Month: March 2018

Så stärker Myndighetsnätverket utvecklingen av Sundsvallsregionen

Myndighetsnätverket är ett nätverk för samverkan mellan myndigheterna i Sundsvallsregionen. Genom att de aktivt arbetar tillsammans för att stärka sin kompetensförsörjning visar de att regionen är en bra region att arbeta och bo i.
– Här finns en intressant arbetsmarknad och möjlighet att utvecklas, säger Maria Humla, vikarierande generaldirektör på SPV.

Sundsvall är en av de största it-regionerna i hela landet. Enbart myndigheterna Bolagsverket, Försäkringskassan it, CSN och SPV sysselsätter drygt 1 200 personer inom digitaliserings­området.

–  Vi möter bland annat Mittuniversitets studenter och visar att det finns intressanta arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas på olika myndigheter här i Sundsvall. Vi tror att det bidrar till att studenterna väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning, säger Maria Humla, vikarierande generaldirektör på SPV.

”Nationell förebild”
Myndighetsnätverket och deras samarbeten skapar goda förutsättningar för en bra personal­försörjning och att verksamheterna drivs effektivt i Sundsvallsregionen.

– Vi har skapat ett kraftcentrum som attraherar i stort sett samtliga större privata aktörer inom it. Nätverket lyfts ofta fram som en nationell förebild och genom dess nära sam­verkan på olika nivåer finns här en stark och nära kunskap om utvecklingsbehov, säger Annika Stenberg, generaldirektör på Bolagsverket.

Därför ska man söka till Sundsvalls-regionen 
I Sundsvallregionen finns det goda utvecklingsmöjligheter och spännande arbetsuppgifter i en miljö som tillåter att arbetsliv och privatliv kan kombineras.

– Regionen behöver fortsatt säkerställa en bred spetskompetens inom digitalisering, ny teknik och it- och informationssäkerhet. Det kombinerat med den framåtanda och de höga ambitioner som finns i regionen gör att jag tycker det är en fantastiskt ställe att vara på om man vill arbeta med it och samtidigt utveckla sig själv, avslutar Annika Stenberg.

Presenteras av:

Myndighetsnätverkets består av 17 olika myndigheter med 17 olika uppdrag. De 7 huvudmyndigheterna är SPV, CSN, Bolagsverket, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Myndigheten för digital förvaltning.

Deras gemensamma uppdrag är att säkerställa kompetensförsörjningen, samordna utbildningar och dela på administrationen.

Läs mer på

 

Hos Gävle kommun finns möjlighet till utveckling

Som medarbetare på Gävle kommun finns det stora möjlig¬heter för personlig utveckling. Här anordnas både kurser och utbildningar för den som vill, och kommunen ser till att varje medarbetare känner sig viktig samt att man arbetar mot samma mål – oavsett vilken förvaltning man arbetar för.

Marie Wallmark är lärare för åk 4-6 på Vikinga­skolan i Gävle kommun där hon trivs väldigt bra.

Det är jätteroligt att arbeta som lärare och jag brinner verkligen för yrket, lika mycket nu som för 20 år sedan. Det som är absolut
roligast är att följa upp eleverna, bedöma och analysera kring undervisningen och att ständigt lära sig nya saker som exempelvis programmering, säger Marie.

Attraktiv arbetsgivare
Marie berättar vidare att hon tycker att Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare som bland annat erbjudit fortbildning och avlastning vid rättning av de nationella proven.

– Om man som lärare vill vidareutbilda sig får man hjälp med det. De anordnar också mycket workshops inom exempelvis information och kommunikationsteknik i och med att den nya läroplanen kräver goda kunskaper inom digital teknik, säger hon.

Alva Egebrand arbetar som exploaterings­ingenjör på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Gävle kommun. Hon trivs också väldigt bra på sin arbetsplats och med sin arbetsroll.

– Mitt arbete är väldigt utvecklande. Vi jobbar mycket med att sälja mark och ta fram byggklar mark i kommunen och jag får då träffa många olika människor med olika kompetenser varje dag, så som konsulter och byggherrar. Eftersom att ingen dag är den andra lik lär man sig alltid mycket nytt och man hinner inte att tröttna på sina arbetsuppgifter – och det är just den variationen jag trivs allra bäst med, säger Alva.

Alva instämmer med Marie om att Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare.

– Jag tycker om att ha Gävle kommun som arbetsgivare. Det finns en bra vision – att man oavsett förvaltning arbetar mot ett gemensamt mål för att utvecklas och bli bättre, avslutar Alva.

Presenteras av:

I Gnesta ska man känna sig välkommen att bo, leva och arbeta!

Gnesta kommun tänker framåt och satsar på att få kommunen att växa. Det syns tydligt i kommunens utvecklingssatsning inom förskola och skola och stora satsningar på vård och omsorg.
Målet är att erbjuda invånarna bästa möjliga service och livskvalitet. Invånarantalet ökar stadigt och bostäder byggs och planeras för att ge rum för fler.

