbyggen är mycket glada över att få vara med på den här resan, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef på Riksbyggen i Göteborg.

Projektet i Backaplan är stort. Många aktörer är inblandade. Några av dem är Riksbyggen, Balder och KF Fastigheter som har ett samägt bolag som heter Norra Backaplan Bostads AB. De ska bygga cirka 2 000 bostäder av vilka Riksbyggen svarar för cirka 650. Längs de större gatorna ska det på bottenplanet finnas butiker, kommersiella lokaler och andra verksamheter.

– Upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska variera. Det blir både hyresrätter och bostadsrätter. Det ska finnas bostäder för alla målgrupper, såsom äldre och barnfamiljer. De ska få bra kvalitet till ett hyfsat pris.

I dag är Backaplan ett stort område med utspridda fristående byggnader, bland annat industrilokaler, lagerlokaler och köplador med stora parkeringsplatser.

– När Backaplan omvandlas från ett industri- och handelsområde till en ny del av Göteborgs innerstad innebär det också en stor förändring av områdets sociala karaktär. Tryggheten i området kommer öka. Att det stöps om i en ny form är för många en efterlängtad förändring.

Med sitt strategiska läge nära älven och stadens centrum blir Backaplan ett spännande och stimulerande område att bo och arbeta i. Projektet har ett stort fokus på miljö och hållbarhet. I projektets mål ingår begränsad klimatpåverkan, frisk luft, en giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv, och levande sjöar och vattendrag.

– Det kommer finnas kvartersparker och ett grönt promenadstråk som går genom bebyggelsen. Området får bland annat en stadsdelspark längs Kvillebäcken.

Parkerna ökar boendemiljöns attraktivitet. Samtidigt fyller de en viktig funktion för de förskolor och skolor som ska byggas. Det ska också byggas en idrottshall och ett kulturhus.

Backaplan är en del av Vision Älvstaden som är ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Målsättningen är att centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek.

– Backaplan blir navet för all kommunikation till och från de norra delarna av den blivande Älvstaden. I områdets norra del byggs bland annat en ny pendeltågsstation.

Hjalmar Brantingsplatsen kommer vara knutpunkten för kollektivtrafiken.

– Förbindelsen över älven till stadens centrum kommer utvecklas. Det blir täta buss- och spårvagnsförbindelser. Vid sidan av broarna med gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik blir det också mycket båttrafik, säger Mikael Ahlén.

Projektet startar nu, och Backaplan kommer utvecklas etappvis under 10–15 år, men ska utgöra en fungerande stadsmiljö under utbyggnadstiden.

Presenteras av: 

Svensk Exportkredit finansierar en grön omställning

För att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045 krävs stora investeringar för att ställa om, inte minst inom industrisektorn. Svensk Exportkredit (SEK) med statens uppdrag att stärka svensk exportnäring, har tagit initiativet att finansiera industrins omställning.

Många exporterande företag arbetar nu aktivt med att ställa om sina verksamheter för att minska utsläppen från fossila bränslen.

– Våra finansieringslösningar ger industrin mycket bra förutsättningar för att ställa om. Det kan handla om lån till nya energilösningar eller till hållbara transporter. I Sverige behöver vi en större andel transporter på järnväg, vatten och elektrifierade vägar, menar Johan Henningsson, hållbarhetschef på SEK.

SEK har lång erfarenhet av att finansiera internationella projekt inom förnybar energi och infrastruktursatsningar. Nu kommer de även att finansiera gröna initiativ i Sverige.

– Det handlar ofta om stora projekt som kräver långfristig finansiering och en förståelse för att hantera projektrisker. Nu använder vi vår erfarenhet för att finansiera industrins investeringar för omställning även i Sverige.

För att främja ett mer hållbart och miljövänligt samhälle har SEK även så kallade gröna lån. Dessa lån erbjuds företag vars produkter bidrar till minskad miljöbelastning eller effektivare resursanvändning. Förutom en lägre ränta får företagen en grön stämpel som visar att de bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål.

– Vi ser en ökad efterfrågan på grön finansiering. Merparten av de investeringar som sker kommer att handla om industrins behov av omställning till fossilsnålare verksamheter. Omställningen kommer samtidigt att vara en motor för nya klimatsmarta innovationer och affärsmöjligheter. Ett sätt för svensk exportnäring att fortsätta vara konkurrenskraftig, avslutar Johan Henningsson. 

