Cecilia Lejon och Peter Bergström på Värmdö Kommun.

Värdeskapande verksamhet och en utforskande kultur

De senaste decennierna har det skett en demografisk förändring då vi blir allt äldre och fler, men färre i arbetsför ålder. Det innebär att all offentlig förvaltning behöver tänka nytt för att skattemedlen ska kunna hantera ett större underlag med färre resurser. Med en utforskande kultur och innovativa idéer går Värmdö kommun i bräschen för denna utveckling. – Vi ska säkerställa att vi kan leverera en god och ändamålsenlig välfärd för alla, säger Cecilia Lejon, kommundirektör.

Satsningen kallas smartare Värmdö och är ett helhetsgrepp på kommunens verksamhet, från kommunhuset och ut i verkligheten. Med hjälp av proaktiva och nytänkande idéer är målet att skapa bästa möjliga värde för varje skattekrona. Satsningen är fortfarande i sin linda men har redan rönt framgångar, inte minst inom vård och omsorg. På kommunens demensboenden har man till exempel automatiserat arbetet genom att installera IR-baserade trygghetskameror – något som underlättat arbetet då de anställda utöver att visuellt kunna följa en boende också larmas vid avvikelser i rörelsemönster eller ljud hos de boende.

En smartare skola
En central del i smartare Värmdö är att utveckla skolan – ett arbete som involverar såväl lärare som elever och vårdnadshavare i kommunen.

– Vi behöver skapa en kultur som främjar innovation och vi vill skapa ett nyfiket och utforskande klimat. Sätter man den kulturen har man en hel del vunnet, säger Peter Bergström, utbildningschef.

Med hjälp av nya initiativ såsom pappersfri skolstart, digitalisering och automatisering är målet att skapa en smartare skola som kommer tillbaka till uppdraget – att förbereda barn och ungdomar och ge dem kapacitet att fortsätta driva samhällsutvecklingen. Men Peter betonar att de digitala verktygen endast är möjliggörare, och inte ett mål i sig.

– Det är inte tekniken som är viktig – det är människorna i systemet som är viktiga och som kan leda till förändring. Vi lever i en djungel av system men ser inte alltid en röd tråd. Då får man titta på processerna och fråga sig: vad är värdeskapande? Det handlar om att våga göra saker på ett nytt sätt och sluta göra saker på rutin.

Cecilia fyller i:

– Vi måste klara av att utforska, vara nyfikna och prova oss fram genom att våga ifrågasätta gamla föreställningar om skolan och testa nytt. Men det arbetet och den kraften kan aldrig skapas uppifrån; det vi kan göra är att sätta förutsättningarna och göra det som behövs för att stötta kulturen.

Automatisering frigör mänskliga resurser
Arbetet med smartare Värmdö rör sig sakta men säkert framåt, små skeenden i taget och inom alla kommunala områden. Värmdös geografi är utmanande med flera tusen öar och såväl landsbygd som stadsmiljö. Istället för att lägga resurser på att mäta fastighetsgränser med måttband använder man sig idag av drönarteknik. Det är bara ett exempel på hur tekniken och automatiseringen kan frigöra mänskliga resurser.

– Det man kan automatisera ska man automatisera, för att människor ska kunna ägna sig åt det som är värdeskapande, avslutar Cecilia.

Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner, med närmare 46 000 invånare. Närheten till Stockholm gör Värmdö till ett attraktivt område för storstadsbornas boende, rekreation och båtliv. Sommartid ökar antalet boende i Värmdö kommun till över 100 000 personer, merparten med fast boende i Stockholm. Värmdö är Stockholms läns näst största kommun sett till ytan. Här finns mer än 10 000 öar och omkring 14 000 fritidshus.

Läs mer på https://www.varmdo.se/smartarevarmdo

Med gedigen forskning som grund utförs fysiologiska hälsotester innan och efter träningsperioden (2 mån, 2ggr/v), vilket har visat goda resultat. Majoriteten av deltagarna ökar i muskelstyrka och kondition, som är relaterat till minskad risk för olika folksjukdomar. Resultaten är ett direkt kvitto på hälsofördelarna.