Gnesta kommun är på god väg att bli en större kommun. Det menar Ann Malmström, chef för Vuxen- och omsorgsförvaltningen i
kommunen.

– I våra verksamheter finns en vilja och ambition att göra något bra för invånarna. Vi vill erbjuda goda utbildningsmöjligheter, en bra personlig vård och omsorg, en meningsfull tillvaro, trygghet och delaktighet.

Att värna om kommunens seniorer är även det ett viktigt led i arbetet. För att förebygga ohälsan hos äldre arbetar man aktivt med att utveckla kommunens mötesplatser, aktiviteter, dagverksamheter och anhörigstöd. Aktiv samverkan med ideella organisationer, föreningar och frivilliga är en nyckel till framgång. För att skapa utrymme för fler aktiviteter, mer syssel­sättning samt möjligheter till en för­bättrad social samvaro för kommunens seniorer har man även inlett ett nära samarbete med pensionärsföreningarna.  

– Det är viktigt att ta tillvara på den enorma kunskap och de erfarenheter som finns hos våra medborgare och gemensamt samla våra resurser för att kunna erbjuda det bästa stödet individuellt och i grupp, säger Ann Malmström. 

Gnesta kommun arbetar även stenhårt för att alla elever skall lyckas, både kunskapsmässigt och socialt, och ser gymnasiebehörighet som en viktig och stark skyddsfaktor i livet.

– Vi har ett modernt och digitaliserat lärande med pedagogiskt fokus. Våra barn är ”digitala” och för att motivera och stimulera behöver vi vara utmanande och källkritiska, säger Christina Thunberg, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta.

Christina berättar att kommunen även har inlett en utvecklingssatsning med skickliga pedagoger och ledare inom förskola och skola för att alla elever ska nå högre resultat i fler ämnen. Hon tillägger att något som möjliggör deras satsningar för unga och äldre är att det inom kommunen är högt till tak och väldigt nära till beslutsfattande organ.

– Det är fantastiskt roligt att arbeta här, avslutar hon.

Presenteras av:

Gnesta kommun är en aktiv och förändringsbenägen kommun i Storstockholmsregionen. Vi har goda kommunikationer till Stockholm, Nyköping och Skavsta Flygplats. Vårt nära samarbete med näringsliv och föreningsliv gör Gnesta till en lättillgänglig och personlig tillväxtkommun med stor framtidstro. En kommun där människor växer och är kreativa. Gnesta ligger i Sörmland ca 7 mil från Stockholm och växer mer än någonsin. Vi är 11 000 invånare och 800 medarbetare som arbetar engagerat med att ge våra medborgare och besökare bästa möjliga service och kvalitet.

Läs mer här

 

Nu expanderar ambulanssjukvården kraftigt

Ambulanssjukvården ställs inför nya utmaningar med en växande befolkning och samhället förväntar sig en ambulanssjukvård som fungerar dygnet runt, under årets alla dagar.

 Inom de närmaste åren förväntas AISABs verksamhet att växa i ansvar, uppdrag och i antal anställda. AISAB har också en central roll i den kunskapsstyrning som sker inom landstingets prehospitala verksamhet med fokus på utbildning, forskning och utveckling. Målet är att fortsätta erbjuda en trygghet till länets invånare och vara ledande inom prehospital akutsjukvård.

– När en person är i behov av ambulanssjukvård ska man få vård av högsta kvalitet, säger Jakob Lederman, specialistsjuksköterska på AISAB.

Något han också ser som positivt är den kompetensutveckling som ges till medarbetarna och som i sin tur bidrar till en högre patientsäkerhet och fler nöjda medarbetare.

– Vi är ödmjuka inför att vi inte kan allt, det handlar om ett livslångt lärande.

Ulrica Herlitz, ambulanssjukvårdare på AISAB, håller med Jakob och tillägger att hon är glad över att vara en del av AISAB.

– Första gången jag satte mig i en ambulans var jag fast och det är en enorm trygghet att AISAB är ett landstingsägt bolag. Gillar man akutsjukvård, frihet och att ha roligt på jobbet, då är det perfekt, avslutar hon.

Presenteras av:

AISAB- Ambulanssjukvården i Storstockholm AB bedriver ambulanssjukvård och ägs av Stockholms läns landsting. Från sju ambulansstationer bemannar cirka 320 medarbetare 31 akutambulanser, varav en utomlänsambulans, PAM-enhet, akutläkarbil och två intensivvårdsambulanser. AISAB bedriver även transport av avlidna på uppdrag av Stockholms läns landsting.

Läs mer här

Lycksele – en stad att lägga på minnet

Ett livskraftigt näringsliv och ett starkt civilsamhälle har utvecklat Lycksele till den trygga och lagom stora staden. Enkelhet i vardagen, arrangemang som livar upp och närheten till akutsjukhus, bb och vacker natur är bara några av Lyckseles fördelar. För näringslivet finns andra fördelar, som möjlighet att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, något som verksamheter i Stockholm nu fått upp ögonen för.