Presenteras av: 

Fakta om Svensk Exportkredit
Svensk Exportkredit (SEK) ägs av staten och har i uppdrag att på kommersiella och hållbara grunder låna ut pengar till exportföretag, deras underleverantörer och utländska kunder. Med utlåning i 70 länder har SEK en gedigen kunskap om internationella affärer och är en naturlig samarbetspartner vid exportfinansiering.

Läs mer här

Hållbarhet på riktigt och i alla led

Västerbotten har mycket spännande att erbjuda med alltifrån härliga hotell till hundspann och månskensturer som lockar turister. Men även ett fantastiskt erbjudande kan gå tillspillo om gästerna inte hittar dit. Kvalitetssäkringen Västerbotten Experience uppmuntrar företag och destinationsbolag till att växa i samverkan.

– Vi bygger hållbarhet i alla led – ekonomiskt, socialt och miljömässigt, säger Annika Sandström, regionturismchef på Region Västerbotten.

Att satsa på hållbarhet i besöksnäringen har länge varit en ambition för Region Västerbotten Turism (RVT), men tillvägagångssättet var oklart fram till 2015. Då började RVT vidareutveckla och översätta en metod med kriterier för hållbar besöksnäring framtagen av FN-instiftade Global Sustainable Tourism Council (GSTC). RVT adderade sitt lokala perspektiv gällande produktutveckling, kvalitet och värdskap för att landa i kvalitetssäkringen Västerbotten Experience.

– Vi har fått feedback från internationella researrangörer om att gästerna tycker att det är svårt att boka upplevelser; vissa finns inte ens att boka på internet. Med Västerbotten Experience vill vi göra det enklare att erbjuda sammansatta upplevelser. Det ökar både tillgängligheten och köpbarheten, säger Annika Sandström, regionturismchef på RVT.

En extra skjuts framåt
Arbetet har finansierats med EU:s regionala fonder som gett den hållbara utvecklingen en extra skjuts framåt. Alla företag och destinationsbolag som ansluter sig genomgår en kvalitetssäkring som kan bidra till att göra dem mer köpbara. Dessutom får de även ta del av RVT:s kunskapshöjande insatser.

– Det har fallit väl ut; det måste vi säga med tanke på att närmare 100 företag har genomgått eller är i processen mot kvalificeringen, säger Annika Sandström.

Värna och vårda natur och kultur
För att kvalificeras som Västerbotten Experience måste platserna utvecklas med omtanke om hållbarhet – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar om att värna och vårda natur och kultur genom att bland annat laga mat på lokala råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom ska platserna vara relativt enkla att nå samt karaktäriseras av Västerbottens livsstil och gästvänlighet.

Annika Sandström förklarar att en plats som är attraktiv att besöka har ett utbud av varor och tjänster som skapar trivsel för Västerbottens invånare. Hållbarhetsarbetet och den utvecklade GSTC-modellen är nu en del av RVT:s kärnverksamhet. Syftet är helt enkelt att göra Västerbotten till en ännu bättre plats att leva och verka i.

– För att Västerbotten på ett långsiktigt hållbart sätt ska nå sin fulla potential behövs det strategiskt fokus och den konstruktiva samverkan RVT:s arbetsmetod erbjuder såväl turismföretag och destinationsbolag som kommuner. Nu ser vi fram emot att inspirera ännu fler att hoppa på tåget, avslutar Annika Sandström.

Presenteras av: 

Region Västerbotten turism är länets regionala turismorganisation och en del av Region Västerbotten. Vårt uppdrag är att verka för en hållbar utveckling av besöksnäringen i Västerbottens län. Vi arbetar strategiskt med frågor där skillnaden mellan besöksnäring och samhälle suddas ut. Västerbottens attraktionskraft bygger på våra gemensamma tillgångar i natur och kultur. De förädlas till produkter av Västerbottningar som inte bara är turismentreprenörer utan även invånare. Besöksnäring handlar om attraktion. Att attrahera inte bara besökare utan även ny befolkning, nya företag och investeringar. Dessutom gör en levande, attraktiv plats att fler väljer att stanna kvar och utveckla platsen de bor på.

Läs mer här

Emil Björk, VDC-ansvarig och Joakim Örn, digitaliseringschef

Med digitalisering och involvering siktar Veidekke mot hållbarhetsmålen

Med projekt i hela Skandinavien är Veidekke en etablerad aktör inom byggbranschen. Nu pågår ett digitaliseringsarbete i syfte att utveckla verksamheten och hjälpa till att nå de globala hållbarhetsmålen.

