Stefan Johansson, Skellefteå kommun:
”Forskning viktig när gamla VA-system förnyas och nya byggs”

Skellefteå växer och förtätas. Nya arbetsplatser, bostäder och infrastruktur växer fram och ska knytas ihop med äldre områden, vilket innebär stora utmaningar för kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Forskning blir ett allt viktigare verktyg när gamla VA-system ska förnyas och nya byggas.

– Idag jobbar vi på två fronter samtidigt. Vårt gamla VA-system har stort behov av underhåll och förnyelse. Samtidigt bygger vi ut vatten och avlopp när staden växer och förtätas, berättar Stefan Johansson, avdelningschef för vatten och avfall på Samhällsbyggnad i Skellefteå kommun. Han är också ordförande i kompetensnätverket Dag&Nät:s styrgrupp vid Luleå Tekniska Universitet (LTU).

– Vår verksamhet behöver dessutom tillsammans med resten av samhället hantera klimatförändringar och arbeta för ett mer hållbart samhälle. Det innebär ökade krav på såväl dricks- och avloppsvatten samt dagvatten, som har utmaningar både vad gäller kvalitet och flödesmängder, fortsätter han.

Situationen i Skellefteå är inte unik utan delas av många städer. Sveriges VA-system har sett sina bästa dagar, och det finns ett enormt behov av investeringar i framför allt ledningsnätet. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver investeringarna från och med i år och 20 år framåt öka från tolv miljarder till 16,5 miljarder, det vill säga med 35 procent per år.

Översatt till Skellefteå är investeringsplanen cirka 170 miljoner kronor bara för VA-ledningsförnyelse den kommande femårsperioden, och då är inte investeringsbehoven i övriga VA-anläggningar inräknade. I Skellefteå byggs samtidigt en helt ny grundvattenbaserad vattenförsörjning för centralorten med omkringliggande samhällen till en kostnad av 610 miljoner kronor.

– Utmaningen för varje VA-verksamhet är att skaffa resurser, både ekonomiska och personella konstaterar Stefan Johansson. Vi behöver också hänga med i kunskapsutvecklingen inom många olika områden och nyttja digitaliseringen. Behovs­anpassad forskning blir därför ett viktigt verktyg för att nyttja resurserna effektivt och börja med att förnya de mest kritiska områdena. Han tar upp ett par exempel där forskningen inom Dag&Nät kommit till praktisk nytta.

I ett fall användes en DTS-kabel (Distributed Temperature Sensing) för att identifiera och kvantifiera tillskottsvatten till ett ledningsnät i ett område utanför Skellefteå. I det andra utnyttjades regnsimuleringar för att undersöka svackdikens förmåga att infiltrera regnvatten och förbättra dagvattenkvaliteten.

– Kombinerat med egna undersökningar och statistik ger den här typen av forskning oss ett tillförlitligare beslutsunderlag, avslutar Stefan Johansson.

Presenteras av:

Dag&Nät vid Luleå Tekniska Universitet utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsområdet, med utgångspunkt i samhällets behov, hållbarhet och klokt resursutnyttjande, samt i nära samverkan med privata och offentliga aktörer.

Läs mer här