Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Ett HVB-boende som inte vänder bort blicken

Psykvården står inför stora utmaningar och personer med komplexa diagnosbilder slussas ofta runt i olika behandlingar som går i stå. Men på HVB-boendet Inagården är de boende mer än sina diagnoser.
– Vi delar inte in människor i fack, utan ser alla individer för den de är. Vi vänder aldrig bort blicken, säger Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Inagården har ett tydligt upplägg och en väl genomarbetad modell som de arbetar efter, Inagårdsmodellen, som i sin tur grundar sig i evidensbaserade metoder och ett miljöterapeutiskt förhållningssätt.

– Behandlingen består av tre delar: insikt, normalisering och aktivering. Genom att kartlägga deras intressen låter vi våra klienter aktivera sig och normaliseras till samhället. Vi ger dem något att hålla fast vid även när de lämnar Inagården, säger Håkan Eklund.

Normalt sett blir de boende kvar i 2-4 år. När det är dags för utslussning görs den varsamt och Inagården finns kvar som stöd en lång tid efter det att personen lämnat.

Möjlighet att lyckas varje dag
Inagården fungerar lite som en helhetslösning. De sköter all logistik och kontakt med kommunen och har sjuksköterskor och psykiater på plats.

– Vi har mycket personal hos oss och jobbar oftast i smågrupper, så de boende på ett tryggt sätt kan öva på att bli delaktiga i samhället. Genom daglig sysselsättning ger vi våra klienter möjlighet att lyckas varje dag, avslutar Håkan Eklund.

Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell. Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.

Läs mer om Inagården här

Kontakt:
E-post: hakan.eklund@inagarden.se
Telefon: 026-456 19 56

Horst-Henrik Liljeström och Sara Sörgärde Siegers

Värna – boende, arbete och utbildning för personer med funktionsvariationer, utifrån en gemensam värdegrund

Söker du efter en LSS- eller SoL-verksamhet som står för något mer än en materialistisk människosyn?  skall du titta närmare på Värna – ett branschförbund som organiserar cirka 35 idéburna verksamheter från Umeå i norr till Lund i söder.

Värna är en samverkans- och branschorganisation med 35 värdegrundsbaserade omsorgs- och utbildningsverksamheter som erbjuder insatser enligt LSS och SoL till över 1 000 omsorgstagare i hela Sverige. Medlemmarna bygger sina omsorgsverksamheter på antroposofisk läkepedagogik och socialterapi, en metod och ett förhållningssätt som har sina rötter hos Rudolf Steiner på 1920-talet. 

 – Det innebär i praktiken att vi sätter människan i fokus. Vi står inte enbart för en materialistisk syn utan försöker se hela människan i sina fysiska-psykiska dimensioner men också sociala och spirituella. Vi vill se individen bortom funktionsvariationen, berättar Sara Sörgärde Siegers, enhetschef på Ensjöholms By i Norrköping. 

 Man utgår också ifrån att den sociala verksamheten ska vara inkluderande.  

– Varje individ ges i den dagliga verksamheten möjlighet att göra något som känns viktigt och meningsfullt. Våra deltagare här på Ensjöholms By ägnar sig åt olika arbeten eller hantverk och kan till exempel stöpa ljus som säljs i samhället eller används i verksamheten. 

 Det handlar om att balansera individens behov, av att kunna vara för sig själv men också om det önskas i en betydelsefull social gemenskap. 

 – Alla erbjuds att göra saker tillsammans med andra. Vi äter och har många gemensamma aktiviteter – det erbjuds alla som vill, säger Horst-Henrik Liljeström, ordförande för Värna och ansvarig för Humanprogress. 

 Förbundet har initierat ett kvalitetsarbete under namnet Värnagarantin. Det är en typ av professionellt utbyte mellan verksamheterna som bygger på kollegiala observationer kring kärnvärdena:  Människosyn, Gemenskap och Miljö. 

– På så sätt säkerställer vi att vi, tillsammans med allt ordinarie kvalitetsarbete som ständigt pågår i verksamheterna, även arbetar utifrån våra kärnvärden och att vi hela tiden utvecklar läkepedagogik, socialterapi och vårt förhållningssätt, fortsätter Horst-Henrik

En medlem i Värna, Järnaakademi, erbjuder en treårig Läkepedagogisk/socialterapeutisk deltidsutbildning för medarbetare. Den uppfyller Socialstyrelsens krav på kompetens inom LSS-verksamheter och till det adderas kunskap om värdegrunden och personlig utveckling. Utbildningen sker i veckoblock med både praktiska och teoretiska moment. 

