Gunnel Svensäter är professor i oral biologi på Malmö Universitet, tandläkare och programansvarig för Foresight.

– Programmet involverar runt 40 personer på olika nivåer, allt från juniorer till seniorer, och från olika vetenskaper. Vi jobbar med forskare från bland annat Malmö Universitet, Lunds Universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och med folktandvården i Södra Sverige. Så det är helt unikt på det sättet att vi jobbar med olika aspekter som hälsoekonomi, cellbiologi och teknologi för att nämna några vetenskapliga fält, förklarar hon.

Karies och tandlossning hör till de vanligaste sjukdomarna i världen. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarliga former av karies eller tandlossning. Problemet är att det i dag är svårt att upptäcka sjukdomarna i tid. Med dagens metoder riskerar många patienter att felbedömas och överbehandlas. Det är det som Foresight ska ändra på.

– Jag är inkopplad i den kliniska delen där syftet är att få möjlighet att kunna identifiera riskpatienter. I dag är metoderna väldigt trubbiga och vi kan bara konstatera till exempel karies först när någon blivit sjuk. Att i stället kunna använda sig av biomarkörer som är mer känsliga, skulle göra att vi kan fånga upp friska patienter som är på väg att utveckla karies eller tandlossning, säger Henrik Jansson forskning- och utvecklingschef på Folktandvården Skåne.

Målet är att med hjälp av Foresight identifera sådana biomarkörer samt att ta fram effektiva verktyg, så kallade sensorer, som kan snabbt och säkert detektera dem. På så sätt kan vi upptäcka de individer som löper ökad risk för tandlossning och karies innan sjukdomarna utvecklats. I dag är det många patienter som överbehandlas, vilket bidrar till ökade kostnader om cirka tio miljarder kronor per år för den svenska tandvården.

Det som är unikt med våra sensorer, och som skiljer dem från typiska biosensorer, är att de är uppbyggda av icke-biologiska byggstenar. Detta ger dem en ökad stabilitet, lagringsförmåga och reproducerbarhet, förklarar Börje Sellergren, professor inom biomedicinsk vetenskap på Malmö Universitet.

– Vi använder bl.a. syntetiska polymerer som kan känna igen och binda biomarkören. Bindningen ger upphov till en elektrisk eller optisk signal som kan mätas.  Det skiljer våra sensorer från biosensorer, tex immunsensorer vilka ofta är instabila och svåra att reproducera och lagra under längre tid. Dessa är faktorer som är viktiga i en klinisk prövning. Med våra verktyg ska vi kunna lita på att vi alltid får samma respons.

Nils-Eric Sahlin är professor i medicinsk etik vid Lund universitet. Hans team arbetar med riskbedömningar, kommunikation av kunskap och beslutsfattande. Han anser att förmedlingen av kunskap till patienterna är en viktig del i arbetet.

– Samarbetet med tandläkare har varit väldigt spännande. Tillsammans jobbar vi med kunskapsförmedling, det vill säga, hur tandläkaren ska förmedla information till patienten om hur denne ska göra för att förhindra problem framåt utifrån det liv som patienten lever. Riskkommunikation är ett problem som det tas allvarligt på, förklarar Nils-Eric Sahlin.