”Barn ska skyddas i processen – inte från processen”

FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, har varit lag i Sverige i drygt två år. Trots detta ser vi varje dag hur dessa rättigheter kränks. Det gäller inte minst alla de barn som utsätts för brott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 2021 sammantaget 24 310 misshandelsbrott mot barn under 18 år. Frågan vi ställer oss är hur många av dessa barn som fick både adekvat information om vilka rättigheter de har samt om vilket stöd de kan få genom hela rättsprocessen?

Oavsett anledning till att barn befinner sig inom rättsprocessen har de rätt att få sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Såväl i utredningar i domstol som överklaganden ska det som är bäst för barnet alltid stå i centrum. Att barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem är en grundläggande del av barnkonventionen. Dessutom ska deras åsikter tillmätas betydelse. Såväl svenska som internationella studier visar att barns delaktighet kan vara av särskild betydelse för ett barn som upplevt våld eller annan utsatthet i familjen.

Från 1 juli 2021 är det brottsligt att låta barn bevittna (se eller höra) delar av våld i nära relation, vilket går helt i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 19 om att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp.

– Brottsofferjouren Sverige är en av flera organisationer som länge kämpat för att såväl barnkonventionen som barnfridslagen skulle komma till för att stärka barns rättigheter i rättsprocessen säger Monica Ekström, vice förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige.

Nya rättigheter
Barnfridslagen innebär att barn som bevittnat våld i nära relation numera är brottsoffer i juridisk mening och med det kommer en rad nya rättigheter. Exempelvis har barn rätt till ett särskilt biträde som kan följa med barnet vid läkarbesök som en del i brottsutredningen, ansöka om skadestånd samt företräda barnet i rättsprocessen. En viktig skillnad mot tidigare är att förhör numera kan hållas med barnet – utan vårdnadshavares godkännande. Att skada sin partner innebär numera i lagstiftningen att man även skadar barnet. Det stärker det straffrättsliga skyddet för barn som upplevt våld mellan närstående och är en viktig markering från samhällets sida om att barn har rätt till en uppväxt fri från våld.

Nu är både FN:s konvention om barnets rättigheter och barnfridslagen på plats, men vad är nästa steg?
– Av ställningstaganden i domar och återkommande rapporter framgår att det förekommer brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter fullt ut i rättsprocessen. Exempelvis har man kunnat se att tingsrätter runt om i landet gör olika bedömningar när det gäller ordet bevittna (se eller höra) våld i nära relation. Trots liknande omständigheter har vissa tingsrätter friat medan andra fält. För att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda anser vi att högre krav måste ställas på de utredningar som görs, barnets bästa behöver stå i centrum och rättsprocesser där barn är inblandade måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv. säger Emelie Dahlin, verksamhetsutvecklare för barn och unga på Brottsofferjouren Sverige.

Måste tas på allvar
Ofta förväntas barn under ett samtal med en främmande person att berätta om våld och kränkningar som barnet själv kanske inte kan sätta ord på. I de fall där barn har fått komma till tals är det budskap barnen förmedlar ofta tydligt. Om barn berättar att de utsatts för våld måste vuxna ta det på allvar. Om barn säger nej till att träffa en förälder så betyder det att de inte vill träffa föräldern.

– I sådana fall där ett barn till exempel uttryckt sig ogilla att bo tillsammans med en förälder som utsatt barnet för brott beaktas barnets egen vilja i mycket låg utsträckning eller i värsta fall inte alls. Barns egna berättelser uppfattas allt för ofta som icke trovärdiga, framför allt om barnet är under 12 år. Detta säger emot den forskning som finns på området. Studier visar på att barn kan lämna trovärdiga och tillförlitliga uppgifter om övergrepp de utsatts för redan från tre års ålder. Det måste framgå hur man tagit hänsyn till barnkonventionen, inte bara att man gjort det, säger Emelie Dahlin.

Mer kunskap behövs
För att en domstolsprocess ska vara rättssäker utifrån ett barnrättsperspektiv behövs en kunskapshöjning hos de som möter och fattar beslut om barn så att barnets rätt till delaktighet blir en självklar del och genomsyrar hela det rättsliga förfarandet från början till slut. Ett ytterligare problem är att barn som bevittnat eller riskerar att bevittna våld i hemmet sällan upptäcks innan det gått för långt.

– Personal i skola och förskola liksom andra verksamheter som möter barn behöver kunskap om hur tidiga tecken på våld hos barn kan komma till uttryck, exempelvis ändrat beteendemönster. Vi vet att mörkertalet är stort och därtill behöver kunskap och tidiga insatser stå högt upp på den politiska agendan. Att anta ett barnrättsperspektiv handlar om kvalitetssäkring. Beslut blir både bättre och mer välgrundade om de tillämpas i enlighet med barnkonventionen.

Bemötande som skapar trygghet
Brottsofferjouren anser att det är viktigt att det under hela det rättsliga förfarandet måste finnas ett bemötande som skapar trygghet och tillit både för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Barn är en särskilt sårbar grupp. Det krävs därför att såväl domstolar som andra myndigheter gör allt som krävs för att fatta beslut som är förenliga med barnkonventionen. Görs inte detta riskerar det få långtgående konsekvenser.

I stället för att spara in på resurser och hoppas på att problemen är övergående riskerar det att slå tillbaka och stå samhället dyrt. Studier av långsiktiga konsekvenser av våld visar att barn som upplevt våld mellan föräldrar och mot syskon löper större risk att uppleva eller utsätta andra för våld i en vuxenrelation. Barn som upplever våld från föräldrar eller andra omsorgspersoner löper även större risk att utveckla symptom som ångest, nedstämdhet, PTSD mm vilket i förlängningen kan leda till än mer kostsamma konsekvenser.

Påverkar barns utveckling
Det finns även forskning som visar på att det är mer psykiskt skadligt för ett barn att uppleva våld i hemmet mellan exempelvis mamma och pappa, än att själv utsättas för våld. Det finns också forskning som pekar på att det är som mest skadligt för barn under de tidiga levnadsåren av livet att uppleva våld mellan närstående omsorgspersoner och den toxiska stress som våldet medför då det påverkar barns utveckling.

– Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Principen bör vara att barn ska skyddas i processen, inte från processen, avslutar Monica Ekström.

Läs mer här!