Astma- och Allergiförbundet vill se ett allergilyft: Bra allergivård oavsett var du bor
Drygt 30 procent av den svenska befolkningen har en allergisjukdom – och nästan tio procent har allvarliga symtom. Detta till trots saknas nationell styrning och bristerna i astma- och allergisjukvården är stora – något som familjen Palacio-Eriksson och deras dotter Amanda minst sagt märkte av.
När familjen Palacio-Erikssons son fick astmaliknande symtom för första gången i tidig ålder sökte de sig till primärvården för hjälp. Den vård som sonen fick där och då var enligt mamma Sofia Eriksson själv högst bristfällig, och det var först när dottern Amanda föddes och kort därpå fick akuta astmabesvär som båda barnen fick ordentlig hjälp.
– Det byggde på att vi själva tog reda på vad vårt barn behövde och att vi krävde en fast läkarkontakt med astmakompetens. När vi förstod vad vi kunde kräva och efterfråga, först då fick vi rätt kompetens. Efter det har vården varit jättebra, men jag tror det är risk för att många inte får den hjälp de behöver trots stora behov, berättar Sofia Eriksson.
Fick specialistkompetens
Eftersom Amanda led av akuta astmabesvär kom familjen snabbt i kontakt med specialistvården, till skillnad från storebror som enkom fick gå till vårdcentralen. Just på grund av att Amanda var såpass dålig kunde familjen vartefter få den vård och behandling för Amanda som hon behövde.
Inget hållbart system, menar hon.
– Astma och allergi är utbrett, jättemånga har det. Kompetensen måste finnas i primärvården, framförallt eftersom många inte har akuta besvär. Alla ska inte behöva vända sig till specialistvården.
När Amanda blev inlagd fångades hennes storebrors astma också upp, vilket har gjort att även han fått kontinuerlig uppföljning. Risken fanns att han annars han hade gått med obehandlad astma, något som ökar risken för andra besvär orsakat av astman och ett sämre mående.
– När vi väl fick träffa en läkare med speciell astmakompetens så berättade hon för oss att vi under flera år bara medicinerat toppen av ett isberg. Därför är en fast läkarkontakt och planering, vare sig det är i primär- eller specialistvården ett måste, säger hon.
– Vi är väldigt tacksamma för de läkare vi haft och som vi har. Men processen i sig känns bristfällig.
Krävs politiskt ansvar
Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet, känner igen sig i familjen Palacio-Erikssons historia.
– Liknande händelser skedde för min familj för 35 år sedan. Det är beklämmande att situationen inte blivit bättre.
Maritha Sedvallson säger att den vård man får inte ska bero på var man bor eller vilken person man möter när man söker vård. Fler specialister behövs och kunskapen om astma och allergi måste öka i primärvården. Nationella riktlinjer och strukturer är ett måste för en jämlik vård över landet. Politiken behöver ta problemen på allvar.
Med tanke på det lidande många upplever och de stora samhällskostnader som allergier för med sig så är det omöjligt att försvara bristerna, anser hon.
– Det går att investera sig ur den här samhällsproblematiken. Forskare gör framsteg och ser att det finns stora möjligheter till bättre kunskap och fler behandlingsmetoder. Det går att förebygga vissa allergier och det går att erbjuda patienterna en mycket bättre vård. Men då måste området verkligen satsas på, avslutar hon.
Sedan starten 1956 har vi arbetat för att människor med allergi och astma ska få ett friskare, bättre och tryggare liv. För att livet kan förbättras för den som lever med astma och allergi, det vet vi. Vårt mål är att vården ska bli bättre och mer jämlik och att skolor, restauranger och andra offentliga miljöer ska bli tillgängliga för alla. Ju fler vi är, desto större skillnad kan vi göra!