Det är medarbetarna som är den avgörande faktorn och som skapar kvalitet. Det menar förvaltningschefen på omsorgsförvaltningen i Kristianstad, Camilla Gärdebring.
– Kvaliteten skapas i varje möte med den enskilde och därför är det nödvändigt att de som arbetar här trivs och känner att de kan påverka. Därför har medarbetarna möjlighet till stor frihet under ansvar, för att inom givna ramar arbeta med sin egen enhet och utveckling.

Sveriges bästa äldreboende
HR-strategen Birgitta Ripstam Svanell berättar att Kristianstad arbetar strategiskt med ledarförsörjningsfrågor och utgår från tydliga ledarprofiler till grund för all rekrytering. Kommunens systematiska angreppssätt har lett till en mängd positiva effekter.
– Förutom att vi har tydliga karriärvägar, både yrkesmässigt och lönemässigt, har Tätörtsvägens demensboende utsetts till Sveriges bästa. Dessutom blev vi utsedda till näst bästa LSS-verksamhet inom funktionshinderområdet för bara några veckor sedan.

Bygga en grundtrygghet
Verksamhetschef för Tätortsvägens demensboende är Maria Bergström, som nyligen också var finalist till utmärkelsen Guldkransen – årets bästa ledare inom vård och omsorg.
– Att vi har utsetts till Sveriges bästa demensboende är ett fantastiskt kvitto på att vi gör rätt. Ett personcentrerat arbetssätt är en viktig faktor, men jag är övertygad om att det också är väldigt viktigt att bygga en grundtrygghet och goda relationer inom hela teamet. Då kan vi ge ett bemötande i toppklass som i sin tur leder till mängder av andra goda effekter.

Både Camilla, Birgitta och Maria är överens om att framgångarna sporrar dem till att bli ännu bättre.
– Vi har blivit ett föredöme för svensk demensvård. Det känns helt otroligt, men vi tänker inte nöja oss med det. Äldreomsorgen blir allt mer individanpassad och vi utvecklas med den – varje kund ska få vara huvudperson i sitt eget liv, avslutar de.

Cirka 80 procent av alla personer som bor på särskilda boenden lider av inkontinens och använder dagligen någon form av inkontinenshjälpmedel.¹ Det ledande hygien- och hälsobolaget Essity har därför satsat på innovativa och hållbara lösningar för inkontinensvården. Genom det digitala inkontinensverktyget TENA Identifi har vården nu en metod som kan underlätta inkontinensutredningar och därmed erbjuda en mer personcentrerad vård.
– Essity arbetar kontinuerligt med att förstå och kartlägga vad våra kunder har för behov och hur vi kan hjälpa dem med mer än våra hygienprodukter, säger Axel Nordberg, chef för digitala lösningar på TENA hos Essity.

Kartläggningen visade tydligt att det fanns mycket att vinna på att bättre utnyttja smarta digitala lösningar för att underlätta kundens arbete, något som ledde till att företaget utvecklade ett antal sensorlösningar inom flera kategorier.
– En av dessa kategorier är inkontinens och där har vi tagit fram TENA Identifi. Sensorskyddet ser vid första anblick ut som ett helt vanligt inkontinensskydd men är utrustat med sensorer. Sensorerna i skyddet känner av när och hur mycket användaren kissar och informationen överförs sedan trådlöst via molnet till ett webbverktyg. Där kan sedan personalen enkelt se en individuellt skapad rapport och utifrån den planera toalettbesök samt storlek och rätt användning av inkontinensskydd.

Fokus på det personliga mötet
Bättre kunskap om individen gör att vårdtagaren får komma på toaletten i rätt tid, slipper onödiga byten och får en sammanhängande nattvila samtidigt som personalen får tid till det personliga mötet.
– Med hjälp av TENA Identifi kan antalet läckage utanför skyddet minska med över 60 procent, vi kan använda färre och tunnare skydd vilket kan minska avfallet med 35 procent.²Ett exempel på framtida användningsområden är att också kunna se tidiga tecken på förändringar i vårdbehov och ge rekommendationer till förväntade vårdinsatser och optimalt användande av produkter utifrån det.

