– Motala är rätt kommun att arbeta i om man vill utvecklas genom att jobba med engagerade kollegor i någon av samhällets viktigaste verksamheter, exempelvis äldreomsorgen, socialtjänsten och skolan. Vi erbjuder en dynamisk utvecklingsmiljö i en medelstor kommun där det händer mycket, säger Peter Wikander, HR-chef i Motala kommun.

– Efter ett par år som lärare kände jag att jag ville vidareutvecklas. Jag utbildade mig till förändringsledare och hjälpte andra skolor i deras förändringsprocesser. 2014 fick jag min första rektorstjänst på en F-6 skola. Sedan två år tillbaka är jag rektor på Mariebergsskolan, en relativt nybyggd högstadieskola, säger Helena Mellberg, som började som mellanstadielärare i Motala kommun år 2000. 

Livskvalitet med småstadsmiljö och natur
En anledning till att hon stannat så länge i Motala kommun är att hennes rektorer varit bra på att fånga upp hennes ambitioner genom att erbjuda nya möjligheter, exempelvis en ambassadörsutbildning för presumtiva chefer.

– Här kan jag fortsätta utvecklas i många år framöver. Jag uppskattar även livskvaliteten i att ha naturen och vattnet runt knuten och att det är lätt att samverka över förvaltningsgränserna i kommunen. Motala är en lagom stor och greppbar kommun med korta avstånd till det mesta. Samtidigt präglas kommunen av tillväxtambitioner och framåtanda. Här finns dessutom en genuin ambition att verkligen lyssna på medarbetarna och ta in deras synpunkter och idéer, säger Helena Mellberg.

– Jag började arbeta i Motala kommun år 2000 och har sedan dess kontinuerligt utvecklats i olika positioner, bland annat som enhetschef för rehabiliteringsverksamheten och som ansvarig för ett nytt äldreboende. Jag har också jobbat med omställningsprocesser då kommunen lagt ner och startat nya verksamheter, säger Anna-Karin Duva, enhetschef inom äldreomsorgen i Motala kommun.

Investerar i medarbetarnas kompetensutveckling
En faktor som gör att hon trivs i Motala kommun är att kommunen satsar mycket på att kompetensutveckla sina medarbetare. Anna-Karin Duva uppskattar även den omfattande samverkan med andra aktörer och att hon kontinuerligt erbjudits nya karriär- och utvecklingsmöjligheter under sina år i kommunen.

– Motala kommun kan erbjuda en oslagbar livskvalitet. Här får man mycket boende för pengarna, pendlingsmöjligheterna från Linköping och Norrköping är goda och såväl skolor som barnomsorg håller en genomgående hög kvalitet. Vi har även ett levande föreningsliv och många fina naturområden, ofta i anslutning till vattnet. Motala är dessutom en vacker stad med en välbevarad stadskärna och ett fint hamnområde, säger hon.

Läs mer om Motala kommun här

Pelle Mikaelsson, projektledare inom stadsutveckling: ”Om du gillar förändring och utveckling så är Knivsta kommun definitivt en attraktiv arbetsgivare”

– Det har känts självklart att stanna kvar i Knivsta eftersom jag hela tiden har fått lära mig nya saker, i nya yrkesroller. För den som vill vara med och utveckla verksamheten kan Knivsta kommun erbjuda många möjligheter, säger Pelle, som började här 2012 som byggnadsinspektör.

Därefter har han varit bygglovschef och chef för samhällsbyggnadskontoret. Idag är han projektledare för större stadsutvecklingsprojekt.

Han tycker att Knivsta kommun präglas av generositet, kreativitet och glädje. Tillväxten märks.

– Vi planerar just nu två nya hållbara stadsdelar. Att få vara med och bygga upp dem från grunden är en unik utmaning. Knivsta kommun satsar verkligen på stadsbyggnadsfrågor. Här kombineras den medelstora kommunens perspektiv med storstadsregionens utmaningar och möjligheter. Om du gillar förändring och utveckling så är Knivsta kommun definitivt en attraktiv arbetsgivare.

