I forskningsprogrammet LIT vid Malmö Universitet arbetar cirka 20 forskare och doktorander med forskning kring lärande inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskapliga ämnen och svenska som andraspråk. Dessutom undersöker en grupp forskare hur studenter i lärarutbildningen utvecklar sin egen litteracitet under utbildningen. Litteracitet inom olika ämnesområden utgör ett huvudbegrepp i forskningen och är programmets övergripande nämnare. Detta innefattar alla de förmågor, kunskaper och kompetenser elever och studenter behöver för att kunna ta del av undervisningen, utveckla nya kunskaper inom alla ämnen och därmed lyckas i skolan. Idag innefattar det inte bara läs- och skrivförmåga utan också exempelvis källförståelse och källkritik samt ett antal andra förmågor och kompetenser. En viktig fråga för forskningen är vilka av dessa som är avgörande för att elever och studenter ska lyckas med sina studier.

– Vi har ett antal projekt där vi tittar på frågor om litteracitet från förskolenivå till universitetsnivå. Det innebär exempelvis att vi undersöker på vilka sätt elevernas aktiva deltagande i klassrumssamtal bidrar till deras lärande eller vilka språkliga förmågor elever behöver utveckla för att kunna ta till sig kunskap på en helt ny nivå. Sätter vi fokus på dessa i undervisningen menar vi att ämneslärarna kan stärka förmågorna hos eleverna som då kan prestera bättre. Exempelvis kan undervisningen i fysik sätta fokus på att ord som energi, arbete och kraft har olika innebörd i vardagliga och vetenskapliga sammanhang. Men litteracitet finns inom alla ämnesområden – vissa förmågor är mer övergripande medan andra är ämnesspecifika, säger Anders Jakobsson.

Initiativ för ökad inkludering i skolan
LIT arbetar nära kommunerna och har direktkontakt med lärare genom seminarier och andra aktiviteter. Genom olika interventionsprogram utvecklar man också nya arbetssätt i undervisningen tillsammans med lärare som provar dessa direkt i sina klassrum.

– För elever med svenska som andraspråk har vi ett helt program med aktiviteter som syftar att språkligt inkludera alla elever i klassrummet. Forskningen visar att otydlighet i språkanvändningen är negativt för elevernas lärande medan ett tydligt fokus på det språkliga och begreppsliga innehållet och orden man använder bidrar till inkludering, förklarar Anders Jakobsson.

Maaike Hajer är gästprofessor hos LIT och har sin bas i Nederländerna. Hennes forskningsprojekt fokuserar på just inkludering i NO-ämnena och hur det språkliga perspektivet kan bidra till detta.

– All undervisning är språklig i grunden och speciellt när man har elever som inte har svenska som modersmål måste man som lärare öppna upp sin undervisning även för dem. Det perspektivet finns i läroplanen men vi vill bidra till själva genomförandet. I vår forskning tolkar vi vilka språkliga utmaningar som finns inom olika ämnen och hur ett språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Vi vill bidra till att skapa en bättre förståelse så att lärare kan utveckla sin praktik åt rätt håll och väva in de språkliga perspektiven både i grund- och i ämneslärarutbildningen.

För att få vår forskning att nå ut till er i verksamheterna har vi en verksamhetspanel, där skolledare, lärare, elever och föräldrar inte bara kan få tal del av våra resultat, utan även bidra med synpunkter och tankar på hur vi kan bidra med att utveckla skolan i ett specialpedagogiskt perspektiv. Om du vill vara med i denna panel, vänligen meddela genom att skicka ett mail till mona.holmqvist@mau.se, där du i ämnesraden anger ’Verksamhetspanel’.

Läs mer