För att jobba som SOS-sjuksköterska krävs tidigare kunskap och erfarenhet. Även en förmåga att hantera hög stress med en genuin hjälpsamhet och vänlig ton i rösten. Det anser SOS-sjuksköterskan Annica Lundgren.
Hon har själv erfarenhet av att arbeta som traditionell sjuksköterska och är övertygad om att hon gjorde rätt val när hon 2013 övergick till att arbeta som SOS-sjuksköterska – men poängterar en stor skillnad mellan rollerna.
– Tidigare kunde jag se, känna, lukta, lyssna och ta in en hel person. Nu kan jag enbart använda ett sinne – hörseln. Det gör arbetet stundtals svårt och utmanande, men också väldigt spännande.
Som SOS-sjuksköterska arbetar Annica nära SOS-operatörer som tar emot alla inkommande samtal till SOS-centralen. Från samtalsstart övervakar hon samtalet och lyssnar, tolkar och föreställer sig vad som händer hos den inringande. Hon kan välja att ta över samtalet och operatören kan även välja att koppla in en sjuksköterska om det råder en osäkerhet kring en specifik situation.
Använder rösten som verktyg
För att lära sig bemöta människor i olika risk- och krissituationer får alla SOS-sjuksköterskor genomgå en utbildning i att använda rösttekniker för att styra samtalet med rösten som verktyg.
– Det handlar om liv och död och någon kan därför vara svårt sjuk, uppjagad, arg, ledsen eller ha språk- eller hörsvårigheter. I vissa krisfall har jag bara några få sekunder på mig för att lugna eller styra hårt – då är det viktigt att kunna använda styrka, tempo, pauser eller tystnad i rösten.
”Skriker till i andra änden”
Vissa samtal beskriver Annica som emotionellt svåra men att chefer, operatörer och sjuksköterskor arbetar tätt och är noga med att vid behov stötta varandra. Trots ett ibland psykiskt utmanande arbete menar hon att det är värt det.
– När den inringande i andra änden går in från balkongen istället för att hoppa eller när en pappa har lyckats hjälpa sin fru att förlösa sitt barn och det skriker till i andra änden. Det är en alldeles fantastisk känsla och skithäftigt, avslutar hon.