Åsa Spolander, verksamhetsutvecklare inom digitalisering: ”Knivsta kommun är bra på att fånga upp medarbetarnas engagemang”

När möjligheten att bli verksamhetsutvecklare med fokus på digitalisering dök upp var det en spännande utmaning, säger Åsa, som arbetat i Knivsta sedan kommunen bildades. Hon är lärare i grunden och arbetar idag som verksamhetsutvecklare. Hon följer också det uppskattade chefsaspirantprogrammet - en utbildning för utvalda medarbetare som visat intresse för att gå vidare till en chefsroll. 

– Arbetsklimatet är jättebra. Det finns en positiv stämning, och en tillit och värme mellan medarbetarna. Kommunen är verkligen bra på att fånga upp medarbetarnas engagemang genom att erbjuda olika utvecklingsvägar. Jag har alltid känt mig uppskattad och utmanad i min roll.

Arbetet med digitalisering som ett sätt att skapa nya möjligheter för att klara välfärdsuppdraget är både viktigt och spännande, tycker Åsa.

– Det är roligt att arbeta inom ett område där vi kan åstadkomma så mycket.

Vill du veta mer? Klicka här

Som nyanställd erbjuds du kompetensutveckling och ökad kommunkännedom för att på bästa sätt ta dig an din samhällsroll. Här är ett aktivt värdegrundsarbete, meningsfullhet samt fokus på hälsa av högsta prioritet.

– Att arbeta i en kommun är att bygga vårt gemensamma samhälle. Det finns inget viktigare uppdrag. Du ställs inför situationer som kräver hela din kompetens och kreativitet – men du får så mycket tillbaka när du ser hur din insats får människor att utvecklas. Att arbeta tillsammans med andra som brinner för samma frågor skapar dessutom kamratskap och arbetsglädje, säger utvecklingsledaren Eva Björklund.

Värdegrundsarbete utvecklar verksamheten
I Upplands Väsby kommun arbetar man på olika sätt för att ta till vara på medarbetarnas kompetens och kreativitet. På social- och omsorgskontoret har man valt att ha ett aktivt värdegrundsarbete som verktyg i verksamhetsutvecklingen. I workshops och i samtal på enheterna har medarbetarna utarbetat värdegrundens fyra ledord: delaktighet, kompetens, tillit och respekt.

– I värdegrundsarbetet tar våra medarbetare fram idéer kring hur vi utvecklar verksamheten utifrån de fyra värdeorden. Vi har grymt kompetenta medarbetare som driver utvecklingsarbetet, konstaterar Eva Björklund.

Väsby vågar och gör
Enligt kommundirektör Regina Kevius är det bästa med Upplands Väsby kommun att många idéer kan förverkligas relativt snabbt. Väsby vågar, helt enkelt. Fokus är att kunna göra det bättre för människor genom hela livet, från förskola till äldreboende. Enligt henne är balans avgörande för att skapa medarbetarengagemang.

– Vi tror att hållbara organisationer kännetecknas av välmående och engagerade medarbetare som får möjlighet till att utvecklas. Välkommen till Väsby!

Läs mer om Upplands Väsby kommun här

Socialsekreteraren Firouzeh Badiee har arbetat inom socialtjänsten i över 25 år. Under den tiden har hon hunnit med både fältarbete, att arbeta med familjehem och som medlare innan hon nu kommer att axla rollen som samordnare i den nya satsningen.
– Vi är en grupp om tre personer med erfarenhet av såväl barn- och ungdomsstöd och -behandling som institutionsvård. Vår uppgift blir att fungera som ett bollplank till socialsekreterarna och ge konsultativt stöd och coachning innan uppdraget skickas vidare till behandlarsidan.