– Framgångsfaktorn är att seniorerna blir gladare och får god fysik och drömmen är att detta ska sprida sig i hela landet. Vi är öppna för samarbete med de som är intresserade, berättar Eva Andersson som är ansvarig för Hälsoprojektet på GIH.

Samverkan är win-win
Den röda tråden är samverkan över kommungränser och att med enkla hälsotester öka motivation till fortsatt fysisk aktivitet. Två aktörer som samverkar med GIH i Hälsoprojektet är Solna och Lidingö stad.

I Lidingö stad har man sett hur satsningen inte bara medför bättre fysik. Det är också ett tillfälle att umgås med andra och vara del av ett socialt sammanhang.

– Den sociala delen är mycket viktig och träningen visar på goda resultat såväl fysiskt som psykiskt. Hälsoprojektet ger oss möjlighet att årligen, på ett kostnadseffektivt sätt, hjälpa öns äldre invånare att förbättra sin hälsa. Det ligger helt i linje med Lidingös mål att vara hälsans ö, säger Cecilia From, ansvarig för Hälsoprojektet i Lidingö stad.

Evelina Danielsson, ansvarig för Hälsoprojektet 65+ i Solna Stad nickar instämmande.

– I Solna arbetar vi brett för att stärka de äldres hälsa och välbefinnande. Jag är stolt över att Hälsoprojektet bidragit till en förändrad attityd gällande träning för äldre. Hälsoprojektet är ett gott exempel på hur vi stärker välfärden.

Det är en samstämd trio som landar i slutsatsen: I samverkan skapar vi en hållbar folkhälsa för gruppen 65+, en vinst för individen likväl som för samhället.

En del av den nya digitaliseringsvågen handlar om att företag och organisationer har ett behov av ett långsiktigt partnerförhållande istället för det klassiska leverantörsförhållandet. Enligt Jonas Hagen beror det på att kunder i dag är mer medvetna om den digitala utmaningen i både hastighet och tryck som skapats. Nu finns inget utrymme för ett långsamt och stelt leverantörsförhållande. Detta har gjort att företag och organisationer inte längre vill ha samma beroendeställning till sina leverantörer – och man ingår istället ett partnerskap.

– Till följd av det här har vi nu ett annorlunda förhållningssätt i vårt arbete. Det har tidigare handlat om hur våra kunder ska förstå sitt behov av digitalisering men nu handlar det om hur vi tillsammans med kund kan utnyttja tekniken för att kunna effektivisera sina affärer. Vi sitter därför med i framsätet på våra kunders digitaliseringsresa, säger han.

Maria Lennman, Digital Lead på Accigo, förklarar vidare;

– För att leva upp till våra kunders krav arbetar vi nyskapande, agilt, värdebaserat och väldigt tätt tillsammans med dem. För oss är det viktigt att sätta affärsvärde och effekthemtagning i fokus oavsett om leveransen handlar om ren rådgivning eller en implementation tillsammans med vår it- och verksamhetskunskap på ett tryggt sätt. Det här arbetssättet kallar vi för ”Harmoni satt i system”.

”Det ställer krav på oss att upprätthålla vår kompetens”
På Accigo lägger man mycket tid på kompetensutveckling av sina kunder, i form av workshops, för att ge dem en övergripande förståelse för möjligheter med digitala plattformar och lösningar – men man avsätter också tid för intern kompetensutveckling.

– I och med att digitaliseringen går så fort framåt ställer den krav på oss att upprätthålla vår kompetens. Vi har därför startat upp en pilot för ett kompetensinitiativ som ska hjälpa oss att utvecklas snabbare så att vi sedan kan hjälpa våra kunder med frågor som uppstår när man använder sig av nya teknologier, säger Lisa Lindvall, Digital Lead på Accigo.