Så har TENA Identifi lyft inkontinensvården i Ronneby kommun
Distriktssjuksköterskan Malgorzata Knap i Ronneby är en superuser för TENA Identifi, det vill säga en person som hjälper till att implementera och ge råd till vårdpersonal kring användningen av TENA Identifi.
– Tack vare verktyget får man mycket information om vårdtagaren, vilket innebär att man kan ge en optimerad, personcentrerad vård. På min arbetsplats har det förändrat hela vårt arbetssätt – fokus har skiftat från organisatoriskt till individanpassat och ju mer vi använder mätningarna desto säkrare och snabbare blir vi i våra beslut. Resultatet blir att vårdtagarna får hjälp till toaletten när de faktiskt behöver det, slipper onödiga byten och får sova hela natten.

Malgorzata betonar att även om det finns besparingar att göra både ekonomiskt och för miljön, kan vinsterna med TENA Identifi inte bara mätas i pengar.
– Man sparar inte bara på skydden utan på allt annat runt omkring. Vårdtagaren får en individuell vårdplan med rätt inkontinenshjälpmedel utifrån sina behov, man slipper läckage som kräver krångliga byten av skydd och sängkläder och personalen får en bättre arbetsmiljö och mer tid med vårdtagaren, avslutar hon.

För mer information, gå in på www.tenaidentifi.se

(1) Socialstyrelsens Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014
(2) Essity data on file: Kvantitativa resultat av före- och eftermätning med TENA Identifi baserat på 207 brukare i 25 olika kommuner, mars 2017.

För projektutvecklingschefen Eva Kriegelstein var det möjligheten att få påverka och att göra skillnad för samhället som lockade hos Stenvalvet.
– Stenvalvet vill bidra till samhällsutvecklingen. Vi vill därför gärna komma in tidigt i processen när kommunerna planerar nya områden. På så sätt kan vi vara delaktiga och bidra med hur vi bäst kan skapa bra boenden för äldre, skolor och andra samhällsfunktioner.

Målet är att utforma effektiva äldreboenden och biståndsbedömda trygghetsboenden, där det första är avsett för personer som behöver heldygnsomsorg, medan det senare är för de med ett visst behov av omsorg, men inte dygnet runt.
– Via ett bra biståndsbedömt trygghetsboende kan man skjuta upp eller till och med undvika att flytta till ett äldreboende. Detta skulle sänka de höga kostnader som traditionella äldreboenden innebär och det är en nödvändighet för att klara framtidens äldreomsorg.

Arbetsmiljöfrågor är viktiga
Fokus är att skapa ett boende där trygghet och värdighet prioriteras med en fin hemmiljö. Men det gäller att också prioritera arbetsmiljöfrågorna. Antalet äldre kommer att öka i förhållande till personal, lokalerna behöver vara effektiva och genomtänkta.
– Genom att medvetet utforma boendet med hjälp av färgsättning, materialval och belysning så underlättar det för till exempel människor med demenssjukdom, rörelsehinder och/eller synnedsättning. Det ger bättre förutsättningar till självständighet.

Det finns också stora fördelar med att bygga lokaler som skapar synergier mellan olika grupper. Förlägger man ett äldreboende i anslutning till en förskola kan verksamheterna dela på exempelvis kök och parkering. Det ger också personalen chansen att samarbeta och effektivisera.
– Dessutom skapar vi möjligheter för mötet mellan barn och äldre, vilket är jättehärligt. Här finns mycket att vinna, men vi måste våga tänka steget längre när vi bygger nytt, avslutar Eva.

Visiba Care förbättrar det digitala vårdmötet

Visiba Care är en skalbar teknisk plattform som ger vårdorganisationer möjlighet att öppna en eller flera digitala mottagningar i egen regi där vårdpersonal kan möta patienter, antingen via meddelanden eller videomöten med upp till fem deltagare. Plattformen består av ett webbgränssnitt för vårdgivaren och en app för patienterna där vårdgivaren själv kan konfigurera vårderbjudande per mottagning. Nu finns även möjligheten att integrera [Red Robin], en automatiserad triage- och anamneslösning för effektivisering av utvalda patientflöden.

