Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som mellan 200 000–300 000 svenskar lider av idag. Dödligheten är hög, i synnerhet inom det första året efter diagnos. Tillståndet går att behandla men vården av hjärtsviktspatienter är ojämlik även om prognosen har förbättrats.
– Det är mycket glädjande att vi idag har en stor arsenal av läkemedel och behandlingar som vi kan erbjuda och det tillkommer nya varje år. Kruxet är att många hjärtsviktspatienter inte har tillgång till hela den behandlingen. Många i den här patientgruppen är underbehandlade, säger Frieder Braunschweig, professor och verksamhetschef vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Anledningen till det är enligt Frieder Braunschweig att varken hjärtsvikt eller arytmi fått samma fokus som till exempel hjärtinfarktpatienter som idag har en mycket väl organiserad vårdkedja.
– Det är särskilt viktigt att hjärtsviktpatienter får en optimal behandling eftersom det är en allvarlig sjukdom med en hög risk att dö. Sjukdomens allvarlighetsgrad kan liknas med cancer. Men vård för hjärtsviktspatienter är mindre väl standardiserad. Patienter kan till och med hamna utanför kardiologin när de läggs in på sjukhus och riskerar då att inte få tillgång till högsta kompetens eller optimala behandlingar. Hjärtsviktspacemakers (CRT) och implanterbara defibrillatorer (ICD) är tekniska innovationer som hos utvalda patienter förlänger livet och förbättrar livskvalitet. Dessa behandlingar är inte är så dyra längre och uppfyller kriterier för kostnadseffektivitet. Vi tycker därför att det är en väl investerad behandling, säger han.
Innovationer och digitala lösningar som förbättrar vården
Boston Scientific arbetar aktivt med att skapa värde inom vården. Något som görs genom att följa nationella prioriteringarna och genom dialog med vården för att finna de bästa innovationerna för de identifierade behoven. Att skapa värde innebär för Boston Scientific att ha klinisk evidens för att en lösning genererar ett förbättrat utfall för patienten, en klinisk effektivitet hos vårdgivaren samt ekonomiska fördelar för sjukvården.
– Hjärtsviktpatienter står för en hög andel av sjukhusinläggningar, vilket förbrukar stora resurser hos sjukvården och försämrar livskvaliteten hos patienterna, säger Roger Ahlgren på Boston Scientific och får medhåll av sin kollega Claudia Ciambriello.
– Att skänka trygghet, arbeta proaktivt samt att sätta in rätt resurser i rätt tid står också att läsa som mål i riktlinjerna för hjärtsvikt. Vi tror att de målen delvis kan uppnås genom ökad tillgång på implanterbara defibrillatorer och hjärtsviktspacemakers. Gärna i kombination med digitala lösningar som distansmonitorerar och dessutom ett proaktivt larm innan en allvarlig incident inträffar. Då spar man både tid och resurser för sjukvården och ger patienten en ökad livskvalitet, avslutar hon.
