Utöver efterfrågan på personal har vård och omsorg en generell hög personalomsättning med många timanställda och deltidsanställda. För att kunna säkerställa kompetensen hos personalen och att vårdtagarna får rätt vård så behövs det nya utbildningsmetoder. Ett anpassat bemötande är bland det viktigaste som personalen behöver bemästra och många kommuner ser en utmaning med just detta.

Virotea arbetar med välfärdsteknik baserat på virtual reality (VR) och har som vision att öka livskvalitén för vårdtagare. De har nyss lanserat en ny utbildningstjänst, ViroteaED, som är utformad speciellt för vårdpersonal. Tjänsten erbjuds i två inriktningar; LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och äldreomsorg.

ViroteaED är ett viktigt komplement i kompetensutvecklingen som ger personalen möjligheten att uppleva vårdtagarens perspektiv istället för att enbart läsa om det. Tjänsten ger vårdpersonalen en ökad förståelse och empati. Tekniken tillåter även personalen att repetera dessa scenarion exakt hur många gånger som önskas eller behövs.

Med ett par VR-glasögon får personalen uppleva olika situationer i vårdtagarnas vardag. Ett knapptryck senare blir de exempelvis Ulla på ett äldreboende och får uppleva hur personalen bemöter henne i olika scenarion. Varje scenario består av två upplevelser, ett med bristande bemötande samt ett med korrekt bemötande.

Personalen får uppleva hur ett bristande bemötande kan trigga stress, oro och frustration hos vårdtagaren. I VR-utbildningen speglas denna stress i obehagseffekter, så som tinnitus, ångesttankar, försämrad syn och andra effekter. Därefter får personalen uppleva scenariot igen men med rätt bemötande och inslag av olika hjälpmedel.

Ivans drivkraft att fortsätta förbättra situationen inom vård och omsorg kommer från egen arbetslivserfarenhet som stödbiträde inom LSS. Han var då timanställd och jobbade periodvis under totalt 10 år. Ivan tycker att det är ett givande jobb och en speciell känsla att kunna bidra till en persons utveckling. Samtidigt såg han en del problem som han ville hitta lösningar till, vilket ofta landade i någon form av digitalisering.

– När det gäller vad som bör digitaliseras är det viktigt att det finns någon i kommunen som tar ansvar för välfärdsteknik, och det börjar synas allt mer säger Ivan.

Tidigare hände det ofta att till exempel en enhetschef köpte in välfärdsteknik, som ingen använde eller förstod sig på. Nu har allt fler kommuner välfärdsteknikssamordnare som har ansvaret, vilket har en positiv inverkan.

Målet med digitaliseringen bör vara att frigöra tid från personalen så att de kan spendera den tillsammans med vårdtagarna istället. Mänsklig sociala interaktion och gemenskap är oerhört viktigt. Förutom att avlasta personalen tror Ivan att fokus framöver kommer ligga på att skapa bättre förutsättningar för människor att vara tillräckligt självständiga så att de inte är i behov av ett äldreboende.