Primärvården har på många håll kommit en bra bit på vägen med digitala vårdmöten som komplement till fysiska, men störst värde för både vård och patient skulle uppnås genom att införa digitala vårdmöten i alla typer av behandlingskedjor. Visiba Care vill bidra till denna utveckling med sin SaaS-tjänst, som idag är Nordens ledande plattform för digitala vårdmöten.
– Inom exempelvis specialistvården skulle ett stort antal möten kunna göras digitalt och spara extremt mycket tid och frustration för både patient och vårdpersonal. Stora delar av den initiala kontakten i primärvården skulle därutöver kunna automatiseras för att frigöra tid för vårdpersonal att verkligen fokusera på det faktiska mötet. Detta medför också att båda parter blir bättre förberedda, konstaterar Peter Tyreholt, produktchef för Visiba Care.

Johan Gustafsson, CEO, och Peter Tyreholt, CPO Visiba Care

”Den goda, nära vården”
Arbetet med plattformen pågår i kontinuerlig samverkan med Visiba Cares kunder för att utveckla framtida relevanta funktioner och vårdflöden samt göra tjänsten enklare att använda.
– Det finns alltid en risk för digitalt utanförskap, men redan idag arbetar vi med vårdpersonal som stöttar patienter med digital uppkoppling till olika vårdkontakter i hemmet. Det går i linje med den stora reformagenda som är kopplad till konceptet ”den goda, nära vården”, betonar vd Johan Gustafsson.

Visiba Care är licensbaserad och CE-märkt; plattformen ställer höga krav på användarautentisering och följer alla riktlinjer kring GDPR och patientdatalagen.
– Vårdgivarna köper de tjänster de vill ha, vilka hela tiden uppdateras och utvecklas med moderna och innovativa lösningar. Vi hjälper dem att sy ihop allt till en sömlös patientresa. Det är ett spännande område som skapar otroligt mycket värde för de som behöver det allra mest, avslutar Johan och Peter.

Samverkan gör skillnad för familjer

I Sverige finns flera verksamheter som hjälper barn och föräldrar till en fungerande familjesituation. Det kan handla om olika utmaningar i föräldraskapet eller livssituationen. I perioder kan många föräldrar känna sig otillräckliga och behöva vägledning framåt – då kan en familjecentral vara helt rätt.
– Det finns nog ingen förälder som aldrig upplevt svårigheter i sitt föräldraskap. Vi kan ge stöd i krävande situationer, säger Moa Mellbourn, socionom på familjecentralen Söder i Helsingborg och styrelseledamot i Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).

När en familjesituation skaver kan det för många familjer kännas som ett stort steg att kontakta socialtjänsten men det kan däremot vara enklare att söka vägledning hos en familjecentral. Det är en hälsofrämjande verksamhet som arbetar generellt och förebyggande för att stötta föräldrar och barn.

– Vi är anställda av socialtjänsten och samverkar med barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen och öppna förskolan för att kunna ge stöd efter varje familjs behov, förklarar förklarar Eva Vilhelmsson, socionom på familjecentralen i Hammarö kommun och styrelseledamot i FFFF.

– Genom öppna förskolan träffar vi många familjer och skapar relationer i en avslappnad miljö. Ofta underlättar det att kontakta en socionom som man redan har en relation med – till exempel från en sångstund på öppna förskolan, säger Moa Mellbourn.

Stort fokus vid relationsbyggande
Verksamheterna sitter vägg i vägg under samma tak vilket enligt Moa och Eva kan innebära en trygghet för familjerna. Det blir lätt att förmedla kontakter och att tillsammans hjälpa och stötta familjer.

– Vi lägger stort fokus vid relationsbyggande vilket gör att föräldrar återvänder till oss när en ny situation uppstår, berättar Eva Vilhelmsson.