Ska höja både effektivitet och kvalitet
Det nya arbetssättet innebär att all öppenvård kommer ansökas via en ingång. Firouzeh och hennes kollegor kommer att ta emot remisser från myndighet, som tidigare nämnt ge konsultativt stöd utifrån behovet av insatser, fördela ärendet till rätt insats, samordna samt följa upp insatserna. Genom att utveckla samarbetet mellan myndighet och insatser är målet att höja både effektiviteten och kvaliteten i det sociala arbetet.
– Nu ska utredarna kunna fokusera på att fatta beslut om öppenvård medan vår grupp bistår med kunskap och förslag om insatser. Vi förenklar alltså för socialsekreterarna, inte minst eftersom de inte behöver ha stenkoll på vilket insatsutbud som finns. Samtidigt blir det lättare att ge rätt hjälp, snabbare.

Vill ständigt bli bättre
Enhetschefen Helena Nyberg har liksom Firouzeh över 25 års erfarenhet av socialt arbete. Hon betonar att det faktum att myndighet och insats ryms inom samma förvaltning skapar stora möjligheter att göra skillnad i det sociala arbetet.
– Närheten underlättar att se över och utveckla metoder och arbetssätt, något som alltid är högt på agendan här i Uppsala. Vi vill ständigt bli bättre och den attityden präglar också hur vi ser på medarbetarnas utveckling – socialförvaltningen har en omfattande kompetensutvecklingsplan och det finns ett tydligt fokus vad gäller fortbildning och utbildning. Som ny medarbetare får man dessutom ett strukturerat introduktionspaket som täcker hela förvaltningen och på ett smidigt sätt lotsar in en i arbetet.

Ivriga att komma igång
Både Helena och Firouzeh är tydligt ivriga att komma igång med det nya arbetssättet och de är övertygade om att det kommer att innebära fördelar både för medarbetarna och klienterna.
– Eftersom vi har ett så pass stort utbud av öppenvård vet vi att det finns många vinster med att göra den här förändringen. De som kommer till oss för att få hjälp kommer att kunna få det snabbare och det i sin tur lär öka både motivation och trivsel hos våra medarbetare, avslutar Helena.

Varje år tar SOS Alarm emot tre miljoner samtal. Omkring 150 av dessa når varje dag SOS-operatören Linda. Hon har varit en del av SOS Alarm i över elva år och beskriver hur hon i varje samtal, via en avancerad teknikplattform, arbetar nära SOS-sjuksköterskor från hela landet. Det gör att rätt resurser kan skickas till rätt plats, i rätt tid – och med rätt prioritering.

– När jag svarar ”SOS 112 – vad har inträffat?” gör jag en larmplan för att hantera ärendet. Vid vårdsamtal och när jag behöver stöttning i medicinska frågor kan jag koppla in en SOS-sjuksköterska, säger Linda.

Fredrik är SOS-sjuksköterska sedan några månader. Med erfarenhet som specialistutbildad ambulanssjuksköterska ser han många fördelar med att nu arbeta per telefon.

– Det är här vårdkedjan börjar och här kan jag hjälpa många fler. Jag ångrar inte en sekund att jag tog det här steget, berättar han.

Men att utföra ett arbete per telefon, där sinnena är begränsade, är också utmanande. För att få en bild av vad som hänt används en särskild samtalsmetodik och intervjuteknik där allt från bakgrundsljud till nyanser i rösten lyssnas in.

Ett utmanande uppdrag
Något som också är utmanande är samtal från någon som förlorat en anhörig – likaså samtal från inringande som väljer att avsluta sitt liv och där den sista stunden delas med SOS-operatören eller SOS-sjuksköterskan.

– Ibland vill jag bara hålla om den som ringer in, berättar Linda. Det finns ljud och samtal som är svåra att skaka av sig, men det är en del av jobbet och vi får mycket hjälp att hantera det.

”En jätteboost”
För att lyckas i rollen som SOS-sjuksköterska och SOS-operatör krävs en rad egenskaper, bland annat att man är lugn, lyhörd, orädd och kan arbeta i ett högt tempo. Det lägger en solid grund för att utföra ett livsviktigt uppdrag – varje dag.

– Det är fantastiskt att få gå till ett jobb och rädda liv, säger Linda. Att tillsammans med den som ringer in kämpa sig igenom en hjärt- och lungräddning och rädda ett liv, det är en jätteboost.

