Resursskolan har en viktig roll att fylla. Dit kommer elever efter en ofta alltför lång väg genom skolsystemet med misslyckanden, kartläggningar och specialinsatser.
– Till våra skolor vänder sig elever med olika funktionsnedsättningar, framför allt med autism vars tidigare skolgång inte har fungerat, säger Lena Schmidt, skolchef för den fristående skolhuvudmannen Utvecklingspedagogik.
Fungerar skolan, fungerar livet
Tidiga insatser är avgörande för både eleven och familjen eftersom stora utmaningar i skolan påverkar många delar av livet utöver lärandet.
– Elever som haft möjlighet att börja hos oss tidigt har en högre måluppfyllelse än de som får hjälp sent. Vi ser också att elever som får rätt stöd kan utveckla sin förmåga att uttrycka sina behov, styrkor och utmaningar utifrån sina funktionsnedsättningar. En livsviktig kunskap för vidare studier och ett fungerande verksamt yrkesliv, säger Lena Schmidt.
Mindre skala och hög kompetens
Resursskolan är som andra skolor men i mindre skala och med färre elever. För att det ska bli hanterbart för eleverna är exempelvis klassrum, idrottshall och matsal anpassade efter elevantalet. Lokalerna är utformade så att de med hjälp av färgval, form, ljus och möjlighet till avskildhet kan fungera stressreducerande för eleverna. Den viktigaste skillnaden är dock kompetens och arbetssätt.
– I resursskolan arbetar vi nära eleverna och har specialkompetens, oavsett om du jobbar som lärare eller med andra viktiga funktioner i skolan. Vi strävar efter att alla medarbetare som möter våra elever har rätt kunskaper för deras behov. Vi jobbar också med kontinuerlig kompetensutveckling för alla, säger Therese Klang, speciallärare på Lunaskolan Södra.
Sammanhang ger bättre lärande
Elevgrupperna är små med 6 till 10 elever i varje grupp. Undervisningen är individanpassad där elever som har liknande undervisningsbehov går tillsammans.
– Barn vill vara i ett sammanhang för ett gemensamt lärande. Vårt elevhälsoteam lägger därför mycket tid tillsammans med pedagoger för att skapa fungerande klasser som främjar både lärande och det sociala samspelet. Det är viktigt att våra elever får vara sig själva och bli sedda för dem de är, säger Lena Schmidt.
Likvärdig skola – en rättighet
Resursskolans verksamhet är helt beroende av kommunernas syn på hur detta ska finansieras. Idag råder stora skillnader när det gäller förutsättningar för resurstät och anpassad skolmiljö samt ersättningsnivåer. Lena Schmidt efterlyser en ökad likvärdighet och förutsägbarhet kring detta.
– I den bästa av världar skulle vi inte behöva finnas, alla barn vill utvecklas och trivas i den skola de börjar i som 6-åringar, men så ser det inte ut. Vi möjliggör rätten till utbildning för elever med NPF och andra stödbehov. Att resursskolan är ett begrepp i lagstiftningen är ett steg i rätt riktning, men mer behövs för att garantera en likvärdig och anpassad skolmiljö för den här elevgruppen, säger hon.
– Många av våra elever har tyvärr mått dåligt i sin tidigare skolgång. Så ska det inte vara. Alla barn har rätt till utbildning, att må bra och att ha ett värdigt liv, avslutar Therese Klang.
Läs mer