– Det kan handla om en separation eller kanske att ett nytt syskon är på väg. Vissa föräldrar har jag haft kontakt med till och från i flera år. När man bygger en god relation blir det lätt att höra av sig igen när det dyker upp ett nytt behov, tillägger Moa Mellbourn och förklarar att alla ibland kan känna sig vilsna i sitt föräldraskap.

– Vi försöker synliggöra föräldrarnas kompetenser och där kan några få samtal göra stor skillnad. Många gånger krävs bara en mindre insats, avslutar Eva Vilhelmsson.

En familjecentral är en verksamhet där barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samverkar i gemensamma lokaler. Socialtjänstens representant är oftast socionom till yrket, men titeln varierar. Familjecentralens verksamhet är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande och riktas till blivande föräldrar, föräldrar och barn samt andra viktiga vuxna kring barnen. ldag finns drygt 270 familjecentraler eller familjecentralslikande verksamheter i landet. Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) stöder utveckling, forskning och spridning av familjecentraler i landet.

Läs mer här

Sälj ditt bolag, men fortsätt utveckla affären och tjäna pengar

För ägare av bolag inom IT, eller IT-relaterad konsulting, som byggt upp sitt företag under många år är vardagen efter att de trappar ner arbetstiden eller efter pensionen en stor och viktig fråga. Det är vanligt att de väljer att sälja hela eller delar av företaget men fortsätter att vara involverade på andra sätt för att kunna säkra sina framtida tillgångar. Beachhouse one BHO specialiserar sig på att matcha ägare med rätt köpare och hitta industriella synergier mellan de båda för att uppnå bästa möjliga resultat framåt.

Företagsägaren vill oftast inte sluta arbeta helt utan väljer istället att stanna kvar i ledningen eller som styrelseledamot efter försäljningen av sitt bolag. Detta förutsätter dock att rätt köpare hittas

som har samma synsätt på hur bolaget ska drivas och som kan visa omsorg för personal och kunder. Detta motiveras av både köparen och säljarens intresse då de vid en försäljning rakt av inte får ut maximalt och långsiktigt värde av bolaget. Om ägarna istället arbetar kvar tre till fyra år och tar tillvara på affärsmässiga synergier i den nya konstellationen så skapas ett högre värde för båda.

Starkare spelare tillsammans
Per-Olov Lindgren på konsultfirman Beachhouse one är specialiserad på köp och försäljning av bolag och på att hitta precis rätt matchning mellan ägare och köpare. Där handlar det inte om att kapa kostnader och spara in på personal utan istället se hur bolaget kan bli en bättre leverantör till kunderna.

– Jag arbetar med att sätta samman flera bolag som har varsin styrka – det ena kan ha kundstocken medan det andra har bra produkter/tjänster som kan säljas till dessa kunder, säger Per-Olov. Genom att flera bolag slås ihop blir de en starkare spelare tillsammans. Då skapas lönsam tillväxt och ledarna kan stanna kvar och driva sina affärer samtidigt som bolagets identitet och varumärket de byggt upp ofta kan fortleva under ett gemensamt paraply.

Skapa en stor IT-koncern
Det finns en marknad för en ny stor IT-koncern som byggs upp av flera bolag med 50–200 MSEK i omsättning vardera. Med en stark finansiell huvudägare och lönsamma bolag i gruppen kan man ingå i ett större sammanhang som:

Uppnår stabilitet, tillväxt och lönsamhet
Kan konkurrera och vinna kundavtal med stora och med offentliga kunder
Har kapital att investera i rekrytering, produkter/tjänster och försäljning/marknadsföring
Kan investera och ta risker i koncept och nya idéer
Kan göra förvärv
Ökar värdet i de bolag som ingår i koncernen

Gediget nätverk
Beachhouse one har den kompetens inom IT-sektorn som behövs och ett gediget nätverk av både företag och köpare.

Kontakta Per-Olov Lindgren så kommer jag förbi och diskuterar strategi och potential.

