Idén med att arbeta med kommunövergripande lärgrupper kom ursprungligen från Caroline Andersson, som sedan 2020 är verksamhetschef för Mjölbys 14 kommunala grundskolor.
– Jag har arbetat på liknande sätt i andra kommuner. Så jag visste att det är en bra grund för ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan, där digitalisering är en viktig del. Vilket även stöds av forskning, säger hon.
Kollegialt lärande mellan skolor
Tidigare hade grundskolan en decentraliserad organisation med ett kvalitetsarbete för varje enhet. Nu ändras det så att lärare och rektorer från olika skolor jobbar med kollegialt lärande i tvärgrupper med fokus på likvärdighet.
– Som rektor behöver man vara delaktig i det här genom att möjliggöra arbetet för lärarna och avsätta tid. Vi stödjer processen och väver in lärarnas nya kunskaper i skolans egna kvalitetsarbete, säger Therese Niklasson, rektor Klämmestorpskolan, en F–6 skola, med cirka 220 elever.
44 ämnesindelade lärgruppsledare
En styrgrupp med verksamhetschef, rektorer för var och ett av de tre olika skolområdena samt en IKT-strateg bildades. Kommunens lärare organiserades i 44 olika ämnesindelade lärgrupper ledda av en lärargruppsledare, oftast en förstelärare. Starten skedde höstterminen 2021 med fokus på den nya läroplanen som börjar gälla hösten 2022.
Johan Lindskog, rektor på Trojenborgskolan, en 6–9 skola med cirka 250 elever, beskriver arbetet som mer generellt till en början. Något som sedan ”trattades ned” till specifika frågeställningar.
– Genom att vi arbetar med det kollegiala lärande mellan skolor, lärare och inom skolan breddar vi perspektivet när vi lär av varandra och gemensamt. Med den nya kursplanen i fokus blir det ett sätt att skapa likvärdighet i undervisningen, säger han.
Social byggkloss
Det skolöverskridande arbetet har också fungerat som en social byggkloss. De nätverk som har skapats ser läraren Kristin Kellander, lärgruppsledare på Klämmestorpskolan, som en väg till elevens bästa och likvärdighet inom alla skolor.
– Det är jättenyttigt att få diskutera utifrån våra tidigare erfarenheter. Det har blivit mycket bedömningsprat och det är verkligen värt att få ta tid. Vi blir som en sammansvetsad grupp och kan utväxla kunskaper och bli mer samspelta, säger hon.
Båda rektorerna är inne på samma spår när det gäller fördelarna med det kollegiala samarbetet i lärgrupperna.
– I vår gemensamma utveckling stödjer vi varandra. I den strukturen har vi hittat en systematisk lösning, säger Therese Niklasson.
– Jag instämmer, vårt kollegiala lärande är en grund för likvärdighet och som en bieffekt får vi samhörigheten som stärker hela förvaltningen, säger Johan Lindskog.
I framtiden ser Caroline Andersson att arbetet med lärgrupper kommer att utvecklas och följas upp för både lärare och rektorer.
– Vi gör allt för att skapa en positiv lärandemiljö så att samtliga elever ska få en likvärdig utbildning. Det behöver inte vara likadant men likvärdigt. Detta för att alla ska få de bästa förutsättningarna och det stöd de behöver för att lära sig, avslutar hon.