Vi har sett att det har varit enkelt att digitalisera de tidigare delarna av projekten, och nu är det fullt fokus på att effektivisera befintliga processer med hjälp av digitalisering. Men strategiskt har vi sikte på att designa helt nya processer för att komma åt den stora potentialen, säger Joakim Örn, digitaliseringschef.

Rent praktiskt innebär detta att man bland annat effektiviserar arbetet och ser över vilka moment som kan automatiseras för att spara tid. Fokus är att förenkla och anpassa processerna så att allt fortlöper smidigt för de medarbetare som dagligen ska arbeta med dem. Joakim betonar vikten av det Veidekke kallar involverande arbetssätt.

– Ett skräddarsytt systemstöd för våra medarbetare uppnås genom tidig involvering, så att vi förstår och kan tillgodose deras behov.

“Hela branschen måste digitaliseras”
Det kontinuerliga hållbarhetsfokuset gör att man bland annat måste hitta nya sätt att arbeta.

– Det är en utmaning helt klart, hela branschen måste digitaliseras för att vi ska kunna nå våra klimatmål, säger Emil Björk, ansvarig för VDC.

VDC står för Virtual Design Construction och är ett arbetssätt som går ut på att man bryter ner sitt mål i mindre, kvantifierbara mål som man kan mäta och följa upp. Arbetet sker i virtuella modeller, så kallade BIM-modeller, och i det här avseendet är Veidekke ledande i branschen.

– Vi har certifierat medarbetare i VDC sedan 2008. Vi mäter så mycket som möjligt för att kunna analysera och optimera vårt arbetssätt kontinuerligt, säger Emil. 

Matilda Lissert, hållbarhetsstrateg och Christian Clase, verksamhetsstöd & utveckling

Ekologisk hållbarhet en integrerad del i företagets strategi

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling är utgångspunkten för insatser och åtgärder som Veidekke dagligen arbetar med för att bidra till och driva utvecklingen i branschen framåt.

– För oss är hållbarhet en integrerad del i företagets strategi. Samhällsansvar, eller ”samfundsansvar” som våra norska kollegor uttrycker det, är en naturlig del av vår företagskultur. Där begrepp som värderingar, långsiktighet, värdeskapande samspel och involvering spelar en avgörande roll, säger Matilda Lissert, hållbarhetsstrateg.

Genom att arbeta med digitalisering har Veidekke infört många åtgärder som vart och ett påverkar miljön i rätt riktning. Med hjälp av livscykelanalyser kan man ta reda på i vilket skede en byggnad har som störst klimatpåverkan, med den informationen kan vi göra direkta åtgärder för att minimera detta. Genom miljödatabaser kan vi säkerställa medvetna val och genom att loggbokföra det vi bygger in får vi historik. Visar framtiden att något är farligare än vi trott så kan vi se i vilka projekt och i vilken omfattning vi använd ämnet och utifrån det vidta eventuella åtgärder.

–Tidigare har fokus i debatten handlat om byggnaders miljöpåverkan under brukarfasen. Men med förbättringar som mer energieffektiva hus, förflyttas miljöpåverkan nu till produktionsfasen som står för den största påverkan.

Ett sätt att minska klimatpåverkan under produktionsfasen är att bygga i trä. Vi bygger just nu Cederhusen i Hagastaden, Stockholm. Det kommer att bli ett av de största trähusprojekten i världen i innerstadsmiljö. Trä har många fantastiska egenskaper, det binder koldioxid och är ett förnyelsebart material, säger Matilda.

En involverande kultur
De involverande arbetssätten är något som genomsyrar hela kulturen på Veidekke. Det finns en stark ambition om social hållbarhet och att alla ska få vara med att påverka. Därför lyssnar man gärna på medarbetarnas idéer.

– Vi strävar hela tiden efter att bli bättre, avslutar Joakim.

Veidekke grundades i Norge 1936 och är det stora, lilla företaget. Med muskler men som alltid låter hjärtat visa vägen. Här är framtiden jämställd. Hållbarhet är inget modeord, det är handling. Hos oss är det viktigaste att alla får vara som hen vill, för det är då människor växer och bygger bra samhällen tillsammans. 