Det blir en inspirerande kostnadsfri timme som du garanterat kan räkna hem.

Gunnel Svensäter är professor i oral biologi på Malmö Universitet, tandläkare och programansvarig för Foresight.

– Programmet involverar runt 40 personer på olika nivåer, allt från juniorer till seniorer, och från olika vetenskaper. Vi jobbar med forskare från bland annat Malmö Universitet, Lunds Universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och med folktandvården i Södra Sverige. Så det är helt unikt på det sättet att vi jobbar med olika aspekter som hälsoekonomi, cellbiologi och teknologi för att nämna några vetenskapliga fält, förklarar hon.

Karies och tandlossning hör till de vanligaste sjukdomarna i världen. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarliga former av karies eller tandlossning. Problemet är att det i dag är svårt att upptäcka sjukdomarna i tid. Med dagens metoder riskerar många patienter att felbedömas och överbehandlas. Det är det som Foresight ska ändra på.

– Jag är inkopplad i den kliniska delen där syftet är att få möjlighet att kunna identifiera riskpatienter. I dag är metoderna väldigt trubbiga och vi kan bara konstatera till exempel karies först när någon blivit sjuk. Att i stället kunna använda sig av biomarkörer som är mer känsliga, skulle göra att vi kan fånga upp friska patienter som är på väg att utveckla karies eller tandlossning, säger Henrik Jansson forskning- och utvecklingschef på Folktandvården Skåne.

Målet är att med hjälp av Foresight identifera sådana biomarkörer samt att ta fram effektiva verktyg, så kallade sensorer, som kan snabbt och säkert detektera dem. På så sätt kan vi upptäcka de individer som löper ökad risk för tandlossning och karies innan sjukdomarna utvecklats. I dag är det många patienter som överbehandlas, vilket bidrar till ökade kostnader om cirka tio miljarder kronor per år för den svenska tandvården.

Det som är unikt med våra sensorer, och som skiljer dem från typiska biosensorer, är att de är uppbyggda av icke-biologiska byggstenar. Detta ger dem en ökad stabilitet, lagringsförmåga och reproducerbarhet, förklarar Börje Sellergren, professor inom biomedicinsk vetenskap på Malmö Universitet.

– Vi använder bl.a. syntetiska polymerer som kan känna igen och binda biomarkören. Bindningen ger upphov till en elektrisk eller optisk signal som kan mätas. Det skiljer våra sensorer från biosensorer, tex immunsensorer vilka ofta är instabila och svåra att reproducera och lagra under längre tid. Dessa är faktorer som är viktiga i en klinisk prövning. Med våra verktyg ska vi kunna lita på att vi alltid får samma respons.

Nils-Eric Sahlin är professor i medicinsk etik vid Lund universitet. Hans team arbetar med riskbedömningar, kommunikation av kunskap och beslutsfattande. Han anser att förmedlingen av kunskap till patienterna är en viktig del i arbetet.

– Samarbetet med tandläkare har varit väldigt spännande. Tillsammans jobbar vi med kunskapsförmedling, det vill säga, hur tandläkaren ska förmedla information till patienten om hur denne ska göra för att förhindra problem framåt utifrån det liv som patienten lever. Riskkommunikation är ett problem som det tas allvarligt på, förklarar Nils-Eric Sahlin.

Bahram har över 20 års erfarenhet av kylteknik och bedriver sin forskning med tolv forskare och doktorander, samt stöd från stålföretag med produktionsanknutet kunnande och marknadskunskap.

- För närvarande pågår samarbete med bland annat SSAB, Sandvik, Uddeholm och Ovako. Målet är att producera stål med utmärkta egenskaper och att kontrollera fasomvandlingar och restspänningar för att uppnå optimal prestanda, genom att undersöka påverkan av dessa nyutvecklade kyltekniker på kommersiella kol- och rostfria stål. Detta är ett viktigt steg mot ökad förståelse för hur kylprocesser kan optimeras och kontrolleras, berättar Bahram.

