Sverige har bland Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet. En förklaring är att Sverige inte har varit tillräckligt bra på att erbjuda vård och behandling vid opioidberoende. En lång tradition av restriktiv narkotikapolitik har inneburit att många patienter inte har fått LARO-behandling, läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, som har bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet.
– Vårdformen har funnits i Sverige sedan 1960-talet, men på 80-talet kom det föreskrifter som gjorde det svårare att få tillgång till behandling. Bland annat var patienter tvungna att ha haft ett heroinberoende i fyra år, och vid återfall avslutades behandlingen. Innan nya förskrifter kom 2016 stängdes en stor del av patientgruppen ute från behandling, berättar Mikael Sandell, överläkare och specialist inom psykiatri och beroendemedicin.
Rapport visar på regionala skillnader
Han är chef för en LARO-mottagning hos Prima Maria Beroende i Stockholm, som har låga trösklar och fokus på skadereducerande insatser. Mikael Sandell gav synpunkter på en rapport om LARO som nyligen togs fram på uppdrag av Indivior Nordics, som utvecklar läkemedel mot opioidberoende.
I rapporten går det att läsa om stora regionala skillnader i hur många som är inskrivna i LARO-behandling, och att vårt grannland Norge, trots en hälften så stor befolkning, har en betydligt högre behandlingsnivå än Sverige. I Norge är det 154 patienter per 100 000 invånare som är i behandling.
– I Sverige är det 65 patienter, men det finns stora regionala skillnader. Skåne är den enda regionen som nästan kan matcha Norge, där har man 128 patienter per 100 000 invånare. Skulle alla regioner jobba som Skåne skulle vi kunna fördubbla antalet patienter i behandling, säger Mikael Sandell.
Läs rapporten om LARO här.
Behandling räddar liv
Region Skåne har inom ramen för vårdval infört fri etableringsrätt, vilket möjliggjorde uppstarten av flera LARO-mottagningar. Här behandlas i dag nära 1800 patienter med läkemedel som buprenorfin och metadon.
– Dessa eliminerar i många fall drogsug och abstinens, drivkraften för fortsatt substansbruk. Detta ger hälso- och sjukvården i samarbete med socialtjänst möjlighet att tillsammans med patienten fokusera på rehabiliterande och skadereducerande insatser, säger Mikael Sandell och fortsätter:
– En svensk hälsoekonomisk studie har visat att varje satsad krona på den här vårdformen ger 18 kronor tillbaka. Nu behöver landets politiker skapa förutsättningar, som fri etableringsrätt och fungerande ersättningssystem, så att fler regioner kan ta efter Skåne.