”Vår ambition är att alltid sätta ägarskap hos kunden i främsta rummet”
Lisa berättar att Accigo alltid utgår från att skapa värde för specifika individer, team och ledningsgrupper.

– Vi vill att våra kunder ska ha kunskapen och kompetensen när vi som konsulter inte längre är på plats efter avslutat uppdrag. Vår största uppgift är därför att ”skapa” kunder som tar ägarskap och vi brinner för att göra människor och organisationer framgångsrika. Genom harmoni satt i system vill vi skapa värdebaserad förändring med stöd av digitala verktyg, avslutar Lisa.

Tyresö kommun är en välmående och expansiv kommun med närhet till natur, skärgård och storstad. Här finns ett brett utbud av förskole- och skolverksamheter och Tyresö har kategoriserats som en av Sveriges bästa skolkommuner. Nu görs en rad kommungemensamma satsningar för att utveckla verksamheterna och höja utbildningsnivån ytterligare. Johan Ahlkvist, verksamhetschef grundskola, berättar att kommunen målmedvetet har arbetat för att vara en skolkommun där varje elev ska vägledas för att nå utbildningsmålen.

– Vi har ett starkt fokus på att varje elev, pedagog och lärare, ska få utvecklas utifrån sin potential.

Strukturerat och kvalitativt arbetssätt
För att nå dit arbetar kommunens skolor, från enhetsnivå till huvudmannanivå, med en strukturerad resultatuppföljning två gånger per termin, och gemensamma styrdokument anger hur medarbetare ska leverera bra kvalitet i sina verksamheter.

– Vi har ett tydligt och gemensamt system för hur vi kan följa upp och kvalitetssäkra elevernas kunskapsutveckling. Det ger även pedagoger och lärare rätt förutsättningar för att fördjupa sig i och lyckas med sitt uppdrag, säger Monica Nyberg, rektor på Strandskolan i Tyresö.

Kompetensutveckling – med BFL
En av de kompetensutvecklingsinsatser som prioriteras i kommunen är arbetssättet BFL (bedömning för lärande). BFL ska stärka det kollegiala samarbetet genom att göra det möjligt för lärare att mötas och utvärdera den egna utbildningsfilosofin.

– Långsiktigt ska det stärka elever inom alla ämnesområden, säger Monica.

”Topposition bland landets skolkommuner”
I enlighet med Skolverkets strategier för digitalisering får elever även de förutsättningar som behövs för att utveckla sin digitala kompetens. Den långsiktiga visionen med samtliga satsningarna är tydlig.

– Vi vill inta en topposition bland landets alla skolkommuner, avslutar Johan Ahlqvist.

Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef grundskola i Härryda kommun, berättar att deras syn på ledarskap är att det är en förutsättning för att barn och elever ska få det de har rätt till.

– Rektorerna är elevens garant och deras ledarskap gör stor skillnad för eleverna. Genom att vi har satsat på att ha två rektorer på de flesta skolorna i kommunen kan de dela på ledarskapets ansvar samtidigt som de får mer tid för att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och bland annat lära mer om analys- och organisationsarbete genom kollegialt lärande.

Härryda kommuns ledarskapsarbete innebär också att man ger stöd för förstelärare.

– Vi anordnar förstelärargrupper där man får lära sig av varandra då vi är en lärande organisation. Vi vill arbeta målinriktat, stödanpassat, samt ta aktiv del av forskning och beprövad erfarenhet på pedagogikområdet. Pedagogerna ska vara de förebilder och tydliga ledarna som eleverna behöver i sitt lärande. Det är att utveckla lärarna som är vägen framåt, säger Anders Uvebrant, en av enhetscheferna på utvecklings- och stödenheten i Härryda kommun.

Bildning skapar en framtid
I skolan blir det lätt fokus på resultat men Härryda kommun vill också fokusera på vikten av det professionella mötet mellan rektor, lärare och elev.