Läs mer på www.veidekke.se 

Visions förbundsordförande Veronica Magnusson

Fackförbundet Visions medlemmar utformar framtidens arbetsliv

I ett alltmer digitaliserat samhälle är det viktigt att ha arbetsmiljön i åtanke. Fackförbundet Vision jobbar tätt med sina medlemmar för att se till att både människor och verksamheter mår bra. 

Vision är ett växande fackförbund som drivs av ett starkt engagemang för arbetsmiljöfrågor. Idag är de 199 000 medlemmar. 

– Det som kännetecknar Vision är att det hela tiden har funnits ett otroligt starkt framåtdriv samt en vilja att utmana och prova vad som är fackliga frågor. Att värna klimatet och jobba med hållbarhet har vi gjort i över 10 år. Likaså att jobba för allas rätt att vara sig själv på arbetsplatsen, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson. 

Digitalisering i fokus
Visions medlemmar arbetar ofta där digitalisering står i fokus. Med jobb inom kommuner, regioner, i kyrkan och andra arbetsplatser där det behövs mycket administration och utveckling får deras kompetenser verkligen komma till sin rätt. För digitaliseringen går fort. 

– Deras kunnande kombinerat med möjligheterna som finns är en otrolig tillgång för verksamheten. En välfärd som fungerar i hela landet och klimatomställningen är ett par av de stora frågor som måste lösas och vi har inte tid att låta bli att använda den kompetens som finns, säger Veronica. 

Men det finns utmaningar även med digitalisering. Enligt en undersökning med Visions medlemmar går det åt i snitt 34 minuter per dag att lösa IT-relaterade problem och krångliga system. Veronica betonar vikten av att medarbetarna får vara delaktiga i utformandet av nya system och uppdateringar. 

– De är experter på verksamheten och förstår vilka behov som finns, säger hon. 

Omställningsavtal för medlemmar i riskzonen
En annan effekt av digitaliseringen som kan bli både utvecklande och utmanande för verksamheten är när de digitala möjligheterna leder till nya behov i verksamheten. I praktiken kan detta innebära att jobb tillkommer – men även att de försvinner. Vision har därför varit med och förhandlat fram ett omställningsavtal för de medlemmar vars jobb ligger i riskzonen.  

– Avtalet säkrar att det finns ekonomiska resurser och kunskap att erbjuda till exempel kompetensutveckling eller omskolning till nya jobb. Det kommer att vara helt nödvändigt för att säkra kompetensförsörjningen i välfärden, säger Veronica Magnusson. 

Ett mänskligare arbetsliv
När det kommer till frågan om arbetsmiljö ser Vision en tydlig tendens i att folk vill ha ett arbetsliv som är mer mänskligt och där det känns positivt att gå till jobbet.  

– Om man använder digitaliseringen rätt kan man bland annat kan frigöra tid, minska antalet monotona arbetsmoment och göra så att vi har möjlighet att bestämma själva över hur vi lägger upp vårt arbete. Vi behöver prata om hur vi använder tekniken för att både människor och verksamheter ska må bra, avslutar Veronica. 

Vision är en facklig organisation för offentligt och privat anställda med anknytning till kommun, region och kyrka. Förbundet grundades 1936 och är idag 199 000 medlemmar. 

Läs mer på www.vision.se 

PRV vill sprida kunskap om vikten av patent 

Immaterialrätt är ett snårigt men ack så viktigt ämne. Patent- och registreringsverket, PRV, är myndigheten som vill hjälpa andra myndigheter, lärosäten och företag om immateriella rättigheter för att i förlängningen stärka svenskt näringsliv. 

Patent- och registreringsverket jobbar dagligen med att göra kvalificerade bedömningar för olika patentlösningar. Det är en arbetsplats som svämmar över av olika sorters kunskap. 

– Hos oss sitter patentingenjörer, jurister och varumärkeshandläggare som snabbt ska kunna hantera vilken uppfinning som än kommer. De har sina teknikområden de omedelbart ska kunna sätt sig in i men de tar mycket hjälp av varandraMan löser inte ett ärende på egen hand, säger Ingrid Eklundenhetschef för teknisk enhet på patentavdelningen. 

Jimmie Femzénenhetschef Enheten för teknisk arkitektur och systemutveckling, fyller i: 

– Oavsett vad som kommer in ska vi kunna bedöma och snabbt ge ett svar. Den kollektiva kunskapen är otroligt viktig. 

