Hade du vattkoppor när du var ung? I sådana fall hör du till de 98 av 100 svenskar som kan drabbas av bältros. En bältrosinfektion beror på att viruset som orsakar vattkoppor – varicella zoster – återaktiveras i kroppen.
– I närheten av ryggmärgen finns det en ”uppsamlingsplats” med nerver som kallas ganglion. Efter en vattkoppsinfektion lägger sig viruset i dessa ganglion och bidar sin tid. När immunförsvaret försvagas, antingen för att man blir äldre, äter någon medicin som sänker immunförsvaret, eller drabbas av andra sjukdomar, så kan viruset vakna till liv igen, berättar Lars Rombo, som har träffat bältrospatienter under 40 år som läkare.
”Räcker med att ha en tröja på sig för att det ska göra ont”
När viruset börjar spridas ut längs nerverna upplever patienterna ofta en intensiv smärta. Då viruset når upp till huden bildas smärtsamma blåsor i ”bälten”, vanligtvis på bröstet eller buken men ibland även i ansiktet. Och sjukdomsförloppet kan ofta bli mycket plågsamt.
– En beskrivning av smärtan är att den är djup och brännande, skärande, huggande och väldigt intensiv. Det räcker med att man blåser på huden i det drabbade området, eller att man har på sig en tröja, för att det ska göra ont.
– Ibland bildas det inte ens några blåsor, och då är det svårare att veta vad man har drabbats av. Jag har sett bältrospatienter komma in och ha så ont att de tror att det är en hjärtinfarkt, eller njursten.
Om den drabbade personen söker sjukvård inom 72 timmar går det att sätta in antivirala mediciner för att lindra förloppet. Men enligt Lars Rombo kommer många in för sent. Det vanliga är att sjukdomen läker ut, men för en del av patienterna kan sjukdomen sitta kvar länge. Upp till 20 procent av patienterna över 60 år drabbas av komplikationen Postherpetisk Neuralgi.
– Det innebär att smärtorna från bältrosen sitter kvar i månader, eller i värsta fall flera år, vilket kan påverka hela livskvaliteten för de här människorna.
”Bältros är inte en sjukdom som många pratar om”
Andra mindre vanliga men allvarliga komplikationer kan vara hjärn- och hjärnhinneinflammation, och en förhöjd strokerisk.
– Viruset kan leda till en åderinflammation som ”pluggar igen” ådrorna som försörjer hjärnan med blod. Den inflammationen kan göra så att ådrorna dör, och då kan det leda till en halvsidesförlamning.
Historiskt sett har det inte funnits något sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut, och under en livstid kan så många som en av fyra svenskar drabbas av den. Men det finns vaccin som kan förhindra att varicella zoster-viruset återaktiveras. Trots de nya framstegen menar Lars Rombo att allmänhetens kunskap om bältros, och hur allvarlig sjukdomen kan bli, är låg.
– Bältros är inte en sjukdom som många pratar om. Kanske ligger det till viss del i att bältros är ett missvisande namn, tänker jag. Folk ser bältros som ett utslag på huden som försvinner av sig själv. Men i våra nordiska grannländer kallas sjukdomen för ”helveteselden”, vilket är ett betydligt mer passande namn. Det är en sjukdom som man vill undvika.
NP-SE-SGX-ADVT-200003, 202010
