Människors förväntningar på den service som samhället ska ge dem har ökat kraftigt. Det beror bland annat på att man idag kan jämföra med den högre servicenivå som privata aktörer många gånger levererar för samma pengar.
Men att skapa en motsvarande tjänstenivå för skattepengar kan bli kostsamt. Frågan är därför hur den offentliga sektorn kan vara sparsam med skattemedlen, samtidigt som samhället hänger med i utvecklingen med en förbättrad tjänstenivå.
IT förändrar vårt sätt att leva
Idag produceras nya typer av tjänster genom IT. Vården är mer kostnadseffektiv och levererar ett bättre vårdresultat för samma pengar. Inom bank och finansiella tjänster har BankID inneburit en kraftigt förbättrad tillgänglighet. Bilhandeln bygger komplexa strukturer med nya sätt att äga bil.
Samhället måste bli bättre på att använda digitala lösningar och AI för att hänga med. En bra IT-partner med förmåga att stödja affärsutveckling ger samhället bättre chans att hålla jämna steg i sin skattefinansierade service till medborgarna.
Motverkande krafter
Men det finns krafter som bromsar digitaliseringen och utvecklingen av AI för samhällets tjänster. Ofta med vällovliga syften som att öka säkerheten och skydda människors integritet. EUs dataskyddsförordning GDPR syftar till ett säkert samhälle och är bra för medborgarna. Men risken är att amerikanska och kinesiska plattformar inte har samma begränsning på tillgång till data vilket gör att de kan träna och utveckla AI snabbare än Europa. Vilket in sin tur kan fördröja uvecklingen av mycket stora IT-plattformar i Europa.
Fredrik Heintz, docent vid Linköpings Universitet och medlem av EU-kommissionens expertgrupp om AI och dess användning är tydlig i sitt budskap i en debattartikel tillsammans med nationalekonomen Mårten Blix i Svenska Dagbladet den 28 oktober i fjol: “Det är centralt att även europeiska företag är med på resan att utveckla AI. AI kan stärka samhället och Europas ekonomier utan ökade risker för övervakning, diskriminering och godtycke.”
Hur ska vi då hantera situationen? Helsingborg stad har valt att utveckla en egen IT-plattform med en öppen källkod som man delar med en annan skånsk kommun.
Initiativet har stött på kritik. På goda grunder kan man ifrågasätta om kommunen kommer att ha råd att förvalta och utveckla plattformen vidare i takt med den omvälvande snabba utvecklingen av vårt samhälle. Om den egenbyggda IT-plattformen inte hänger med så försämras åter servicen som medborgarna får via samhället.
Vad som behövs är initiativ på Europeisk nivå. Frånvaron av riktigt stora europeiska IT-plattformar och utveckling av AI riskerar i förlängningen att sänka servicenivån till våra medborgare.
Sammanfattningsvis, vi behöver alltså redan idag bli bättre på att skriva avtal och ställa krav på stora utomeuropeiska leverantörer av IT-plattformar. Säkerhet och etik måste vara i fokus, oavsett vem som levererar.
Europas politiker behöver dessutom enas om hur vi förbättrar möjligheterna för företag inom EU att utveckla egna stora plattformar. För två saker är säkra, utvecklingen stannar inte upp, och medborgarnas krav på samhällets tjänster och service fortsätter öka i takt med att privata alternativ visar vägen.