– Vi vet exempelvis att gymnasiebehörigheten är en livsavgörande fråga för många elever och därför behöver vi redan i grundskolan ge dem en stabil plattform att stå på inför vuxenlivet. För att kunna göra detta måste vi erbjuda en personlig relation som skapar skillnad för det är då vi får en skola som genomsyras av demokrati, likvärdighet och meningsfullhet, avslutar Ann.

Här ska robottekniken förbättra äldreomsorgen

Tidigare i år införde Hörby kommun som en av de första kommunerna i Sverige robotteknik inom äldreomsorgen. Tillsammans med en rad hälsofrämjande åtgärder vill kommunen enligt Eva Klang Vänerklint, socialchef, bli en av förebilderna i Sverige.
– Vi följer utvecklingen och vill använda tekniken där den kan göra nytta för att öka trygghet, självständighet och delaktighet för de som är beroende av vård eller äldreomsorg.

Hörby kommun går i bräschen för att erbjuda regionens bästa äldreomsorg och på längre sikt vara en nationell förebild. Som ett led i arbetet satsar man stort på e-hälsa och digital transformation.

Kommunikationsrobot på äldreboenden
Tidigare i år var kommunen först ut i landet med att införa en kommunikationsrobot, Giraffen, i hemtjänsten. Giraffen har en höj- och sänkbar videoskärm på en lång hals som körs på hjul. Personal eller anhöriga kan styra giraffen för att göra tillsyn och hålla kontakt med vårdtagaren utan att vara på plats.

– Giraffen gör det möjligt att snabbt få hjälp och stöd eller prata med anhöriga och vänner. Samtidigt frigör den tid från vårdpersonal som kan ges till personer med ett större vårdbehov, säger Paul Davidsson, e-strateg i kommunen.

Robottekniken har även införts på demensboenden. Det rör sig om en robotkatt som jamar, spinner och andas, precis som en vanlig katt. Robotkatten har visat sig höja livskvaliteten och öka tryggheten hos demenssjuka äldre, förklarar Paul.

Interaktiva spel införs på demensboenden
På demensboenden har även spelet Tovertafel införts. Spelet projicerar interaktiva spel på ett bord och uppmuntrar till rörelseträning, social interaktion, upplevelse och glädje.

– Ett av spelen projicerar en blomma som snurrar och kan förstoras eller förminskas med handrörelse. Det är spännande att se vilken glädje det ger, säger Paul.

Uppmuntrar till rörelseglädje
I kommunen erbjuds medborgare över 75 år hälsosamtal och regelbunden gratis träning som ska förbättra fysiken och öka den sociala kontakten. Även på äldreboenden görs en rad insatser för att höja livskvaliteten. Befintliga äldreboenden byggs om och ett nytt planeras. Här satsas på inredningen – med 1700-tals stil på möblerna, kristallkronor och skira serviser.

– Som äldre är man värd det bästa! Det ska kännas som att man bor på det fräsigaste hotellet och det kostar faktiskt inte mer. Det långsiktiga målet med våra insatser är att våra äldre i kommunen ska vara friska och ha möjligheter att träffa nya vänner. Helt enkelt – ha ett gott liv, avslutar Eva.

– Vi kombinerar big data från hälso- och sjukvården med teknologi och avancerad analys som AI och maskininlärning. Med så kallad ”real world data” kan fler patienter både få rätt och bättre vård snabbare, säger Manuel Voll, vd på IQVIA i Norden.

Hälso- och sjukvården är en nästan outtömlig källa till information. Den data som finns i exempelvis kliniska studier och patient- journaler sammanställs till ”real world evidence”. Datan kan sedan användas för att optimera processerna i till exempel läkemedelsutveckling, vilket ökar möjlig- heterna att hitta nästa stora genombrott, och läkemedlet når patienterna snabbare. Informationen kan också användas för att förbättra vården, och som beslutsunderlag för vilka läkemedel och behandlingar som ger störst nytta.

