Så arbetar Myndigheten för arbetsmiljökunskap för att vi ska må bättre på jobbet – och därmed främja den svenska folkhälsan

Någon har räknat ut att en svensk i genomsnitt arbetar 99 117 timmar av livet. Det varierar förstås från en person till en annan, men poängen är att människor i Sverige tillbringar väldigt mycket tid på sina arbetsplatser. Därav faller det naturligt att våra arbeten påverkar hur vi mår. 

Mycket i det traditionella arbetsmiljöarbetet har fokuserat på risker och problem. Men arbetsmiljöarbete kan utföras mer proaktivt, där vi i stället kan använda och dra nytta av faktorer som får medarbetarna att må bättre – och på det viset skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser.

När Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättades 2018 var ett av de initiala uppdragen från regeringen att sammanställa och redovisa så kallade friskfaktorer som kan bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

– Med friskfaktorer menas faktorer som har utgångspunkt i det som fungerar bra och bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. I direktivet till uppdraget framgick det tydligt att vi skulle utgå och fokusera på det friska och tänka främjande i stället för att bara utgå ifrån att lösa problem, förklarar Nader Ahmadi.

Brist på forskning skapade kreativt angreppssätt
En utmaning i arbetet har varit att det nästan helt saknades forskning inom området om vad som utgör friskfaktorer. För att identifiera dessa har myndigheten fått tänka annorlunda.

– Ofta har vi varit tvungna att genom negation se vad som varit en riskfaktor. Om vi sedan gör tvärtom når vi en friskfaktor. Vår första slutsats var att vi behöver ändra perspektiv för att hitta vad som är positivt och glädjebejakande i arbetslivet för att sedan förstå vad som är hälsofrämjande, säger han.

I sitt arbete har myndigheten lyckats med identifierat ett antal friskfaktorer och en av de viktigaste är ledarskap och att medarbetare har en bra chef.

– Ett ledarskap som lägger fokus på vision och inspiration, ett så kallat transformativt ledarskap, som tar hänsyn till medarbetarnas behov, deras tankar och deras arbetstillfredsställelse är en av de viktigaste faktorerna som vi har identifierat, säger Nader Ahmadi.

Flexibla arbetsplatser ökar arbetsglädjen
Förbättrade förutsättningar för utveckling och fortbildning, när medarbetare får växa i sina roller och utvecklas kunskapsmässigt och relationsmässigt är också exempel på friskfaktorer.

Ytterligare en friskfaktor är flexibilitet i anställningsformen och arbetsformen.

– När vi kan bestämma när och var vi vill jobba i större utsträckning så är det en tydlig friskfaktor. Det ökar både motivationen till arbete, produktiviteten, effektiviteten och kreativiteten. Det har varit positivt nu under pandemin att vi har varit tvungna att jobba hemifrån, säger Nader Ahmadi, och tillägger:

– Med nytt tänk i hur vi organiserar vårt arbetsliv kommer vi få friskare, gladare och mer produktiva medarbetare.

Det initiala uppdraget från regeringen har slutförts och det väckte en hel del nyfikenhet från politiskt håll. Slutsatserna har gjorts tillgängliga för arbetsmarknadens parter men också för företagshälsovården, allmänheten och andra intresserade genom podcast, sociala medier, webbinarium och annat material som exempelvis riktlinjer och vägledningar.

Förutom att arbeta på uppdrag av regeringen startar myndigheten även egna projekt och i ett egeninitierat projekt riktar sig myndigheten till elever i grund- och gymnasieskolan.

Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan
Projektet ”Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan” syftar till att undersöka hur skolor arbetar med att skapa arbetsmiljömedvetenhet hos elever, och identifierar möjliga vägar till att få in mer arbetsmiljökunskap i både grund- som gymnasieskolan. Resultatet presenteras i slutet av 2021 för att sedan spridas vidare för att komma till användning i praktiken.

Det här projektet leds av Anna Mannikoff, analytiker och stf generaldirektör på myndigheten. 

– Elever behöver rustas med en medvetenhet i arbetsmiljöfrågor, så att de när de kommer ut i arbetslivet känner till rättigheter, skyldigheter och vet att detta är något man ska arbeta systematiskt med. Vi ser att just unga är de som är mest utsatta för arbetsolyckor. Att öka kunskapen är därför ett sätt att minska arbetsolyckor och annan ohälsa i arbetslivet, säger hon.

Statistik visar att i åldersgruppen 16 till 24 år har under de senaste fem åren 25 000 personer skadat sig på jobbet så allvarligt att de blivit sjukskrivna.

Samtidigt finns i dag finns ungefär 1.9 miljoner unga i skolsystemet från förskolan till gymnasiet, där också runt 260 000 förskollärare och lärare arbetar. Arbetsmiljön i skolan berör alltså långt över 2 miljoner individer, vilket gör att skolan utan konkurrens är Sveriges största arbetsplats.

– Vi vill med projektet bidra till en diskussion om hur skolledare och pedagoger kan arbeta med att stärka kunskapen och medvetenheten i arbetsmiljöfrågor i skolan. Vissa saker kan göras redan nu inom skolans olika ämnen, och här kommer vi att bidra med stöd till undervisningen och kompetensutveckling. 

Anna Mannikoff fortsätter:
– Vi förespråkar inte att arbetsmiljökunskap ska vara ett eget ämne, men ser ett behov av att det kan komma in som en röd tråd i utbildningen, hela vägen från förskola till gymnasieskolan. Som det nu ser ut riskerar till exempel gymnasieelever på högskoleförberedande program att få särskilt lite kunskap med sig i de här frågorna, vilket är olyckligt med tanke på att även de ska ut i arbetslivet och en del börjar jobba direkt efter gymnasieskolan. 

Flera nya uppdrag och projekt
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd - gammal som ung – och eftersom vi blir allt äldre och det mesta pekar på att vi i framtiden kommer att yrkesarbeta allt högre upp i ålder arbetar myndigheten med en kunskapssammanställning som kartlägger och sammanfattar forskning om den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.

I arbetet tittar myndigheten på faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, och berör även områden som åldersdiskriminering, hur seniorers förändrade fysiska förmåga vid stigande ålder påverkar deras mående och hur digitalisering och teknisk utveckling på arbetsplatsen inverkar på den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.

Resultatet kommer att presenteras i början av 2022.