Morgondagens hållbara teknologier
Forskningen är baserad på numeriska beräkningar och experiment i såväl laboratorium som i storskaliga experiment ute i industrin.

- Mer avancerad värmebehandling är en nyckelteknik för utveckling av metaller med bättre prestanda och höjd kvalité. Givetvis kan detta stärka den metalltillverkande industrins konkurrensförmåga och ge ökad tillväxt. Att vi har möjlighet att utveckla och testa kylkonceptens funktion innan tekniken byggs in i industriella produktionslinor minskar risken vid implementering av tekniken.

Fokusområden är energieffektivisering av värmebehandlingsprocesser, industriell konkurrenskraft, reducerad användning av legeringsämnen och produktionseffektivitet samt samhällsnytta genom framtida infrastruktursystem.

- Allt sker inom ramarna för FN:s Agenda 2030. Vi sitter på möjligheten att kraftfullt förbättra produktion och materialegenskaper samt att minska miljöpåverkan och ge lägre kostnader som resultat. Kylningen kan styras över en yta och därmed minska problemet med restspänningar, ge jämnare strukturer oavsett godsets geometri, eller bygga gradientmaterial.

Kan implementeras redan idag
Avancerad värmebehandling leder till metaller med bättre prestanda och kvalitet, något som i sin tur öppnar för produkter med lägre vikt, längre livslängd och minskat underhållsbehov. Potentialen för att spara energi, råvaror och vatten är mycket stor.

- Tillverkningsprocessen kan förenklas och energianvändningen minskas. Härdning kan uppnås i stål med lägre legeringshalt, kylning kan genomföras med minskad resursförbrukning och möjligheten att återvinna restvärme kan förbättras.

Utvecklingen av impinging jet-teknik för kylning kan implementeras i industriella applikationer redan idag och ger ett unikt kunskapsövertag för den svenska stålindustrin.

– Vi skapar bättre, säkrare och resurssnålare tillverkningsprocesser, som i hög grad bidrar till såväl samhällsnytta och välstånd som industri. Det är något vi alla gagnas av, avslutar Bahram.

Att bidra med lösningar till ökad livskvalité och livslängd är idag extra viktigt i utsatta områden för att förebygga en ökad ohälsa. Projektet ”Partnerskap Hälsofrämjande innovation i samverkan” är ett initiativ från Malmö universitet där man har lyckats engagera de boende i Lindängen genom nya arbetssätt.

– En förutsättning för projektet har varit att jobba nära de boende ute i själva bostadsområdet och att hitta nya innovativa vägar för samarbete. Många i utsatta områden har svårigheter med vården på grund av exempelvis religiösa och kulturella orsaker. Därför har vi tillsammans med de boende och forskargruppen Multisens initierat nya innovativa sensorer för att mäta hälsa och underlätta i kontakten med vården, säger Margareta Rämgård, forskare och projektledare för projektet.

Projektet bygger på en plattform med 6 hälsofrämjande Co.Labs med interventioner för fysisk aktivitet, hälsoupplysning samt kostråd. Engagerade hälsofrämjare, som bor i området, faciliteter de olika labben. Att få de boende involverade har ökat deras egenmakt och gett en större förståelse för hälsa.

– Att engagera de boende har självklart varit mycket viktigt, men även att få näringsliv och offentlig sektor att samarbeta närmare de boende genom okonventionella arbetssätt. Tanken har varit att skapa en föreningsstruktur av samverkansparter som ska finnas kvar och som kan stå modell för hur man kan jobba även inom andra områden.

– Den snabba utvecklingen innebär att vi måste stärka vår förmåga att hantera det okända och vår förmåga att möta ständig förändring, såväl på individnivå som på organisatorisk nivå. Vi måste ställa nya frågor, producera ny kunskap och interagera med vår omvärld på nya sätt, säger Magnus Mähring, chef för House of Innovation och innehavare av Erling Perssons professur i entreprenörskap och digital innovation.