– Även om man bara vinner ett år i utvecklingen leder det till att den nya inno-vationen, vad den än må vara, blir tillgänglig för patienten snabbare. Det är en win-win, säger Manuel Voll och tillägger:

– Om vi utnyttjar data på bästa sätt kan vi frigöra kraften som finns i Human Data Science. Det är verkligen en guldgruva för att förbättra vården, säger Manuel Voll.

IQVIA arbetar med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn – allt från läkemedels-och medicinteknikföretag till landsting och myndigheter, både i Sverige och globalt. Deras vision är att stödja dessa aktörer för att föra utvecklingen framåt. Den stora mängd data som IQVIA har till sitt förfogande i egna databaser kan användas i kliniska studier, för att göra marknadsprognoser, som underlag för prissättning och undersökningar av hur läkemedel eller medicintekniska produkter används och fungerar i vården.

– Vi har tillgång till mer än 20 petabytes information från mer än 100 länder. Det är det som gör oss unika, berättar Manuel Voll.

Hur hanterar ni patientsäkerheten med så stora mängder data?
– Vi följer samma regler och bestämmelser som universitet och företag, och lämnar aldrig ut personlig information. Data på individnivå är inte relevant för våra studier. Det är i stora datamängder vi kan se be- tydelsefulla mönster, förklarar Manuel Voll.

IQVIA är ensamma inom sitt område och Manuel Voll tror att det beror på att den stora majoriteten av bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn är specialiserade. Det är få aktörer som har helhetsgrepp om marknaden i dag. Helhetsperspektivet är extra viktigt i Sverige eftersom hälso- och sjukvårdssektorn är komplex i jämförelse med andra länders.

– Vi har konkurrens inom olika områden, men ingen kan erbjuda kunderna samma helhetslösning som vi, säger Manuel Voll.

Vad tror du om utvecklingen av big data inom hälso- och sjukvård?
– Det kommer bara att bli större. Tittar man på den otroliga mängd data som finns i svensk hälso- och sjukvård är potentialen fantastisk! Kan vi utnyttja den på ett mer strukturerat sätt kan svenska patienter erbjudas en säkrare och mer jämlik vård, och Sverige bli världsledande inom hälso- och sjukvård. Det är ett av ämnena som vi kommer att diskutera nu under Almedals- veckan.

IQVIA anordnar två event i Almedalen. Tillsammans med amerikanska handels- kammaren, AmCham, kommer IQVIA att diskutera möjligheterna att förbättra och främja vården i Sverige med hjälp av hälso-data. Det andra eventet handlar om varför nya och innovativa läkemedel inte används i Sverige, trots att de finns tillgängliga.

– Båda ämnena är högst relevanta i diskussionen om hur Sverige kan stärka sin position som hälso- och sjukvårdsnation. Vi behöver diskutera potentialen med hälsodata och öka medvetenheten om vad vi missar genom att inte använda alla läkemedel som vi har tillgängliga. Det är avgörande, inte bara för patienterna, utan för hela samhället, säger Manuel Voll och avslutar:

– Vi vill höra andras idéer och förslag till hur vi kan föra den svenska hälso- och sjukvården framåt – och vi måste alla arbeta tillsammans för att vi ska lyckas.

IQVIA arbetar med Human Data Science. Företaget finns i hela Norden, har cirka 50 000 anställda och kontor i fler än 100 länder. Under Almedalen håller de seminarier där de kommer att diskutera nyttan med ”real world data” och “real world evidence” (onsdag den 4 juli) och hur använd-ningen av innovativa läkemedel ser ut i Sverige jämfört med övriga Europa (tisdag den 3 juli).

Vi kommer att ha vårt event tisdagen den 3 juli, kl 13.00-14.30 på Strand Hotel, lokal Teatern

NYA INNOVATIVA LÄKEMEDEL FINNS – MEN VARFÖR ANVÄNDS DE INTE I SVERIGE?