 

Värna är ett branschförbund som organiserar cirka 35 idéburna verksamheter, från Umeå i norr till Lund i söder. De arbetar alla utifrån antroposofisk läkepedagogik och socialterapi med gemensamma kärnvärden. Verksamheterna omfattar cirka 1 000 individer i behov av stöd i sin vardag och har cirka 1 800 medarbetare. 

För kontakt: kontakt@varna.nu

Läs mer på https://www.varna.nu/

 

 

T.v: My Namslauer, som länge försökte få bra hjälp mot psykisk ohälsa, och Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI. T.h: Viveca Koch och Jakob Jones, studenter vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

Psykoterapi kan minska den psykiska ohälsan – om den ges rätt förutsättningar  

Behovet av kvalificerad hjälp ökar i takt med den stigande psykiska ohälsan, samtidigt som vården alltmer går på knäna. I ett sådant läge är det lätt att samhället hemfaller åt försök med snabba lösningar, vilket dessvärre riskerar att slå tillbaka och skapa nya problem.  Det menar Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI, vid Sabbatsbergs Sjukhus, Stockholm. – Vi får inte hamna i en situation där vi tullar på kompetenskraven hos behandlarna eller beskär förutsättningarna för behandlarna att kunna göra ett fullgott jobb, säger han. 

Professionens delansvar i försöken att stävja den psykiska ohälsan är att säkerställa hög kvalité på den vård som erbjuds. I ett första steg behöver den psykoterapeutiska vården varudeklareras på ett tydligare sätt än i dag, menar Poul Perris.

KBT är ett paraplybegrepp, inte en teknik eller en metod.

– Vid CBTI har vi en KBT-profil mot schematerapi som är en förenande och integrerande terapiansats som utöver kognitiv teori och inlärningspsykologi även har affekt och utvecklingspsykologi som teoretisk grund. Detta möjliggör ett helhetsperspektiv i förståelsen för psykisk ohälsa som främjar att patienten känner sig ordentligt sedd och förstådd, samt öppnar upp för mer riktade interventioner, säger Poul Perris.

Felaktig ordination en risk
Han menar att felaktig ordination och genomförande av psykoterapi inom vården utgör ett allvarligt risktagande, såväl för patienterna som för den enskilde behandlaren.  

– Det finns mycket psykisk ohälsa som patienter söker för som inte låter sig fångas i en befintlig manual. En patient som till exempel lider av både panikångest, depression och svårigheter i nära relationer behöver mötas utifrån ett helhetsperspektiv, bortom avgränsade manualer för specifika tillstånd. Det är här den kvalificerade kompetensen hos behandlaren blir avgörande, säger han.

Som legitimerad psykoterapeut är man expert i psykoterapi och tränad att utföra kvalificerade bedömningar och behandlingar, även där befintlig evidens är bristfällig, så som ofta är fallet. 

”Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund”
My Namslauer hade länge lidit av psykisk ohälsa. I många år försökte hon få bra hjälp, utan att lyckas.

– Jag har träffat skolkuratorer, samtalskontakter på vårdcentraler och kuratorer inom psykiatrin. Vissa av dem har varit total katastrof, andra har varit som att ta en fika med en kompis. Till vårdcentralen var väntetiden tre månader. Väl där fick jag behandling begränsad till fem tillfällen. Vem kan ändra sitt liv på fem timmar tillsammans med en främling? Inte jag i alla fall, säger hon.

Till slut lyckades hon få kontakt med och träffa en student som gick sin psykoterapeututbildning vid CBTI.

– Riktig terapi är annorlunda. Man jobbar hårt med sig själv och många gånger är det riktigt intensivt. Min terapeut mötte mig som en riktig människa och hjälpte mig verkligen att förstå mitt inre känsloliv och vägledde mig till avgörande förändring. Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund, man ska inte behöva ha tur för att få tillgång till rätt vård, säger hon.

Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi startades 1988 och är en av Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet ger psykoterapiutbildningar på olika nivåer, bland annat introduktionskurser, grundutbildningar (s.k. Steg 1) och legitimationsgrundande utbildningar (s.k. Steg 2) i psykoterapi.

Läs mer på: www.cbti.se

Kontaktuppgifter: 

poul.perris@cbti.se och birgitta.aller@cbti.se.