T.v: My Namslauer, som länge försökte få bra hjälp mot psykisk ohälsa, och Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI. T.h: Viveca Koch och Jakob Jones, studenter vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

Psykoterapi kan minska den psykiska ohälsan – om den ges rätt förutsättningar  

Behovet av kvalificerad hjälp ökar i takt med den stigande psykiska ohälsan, samtidigt som vården alltmer går på knäna. I ett sådant läge är det lätt att samhället hemfaller åt försök med snabba lösningar, vilket dessvärre riskerar att slå tillbaka och skapa nya problem.  Det menar Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI, vid Sabbatsbergs Sjukhus, Stockholm. – Vi får inte hamna i en situation där vi tullar på kompetenskraven hos behandlarna eller beskär förutsättningarna för behandlarna att kunna göra ett fullgott jobb, säger han. 

Professionens delansvar i försöken att stävja den psykiska ohälsan är att säkerställa hög kvalité på den vård som erbjuds. I ett första steg behöver den psykoterapeutiska vården varudeklareras på ett tydligare sätt än i dag, menar Poul Perris.

KBT är ett paraplybegrepp, inte en teknik eller en metod.

– Vid CBTI har vi en KBT-profil mot schematerapi som är en förenande och integrerande terapiansats som utöver kognitiv teori och inlärningspsykologi även har affekt och utvecklingspsykologi som teoretisk grund. Detta möjliggör ett helhetsperspektiv i förståelsen för psykisk ohälsa som främjar att patienten känner sig ordentligt sedd och förstådd, samt öppnar upp för mer riktade interventioner, säger Poul Perris.

Felaktig ordination en risk
Han menar att felaktig ordination och genomförande av psykoterapi inom vården utgör ett allvarligt risktagande, såväl för patienterna som för den enskilde behandlaren.  

– Det finns mycket psykisk ohälsa som patienter söker för som inte låter sig fångas i en befintlig manual. En patient som till exempel lider av både panikångest, depression och svårigheter i nära relationer behöver mötas utifrån ett helhetsperspektiv, bortom avgränsade manualer för specifika tillstånd. Det är här den kvalificerade kompetensen hos behandlaren blir avgörande, säger han.

Som legitimerad psykoterapeut är man expert i psykoterapi och tränad att utföra kvalificerade bedömningar och behandlingar, även där befintlig evidens är bristfällig, så som ofta är fallet. 

”Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund”
My Namslauer hade länge lidit av psykisk ohälsa. I många år försökte hon få bra hjälp, utan att lyckas.

– Jag har träffat skolkuratorer, samtalskontakter på vårdcentraler och kuratorer inom psykiatrin. Vissa av dem har varit total katastrof, andra har varit som att ta en fika med en kompis. Till vårdcentralen var väntetiden tre månader. Väl där fick jag behandling begränsad till fem tillfällen. Vem kan ändra sitt liv på fem timmar tillsammans med en främling? Inte jag i alla fall, säger hon.

Till slut lyckades hon få kontakt med och träffa en student som gick sin psykoterapeututbildning vid CBTI.

– Riktig terapi är annorlunda. Man jobbar hårt med sig själv och många gånger är det riktigt intensivt. Min terapeut mötte mig som en riktig människa och hjälpte mig verkligen att förstå mitt inre känsloliv och vägledde mig till avgörande förändring. Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund, man ska inte behöva ha tur för att få tillgång till rätt vård, säger hon.

Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi startades 1988 och är en av Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet ger psykoterapiutbildningar på olika nivåer, bland annat introduktionskurser, grundutbildningar (s.k. Steg 1) och legitimationsgrundande utbildningar (s.k. Steg 2) i psykoterapi.

Läs mer på: www.cbti.se

Kontaktuppgifter: 

poul.perris@cbti.se och birgitta.aller@cbti.se.