Läs mer här

– Idag jobbar vi på två fronter samtidigt. Vårt gamla VA-system har stort behov av underhåll och förnyelse. Samtidigt bygger vi ut vatten och avlopp när staden växer och förtätas, berättar Stefan Johansson, avdelningschef för vatten och avfall på Samhällsbyggnad i Skellefteå kommun. Han är också ordförande i kompetensnätverket Dag&Nät:s styrgrupp vid Luleå Tekniska Universitet (LTU).

– Vår verksamhet behöver dessutom tillsammans med resten av samhället hantera klimatförändringar och arbeta för ett mer hållbart samhälle. Det innebär ökade krav på såväl dricks- och avloppsvatten samt dagvatten, som har utmaningar både vad gäller kvalitet och flödesmängder, fortsätter han.

Situationen i Skellefteå är inte unik utan delas av många städer. Sveriges VA-system har sett sina bästa dagar, och det finns ett enormt behov av investeringar i framför allt ledningsnätet. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver investeringarna från och med i år och 20 år framåt öka från tolv miljarder till 16,5 miljarder, det vill säga med 35 procent per år.

Översatt till Skellefteå är investeringsplanen cirka 170 miljoner kronor bara för VA-ledningsförnyelse den kommande femårsperioden, och då är inte investeringsbehoven i övriga VA-anläggningar inräknade. I Skellefteå byggs samtidigt en helt ny grundvattenbaserad vattenförsörjning för centralorten med omkringliggande samhällen till en kostnad av 610 miljoner kronor.

– Utmaningen för varje VA-verksamhet är att skaffa resurser, både ekonomiska och personella konstaterar Stefan Johansson. Vi behöver också hänga med i kunskapsutvecklingen inom många olika områden och nyttja digitaliseringen. Behovsanpassad forskning blir därför ett viktigt verktyg för att nyttja resurserna effektivt och börja med att förnya de mest kritiska områdena. Han tar upp ett par exempel där forskningen inom Dag&Nät kommit till praktisk nytta.

I ett fall användes en DTS-kabel (Distributed Temperature Sensing) för att identifiera och kvantifiera tillskottsvatten till ett ledningsnät i ett område utanför Skellefteå. I det andra utnyttjades regnsimuleringar för att undersöka svackdikens förmåga att infiltrera regnvatten och förbättra dagvattenkvaliteten.

– Kombinerat med egna undersökningar och statistik ger den här typen av forskning oss ett tillförlitligare beslutsunderlag, avslutar Stefan Johansson.

De sista 5-10 åren har det skett en revolution kring hur man behandlar flera olika typer av cancer. BioInvent är en del av den revolutionen.

– Våra metoder skiljer sig från hur man använt läkemedel sedan tidigare – och utvecklingen ser positiv ut. När vi forskar fram nya läkemedelskandidater är vi intresserade av att titta på antikroppar som är mer specifika för cancerassocierade immunhämmande celler och regulatoriska celler, istället för i hela kroppens immunförsvar, säger Björn Frendéus, tf vd och forskningschef på BioInvent.

Med hjälp av denna så kallade function first approach kan påverkan på de friska cellerna minskas, vilket är bättre för cancerpatienten.

Så går det till
I BioInvents längst framskridna projekt, som nu testas i kliniska prövningar, har man identifierat antikropps check pointen, Fc gamma receptor IIB, som en attraktiv målstruktur för att förbättra effekten av idag tillgänglig terapi. Ett sätt att motverka resistens mot, och förbättra det redan validerade och effektiva antikroppsläkemedlet Rituxan. Samma tillvägagångssätt används nu i ytterligare forskningsprojekt för att identifiera lämpliga signalvägar och målstrukturer att attackera på cancer-associerade regulatoriska T celler och myeloida celler.

– Vi vill inte att antikroppar ska känna igen celler som är viktiga för att hålla immunsystemet i balans, utan bara de celler som av tumörer programmerats att hämma immunförsvaret mot cancern, säger Björn.

Han tillägger att det är tack vare deras fantastiska forskare som de har möjlighet att forska på det här området.

– Vi har haft en otrolig ära att kunna rekrytera väldigt kompetent personal, och vi har nu ett brett crew med en stark vilja att följa med på resan – att hitta läkemedel som kan hjälpa bota fler cancersjuka patienter, avslutar Björn.

Bostadsbyggandet är en het fråga och merparten av Sveriges kommuner har svårt att möta behovet i takt med att befolkningen växer. Örebro är den kommun i Sverige som under de senaste femton åren lyckats bäst med att undvika bostadsbristen. Förklaringen är den så kallade Örebromodellen – ett arbetssätt där planering och markanvisning görs i dialog och samverkan med politiken.

– Vi markanvisar endast redan planlagd mark och vi använder alltid fasta markpriser, så när aktören kommer in är förutsättningarna klara. På så vis slipper man risken och den tid det tar att ta fram en detaljplan, istället är det aktören som styr tidplanen från markanvisning till inflytt. Vi säkrar också upp att all mark vi säljer blir bebyggd, säger Erik Skagerlund, exploateringschef på Örebro Kommun.

Matchat utbud och efterfrågan
Örebro ligger i framkant när det kommer till ansvarsfullt byggande och man har under flera år lyckats matcha utbud och efterfrågan. Med den stora mängd producerade bostäder har man bidragit till en effektiv marknad som har lett till lägre prisökningar än andra städer. Nästa steg är att skapa ännu mer trygghet i det oroliga marknadsläget.

– Vi har en ganska dominerande position och kan därför hjälpa den svagare marknaden genom att minska risken för aktörerna, exempelvis genom att begränsa mängden nya markanvisningar och tillåta längre projekttider. Vi har även startat ett pilotprojekt som kallas ”Bostäder för fler” där vi har krav på att vissa lägenheter ska ha betydligt lägre hyra. Det kan ses som ett komplement eller alternativ till statens investeringsstöd och andra metoder för att skapa billigare bostäder. Det sociala ansvaret och den växande klyftan mellan de som har råd och de som inte har råd är en utmaning vi vill adressera.

Month: June 2018

Värdeskapande verksamhet och en utforskande kultur

Hälsosatsning för seniorer

Presenteras av:

Accigo fokuserar på hållbara leveranser – och medvetna kunder

Presenteras av:

Kommungemensamma satsningar ska höja skolresultaten

Presenteras av:

Ledarskap – en garanti för likvärdighet

Presenteras av:

Här ska robottekniken förbättra äldreomsorgen

Presenteras av:

Så använder de big data för förbättrad vård

Presenteras av:

Stefan Johansson, Skellefteå kommun:
”Forskning viktig när gamla VA-system förnyas och nya byggs”

Presenteras av:

BioInvent forskar fram innovativa immunonkologiska läkemedel

Presenteras av:

Belysningsbranschen

Örebromodellen bidrar till en effektivare bostadsmarknad

Presenteras av:

Värdeskapande verksamhet och en utforskande kultur

Hälsosatsning för seniorer

Presenteras av:

Accigo fokuserar på hållbara leveranser – och medvetna kunder

Presenteras av:

Kommungemensamma satsningar ska höja skolresultaten

Presenteras av:

Ledarskap – en garanti för likvärdighet

Presenteras av:

Här ska robottekniken förbättra äldreomsorgen

Presenteras av:

Så använder de big data för förbättrad vård

Presenteras av:

Stefan Johansson, Skellefteå kommun: ”Forskning viktig när gamla VA-system förnyas och nya byggs”

Presenteras av:

BioInvent forskar fram innovativa immunonkologiska läkemedel

Presenteras av:

Örebromodellen bidrar till en effektivare bostadsmarknad

Presenteras av:

Stefan Johansson, Skellefteå kommun:
”Forskning viktig när gamla VA-system förnyas och nya byggs”