Kirurgen Roger Olofsson Bagge har tillsammans med flera kollegor precis genomfört en avancerad canceroperation – isolerad hyperterm perfusion – som Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ensamma om i landet att utföra. Den här gången i sällskap av sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö, i blå handskar. Bakom dem Nushin Mirzaei, kirurg, och till höger Anna Holmén, perfusionist.

”Så blev vi bäst på klinisk forskning”

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är bäst i landet på klinisk forskning. Att få fler medarbetare att forska är en viktig strategisk satsning för att nå målet att bli landets ledande universitetssjukhus när det gäller forskning, utveckling och utbildning.

Beläget mitt i en attraktiv life science-miljö, med utvecklade samarbeten med både Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Astra Zeneca genomsyrar forskningen hela sjukhusets verksamhet. Det har också blivit en uppskattad karriärväg.

- Vi har landets högsta lönepåslag till medarbetare som forskar, som mest upp till 19 000 kronor extra. Och för dem som är nyfikna på forskning erbjuder vi prova på-forskningsmånader, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör.

Satsningen har inspirerat
Karriärvägarna är öppna för alla vårdpositioner, något som Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först med och som inspirerat andra sjukhus att ta efter.

- Vi uppmuntrar alla inom akademiska vårdyrken att fortsätta utvecklas och göra akademisk karriär. Hos oss finns till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och psykologer som forskar och gör akademisk karriär parallellt med den kliniska. Det gagnar patienterna direkt när den som behandlar dem ligger i forskningens framkant och kan erbjuda de bästa behandlingarna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Framgångsrik satsning
Och satsningen har varit framgångsrik. Våren 2022 fanns det 270 akademiska tjänster kopplade till sjukhuset – en ökning med 41 tjänster sedan 2019. Dessutom kan sjukhuset stoltsera med 141 professor och 966 disputerade medarbetare. Nio av tio som har disputerat vill stanna kvar och arbeta kliniskt och sju av tio ST-läkare säger att de vill ägna sig åt forskning framöver.

Kliniskt arbete i kombination med forskning en styrka
Roger Olofsson Bagge är en av dem som delar sin tjänst mellan forskning och kliniskt arbete. Han är överläkare inom kirurgi och forskargruppledare för en grupp som tar fram nya behandlingar för patienter med cancer genom nya kliniska prövningar.

Han berättar att han delar sin vecka mellan att operera, forska och träffa patienter på mottagningen. Ett upplägg som han är mycket nöjd med.

- När jag träffar patienter på mottagningen väcks idéer som jag sedan kan ta med mig och undersöka vidare i laboratoriet. Arbetar man bara i det ena har man inte förståelse för det andra. Styrkan är att jag har båda verktygen och kan testa i labbet – och sen faktiskt ta tillbaka det till patienten.

Forskningen driver sjukvården framåt
Vikten av att satsa på forskning kan inte understrykas nog, menar Ann-Marie Wennberg Larkö. Vård som idag ses som självklar hade inte funnits utan forskningen som bedrivits på sjukhus och universitet.
- Det är medarbetarna på landets universitetssjukhus och universitet som forskar, utvecklar och implementerar nya rön i vården så att de bästa nya behandlingarna blir tillgängliga för våra patienter. Dagens forskning är morgondagens rutinsjukvård.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. Här bedrivs allt från länssjukvård till nationell högspecialiserad vård. Enligt Vetenskapsrådets senaste utvärdering bedriver sjukhuset landets bästa kliniska forskning tillsammans med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Läs mer hos Sahlgrenska Universitetssjukhuset