House of Innovation är en interdisciplinär institution som kombinerar forskning inom innovation, teknologi, digitalisering och entreprenörskap. I dag är 35 forskare och 17 doktorander knutna till House of Innovation. De samverkar med andra samhällsaktörer och organisationer och med näringslivet.

En av forskarna vid House of Innovation är Sarah Jack från Skottland. Hon är innehavare av Jacob & Marcus Wallenberg professur i innovativt och hållbart företagande, och forskar om entreprenörskap, sociala nätverk, socialt kapital och social innovation.

– Social innovation är ett koncept som går ut på att lösa problem på nya sätt, säger hon. Jag är inriktad på sociala aspekter som är kopplade till entreprenörskap och undersöker sådana fenomen med kvalitativa metoder, bland annat genom att göra intervjuer med entreprenörer.

– Inrättandet av House of Innovation ligger rätt i tiden med tanke på den digitala transformationen i samhället, fortsätter Sarah Jack. Här förs entreprenörskap, innovation, teknologi och digitalisering in under ett och samma tak. Jag är övertygad om att vår forskning kan skapa ett riktigt värde genom en direkt påverkan på utvecklingen i samhället.

En annan forskare vid House of Innovation är professor Mattia Bianchi från Italien som kom till Handelshögskolan 2010. En anledning till detta val var att Sverige alltid låg i topp i rankingar när det gäller satsningar på forskning och utveckling.

– Svenska företag har ofta ledande positioner i sina branscher på grund av sina innovationsaktiviteter och sin förmåga att transformera sig själva vid teknologiska skiften, säger han. I dag har Stockholmsregionen en ännu bättre status som en mycket innovativ region.

Mattia Bianchi forskar om hur företag kan bli mer innovativa genom design thinking, en metod som designers använder för att möta utmaningar och lösa komplexa problem på ett kreativt sätt.

– Designers skapar prototyper som är tidiga versioner av deras idé och testar dem enligt trial and error-metoden. De måste vara kreativa när det gäller själva problemformuleringen. Lite kunskap nu är bättre än mycket kunskap senare. Om de väntar för länge har kontexten förändrats. Det kan visa sig att de har slösat bort tid på att utveckla någonting som folk inte vill ha.

House of Innovation är verksam i hela spektrat från forskning och utbildning till entreprenörskapskurser och företagsinkubation.

– I Handelshögskolans nyformulerade utbildningsuppdrag slår vi fast att bildning, kunskap och erfarenhet är nycklar till en fri och nyfiken hållning i en okänd värld. Med House of Innovation bygger vi en forskningsmiljö som matchar detta utbildningsuppdrag, säger
Magnus Mähring.

Kort om House of Innovation
House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm består av följande enheter:
– Institutionen för entreprenörskap, innovation och teknologi
– Jacob & Marcus Wallenbergs forskningscenter för innovativt och hållbart företagande
– Scania forskningscenter för innovation och operationell excellens
– Företagsinkubatorn SSE Business Lab
– Stockholm School of Entrepreneurship (SSES, gemensamt med Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Konstfack, Karolinska institutet och Kungliga musikhögskolan)

Antal forskare: 35
Antal doktorander: 17
Antal nationaliteter: 15

Läs mer här

Month: December 2019

Ledarskapsarbete har gett stora framgångar i Kristianstad

Presenteras av: Kristianstads kommun

TENA Identifi bidrar till den personcentrerade vården

Presenteras av: Essity AB

Äldreboenden och trygghetsboenden för framtiden

Presenteras av: Fastighets AB Stenvalvet

Visiba Care förbättrar det digitala vårdmötet

Presenteras av: Visiba Care

Samverkan gör skillnad för familjer

Presenteras av:

Sälj ditt bolag, men fortsätt utveckla affären och tjäna pengar

Presenteras av:

Unikt forskningsprogram ska underlätta riskbedömning i tandvården

Presenteras av:

Testbädd för kylning av metaller vid Högskolan i Gävle

Presenteras av:

Hälsofrämjande innovation skapar ett mer jämlikt samhälle

Presenteras av:

House of Innovation driver på den digitala transformationen

Presenteras av: