Den medicinska forskningen har skapat helt nya förutsättningar för en mer individanpassad hälso- och sjukvård. Och för det som kallas för precisionsmedicin, där alla patienter ska kunna erbjudas den mest ändamålsenliga behandlingen.

– Det här gör att vi behöver ett närmare samarbete idag mellan sjukvård, forskning, läkemedelsbolag och myndigheter för att nå fullt ut, säger Niclas Reutersten, landschef Sverige Pharma.

En av bromsklossarna är att det inte finns tillgång till ett nationellt hälsoregister, där man kan följa patienter i grupp och deras behandlingar för att utvärdera nya behandlingsformer.

– Det finns ett glapp tidsmässigt idag från att en behandling rekommenderas på nationell nivå till att alla patienter, oavsett var man bor, kan dra nytta av den. Vi behöver på ett konkret och praktiskt sätt ta fram former för hur vi ska få ut de här nya behandlingsmetoderna i vården på ett snabbare sätt, menar Niclas Reutersten.

Det behövs ett centralt hälsoregister
För att lyckas med det här behövs tillgång till data på ett mer strukturerat sätt, på central nivå, och legala förutsättningar. Sverige har alla möjligheter att lyckas med det genom vår långt gångna digitalisering, breda insamling av patientdata och historiskt goda exempel på samverkan mellan olika aktörer.

– Det finns flera utredningar som visar på den goda nyttan av detta, och på tillgången till fler flexibla betalningsmodeller. Men jag tror att det behövs att våra politiker verkligen visar att det här är ett prioriterat område för att den här förändringen ska ske snabbare, säger Katia Eriksson Bragazzi, landschef Sverige Onkologi.

Att kunna använda nya behandlingar på ett effektivt sätt skapar ett enormt mervärde. Inte bara för den enskilda individen utan också för samhället som får en bättre utväxling på investerat kapital.

– Vi hoppas att vi kan vara en del i den här omvandlingsprocessen och hitta nya samverkansmodeller för att se till att svensk hälso- och sjukvård fortsätter att ligga i framkant, avslutar Katia Eriksson Bragazzi.