En arbetsplats full av kunskap
PRV är en varierad arbetsplats med många olika roller och de letar alltid efter nya duktiga medarbetare till sitt expertteam. PRV anställer både nyutexaminerade från universitet/högskola och de med erfarenhet från olika branscher. För att nå ut ger de bland annat lunchföreläsningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. I det stora kontorshuset på Valhallavägen i Stockholm är det full fart. 

– De olika enheterna ligger på olika våningar, här finns allt från telekom till medicin, kemi och olika mekaniklösningar. Det är mycket spring bland planen, säger Jimmie. 

En arbetsplats full av kunskap.

“Vaccin skulle inte överleva en minut utan patentskydd”
Vid sidan av det dagliga arbetet med patentbedömningar jobbar PRV med att synas och nå ut till sina viktigaste målgrupper. 

– Små- och medelstora företag ligger oss varmt om hjärtat. Det är de som har mest användning av oss så det är otroligt viktigt att vi når ut till dem. De kunder vi har är tacksamma och tycker att vår hjälp är oerhört värdefull. Men vi behöver nå ut till fler, säger Christin Wendel, strategisk samordnare, Enheten för externa relationer. 

Andra målgrupper är företagsfrämjare och immaterialrättsexperter. Men också forskare, lärare och studenter på universitet och högskolor. Ingrid vill understryka att patent inte står i kontrast till tillgänglighet, vilket är en vanlig missuppfattning. 

– Vaccin skulle inte överleva en minut utan patentskydd. Om man skickar in en ansökan till PRV så får man publicera vad som helst. Har du patent har du valmöjligheterna. Vet företaget om detta kan vi rusta dem bättre för en internationell marknad. 

– Alla måste inte gå åt patenthållet men det är viktigt att vara informerad så man kan ta ett informerat val, avslutar Jimmie. 

Patent- och registreringsverket, PRV, är myndigheten för immaterialrätt. Vi arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det gör vi genom att öka kunskapen om och förståelsen för värdet av immateriella tillgångar. 

Läs mer på www.prv.se

Johannes Ris och Per Höglin, Byggstyrning och Kristian Samuelsen, Rendra AS

Så blev de världsmästare i digitaliserad byggproduktion 

För tre år sedan inledde byggföretaget Byggstyrning vad som kom att bli en stor succé: projektet Celsius i Uppsala Science Park. Nu har de vunnit pris i den internationella byggtävlingen buildingSMART Awards. En stor del av framgången menar de beror på det digitala verktyget StreamBIM. 

I den sex våningar höga och 10 000 kvadratmeter stora byggnaden ska Livsmedelsverket ha sitt kontor, vilket innebär att stora delar av huset kommer bli laboratorium. Detta är en av anledningarna till att det varit ett komplicerat bygge utöver det vanliga. 

– Det här är var ett utmanande projekt och vi kände tidigt att vi måste få till en riktigt bra byggprocess för att få det att flyta. Vi bestämde oss för att digitalisera alla processer för att få kontroll över dem samt kasta ut ritningarna till förmån för modellen, säger Byggstyrnings CTO Johannes Ris. 

De satte upp ett antal krav för att hitta det digitala hjälpmedel som passade deras behov bäst: det skulle vara lätt att förstå, tydligt gränssnitt, lätt att mäta i verktyget och enkelt att ta till sig information. 

– StreamBIM mötte våra krav. Initialt var vi lite oroliga att hantverkarna skulle förkasta hela konceptet men det blev verkligen tvärtom! Vi har fått ett oerhört bra gensvar från alla, det blev ett helt annat engagemang. Digitaliseringen förenklade deras vardag eftersom alla hade tillgång till all information och de fick en tydligare helhetsöverblick i projektet. Dessutom förkortades ledtiderna avsevärt vid frågor, säger Per Höglin, BIM-Manager på Byggstyrning. 

Ett större engagemang och nöjda medarbetare
Genom StreamBIM kunde var och en i projektet ta del av helheten, vilket ledde till en större sammanhållning och ett tydligare engagemang. I byggprocessmätningar där oberoende aktörer gjort enkätsundersökningar har resultatet entydigt visat på väldigt nöjda medarbetare. Och arbetet har nu burit frukt. I kategorin Construction tog de hem förstaplatsen i årets upplaga av buildingSMART Awards 2020. Projektet Celsius var en succé från början till slut. Förutom den lyckade arbetsprocessen stod byggnaden dessutom klar före utsatt tid och under budget. Och det digitala arbetssättet har gett mersmak. 