Gör skillnad vid gränsen 
En av dem som bidrar är Maja Wasserstrom som jobbar i en gränsskyddsgrupp i Malmö. Med hela Skåne som sin arbetsplats och med ett gäng kollegor lika tajta som en andra familj går Maja till jobbet med pirr i kroppen.
– Jag vet att det jag gör är meningsfullt – jag älskar verkligen mitt jobb. När jag jobbar är jag alert till 100 procent. Jag använder alla mina sinnen för att lista ut var jag kan hitta och stoppa varor som inte ska vara i Sverige. Ingen dag är den andra lik; ena dagen letar jag och mina kollegor narkotika och vapen tillsammans med en sökhund, nästa dag röntgar jag lastbilar med vår toppmoderna skannerbil och en tredje dag gör jag rattfyllerikontroller på vägen.
Hjälper Sveriges företagare
En annan av dem som bidrar är Zuher Rajpar som jobbar på klareringsexpeditionen på Arlanda. Han möter företagare och transportörer som tar in varor till Sverige.
– Det här jobbet går aldrig på slentrian. Jag möter olika kunder, allt från egenföretagare som ska sälja frukt på ett förortstorg till tullombud som jobbar för näringslivets toppföretag. Tillsammans med andra myndigheter – var och en med sin specialkunskap – får vi Sverige att rulla.
Det är ingen slump att många av Tullverkets medarbetare stannar länge på myndigheten. Utveckling uppmuntras och det finns många möjligheter att bredda sig eller fördjupa sig inom myndighetens breda verksamhet. De närmaste åren kommer Tullverket att ha ett stort behov av att  rekrytera nya medarbetare som vill vara med och göra en meningsfull insats. Är du en av dem?

Läs mer 

Tullverket är en statlig myndighet som ska kontrollera flödet av varor in och ut ur Sverige, bidra till ett säkert samhälle och säkerställa konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd.

Läs mer här

 

Patent- och registreringsverket är en stor arbetsplats för många ingenjörer. Som patent­ingenjör på PRV får man se vad uppfinnare och forskare arbetar med genom att granska patentansökningar och besluta om något ska patenteras.

– Vi tittar på en uppfinnings uppfinningshöjd. Det innebär att en uppfinning ska vara ny och kunna tillgodogöras industriellt för att kunna patenteras, säger Tobias Viskers, patentingenjör på Patent- och registreringsverket.

Tobias Viskers tycker att arbetsuppgifterna som patentingenjör är intressanta och utmanande och tror att det är viktigt att man besitter en nyfikenhet och ett intresse inför att se ny teknik. Han tillägger även att yrket kräver att man kan arbeta i ett högt tempo och vara effektiv men samtidigt bibehålla en hög noggrannhet. Något han även tror är viktigt i rollen är att man tycker om att kommunicera med kunder på en internationell nivå eftersom de får in ansökningar från hela världen.

Alla nyanställda ingenjörer får gå en introduktionsutbildning på 18 månader för att lära sig arbetet. Utbildningen berör betydelsen av patent, hur patent ska bedömas och vad som krävs för att något ska kunna patenteras.

– Vi har inga krav på arbetslivserfarenheter men vill att man har rätt teknikkompetens. Våra ingenjörer får även gå en språkutbildning eftersom vi handlägger internationella ansökningar, säger Theresia Lasu Waleij, HR-­specialist på Patent- och registreringsverket.

Arbetsmiljön på PRV är samarbetsinriktad där alla ser till helheten och arbetar för gemensamma mål. Eftersom arbetet innebär ett intensivt granskningsarbete är de måna om att deras ingenjörer har ett liv i balans med en bra tillvaro även utanför arbetet.

PRV arbetar aktivt med externa informationsuppdrag på mässor, universitet och högskolor – för att informera om vad de gör och bidra till tillväxt. PRV är också en internationell myndighet med omvärldsfrågor i fokus och har många internationella samarbeten och kontakter genom bland annat EUIPO och EPO och även tillsammans med SIDA.   

Läs mer här