– Vi har fått en otrolig feedback från montörerna, de vill inte gå tillbaka till ritningarna, säger Kristian Samuelsen, Sverigechef StreamBIM. 

Testa StreamBIM Gratis på https://streambim.com/sv/  

För mer information kontakta kristian.samuelsen@StreamBIM.com  

CFP forskar interdisciplinärt om det offentliga rummet

 

Med huvudfokus på det offentliga rummet från olika disciplinära perspektiv bedriver Centrum för framtida stadsrum (CFP) djuplodande forskning inom urban form, mänskligt beteende, bostadsforskning och samhällsstudier.

Under ledning av föreståndare Tigran Haas samverkar KTH:s Centrum för framtida stadsrum med några av världens mest tongivande universitet i forskningen kring det offentliga stadsrummet. Forskningen omfattar allt från stadsplanering, psykologi och urban sociologi till arkitektur, urban ekonomi och social hållbarhet.
– Vårt huvudfokus är att flytta diskursen från objekten till platserna. Ofta glömmer man bort rummen mellan byggnaderna, men där händer oerhört mycket på många olika plan, konstaterar Tigran.

Tigran Haas, föreståndare för CFP


Vill påverka internationellt
Eftersom arbetet har en så tvärdisciplinär prägel samsas forskare inom bland annat kulturgeografi, samhällsplanering, statsvetenskap och mycket mer i samma lokaler. I kombination med centrumets starka samarbeten medför detta ett stort flöde av idéer, människor och kulturer, något som Tigran ser som en stor fördel.
– Allt vi gör ska inte bara påverka i Sverige utan även internationellt. Därför behöver vi bedriva forskning av hög internationell klass och det innebär att vi måste ta tillvara allas unika kompetenser. Ett exempel är vårt nära samarbete med MIT, som väldigt tidigt fokuserade på innovation och interdisciplinärt arbete; deras erfarenhet kommer oss väl till gagn.

Täta internationella samarbeten
Andra lärosäten som CFP har ett utbyte med är exempelvis Harvard University, University of London Berkeley, TU Vienna och ETH i Zürich. Tigran förklarar att de täta internationella kontakterna delvis är en del av rektor Sigbritt Karlssons visions för KTH, nämligen ett starkt fokus på internationalisering, jämställdhet och hållbarhet inom all forskning på KTH.
– Ett spännande forskningsprojekt kring Smart Cities sker tillsammans med Harvard och i ett annat arbetar vi med FN:s organ för hållbar stadsutveckling kring projekt i Afrika och Sydamerika.

Marknaden Balogun i Lagos, Nigeria. Omkring 2 000 nya invånare flyttar till staden varje dag.
Foto: Akintunde Akinleye, Reuters

 

En mängd spännande projekt
Tigran berättar att det finns en mängd olika ämnen han gärna skulle lyfta, inom allt från rättvisefrågor, urban form, gator och platsskapande metoder till interdisciplinärt tänkande, nya teorier och verktyg, data och digitalisering, men också policyer inom ”housing” och urban utveckling, men han väljer att belysa ett fåtal särskilt spännande projekt.
– Tillsammans med ETH och TU bedriver vi forskning inom Geographies of Age, där vi utforskar hur man kan utveckla hållbara bostäder som alla har råd med trots en alltmer åldrande befolkning.

I ett annat projekt sammanställer CFP en stor forskningsdatabas med den mest framstående forskningen inom det offentliga rummet inom hela 25 discipliner.
– Den kommer att bli open access om ett drygt år, om allt går bra. Vi tittar också på nätverkssamhällen och digitalisering, kulturarv och livskvalitet i det offentliga rummet. Det finns så enormt mycket att hämta och upptäcka för att vi ska kunna utveckla morgondagens samhälle, avslutar han.

 

Presenteras av: Centrum för framtida stadsrum

 

Centre for the Future of Places (CFP) är ett internationellt nav för forskning kring det framtida rummet.

CFP har inrättats för att främja hållbar stadsutveckling genom att ändra inriktning för den urbana diskursen från föremål till platser samt för att bidra till hälsosamma och bovänliga städer inom disciplinerna stadsplanering och stadsarkitektur. Centret fokuserar på hur staden ska planeras, utformas och modifieras på bästa sätt för att möta både dagens och morgondagens utmaningar.

Läs mer om CFP här