När Lyckseles styrkor paketeras skönjas en attraktiv och trygg plats att bo, leva, verka och besöka. Efter 40 år av krympande befolkning har vinden vänt och nu rustar Lycksele kommun i Västerbotten för att omfamna större barnkullar och säkra kompetens till ett växande näringsliv.

Dagens närvaro av statliga verk i form av Arbetsförmedling, Skatteverket, Försäkringskassan, Lycksele tingsrätt och Polismyndigheten har inte alltid varit självklar. Lycksele är en av flera platser i landet som fått kämpa mot den starka centraliseringstrenden och som gjort Lycksele känd i riksdebatten för att värna om varje enskilt arbetstillfälle. Tillsammans har samhället kämpat för att behålla både skattekontor, tingsrätt och akutsjukhus med tillhörande BB. En kamp som gett resultat och som nu ger ringar på vattnet. Förutom att de statliga verkens närvaro utökats de senaste åren har även det privata näringslivet sett fördelarna med att etablera sig i Lycksele.

Flyttar verksamhet från Stockholm
I torsdags beslutade SMÅA – Småföretagarnas arbetslöshetskassa – att flytta sin verksamhet från Stockholm till Lycksele. Det handlar om 50 nya arbetstillfällen – ett mycket välkommet tillskott till Lycksele kommuns arbetsmarknad. Här ser SMÅA goda möjligheter att utvecklas till Sveriges mest digitala A-kassa.
- I Lycksele har vi hittat förutsättningarna för arbetslöshetskassans framtida utveckling, vi får mer valuta för medlemmarnas pengar. Vi skapar med detta beslut större möjlighet för ökad profilering och kännedom om SMÅAS varumärke och verksamhet. Jag är personligen mycket imponerad av det engagemang och skicklighet som Lycksele kommun, närliggande myndigheter, samhällsservice och näringsliv i Lycksele uppvisat i våra kontakter, säger styrelsens ordförande Leif Walterum.

Nära till allt
Det Leif Walterum sätter ord på är just det som Lycksele är duktiga på – att samverka och gå samman. Något som är möjligt tack vare att vi arbetar nära varandra. För Lyckseleborna är närheten en naturlig del av vardagen. Inom uttrycket fem-minuters-staden inryms närhet till skolor, vård, barnomsorg, motionsspår, idrottsanläggningar, daglig varuhandel, till människor och till beslutsfattare. Här finns en enkelhet i vardagen och med korta transportsträckor finns tid över till annat.

I Lycksele finns en kombination av det norrländska lugnet och en stad som bjuder upp till riktiga folkfester. Arrangemangen är många, däribland Utemässan, Norrlands största friluftsmässa med uppemot 10 000 besökare, och Motorveckan med 60 000 besökare.
- Jag och min man är båda väldigt glada att bo i Lycksele kommun eftersom orten är liten nog för att vara ett personligt och vänligt ställe – och stor nog för att ha allt man behöver för att trivas, säger Katharina Wand som flyttade till byn Vormsele 2013 från Berlin.

Läs mer här

Lycksele – Staden i Lappland – navet i Västerbottens län.
Stadsrättigheter sedan 1946 - Lapplands första stad.
Här bor cirka 12 200 invånare på en yta av 5 636 km2.
Lycksele, som även är ett samiskt förvaltningsområde, gränsar till nio kommuner.

Läs mer här

”Jämställdhet är en av våra viktigaste framgångsfaktorer”

Ingenjörstunga företag i allmänhet och energiföretag i synnerhet har stora utmaningar med jämställdhet. Ellevio tar nu ett grepp kring frågan med sitt initiativ Switch. Målet är att bygga ett företag som bättre speglar samhället i stort.

Ellevios mål är att fram till 2023 öka andelen kvinnor med 1 procent varje år. Det betyder i praktiken att hälften av alla nyrekryteringar ska vara kvinnor.

– Vi växer snabbt och behöver anställa många nya under kommande år. I samband med det har vi också möjligheten att öka jämställdheten inom bolaget, säger vd Johan
Lindehag.

Som en del i jämställdhetsarbetet har Ellevio lanserat ett samarbete med tre organisationer som varje dag arbetar med jämställdhetsfrågor: Female Legends, Popkollo och Stockholms Fotbollförbund. Genom initiativet, som döpts till Switch, vill Ellevio hitta nya lösningar och bidra till en positiv utveckling i branschen. Namnet har flera bottnar som alla syftar till en förändring; från omedvetenhet till insikt, från begränsningar till möjligheter och från ord till handling.

– Fotboll, musik och e-sport är traditionellt mansdominerade områden och därför vill vi lära oss mer om hur dessa organisationer arbetar för att motverka ojämställdhet, säger Johan Lindehag.

– Vi är ödmjuka i det här och inser att mycket till en början handlar om att lyssna och lära av hur andra som kommit längre har gjort. Vi ska utforska och vara nyfikna och kanske utmana en del gamla sanningar. Parallellt tittar vi på faktiska saker som vi kan förändra eller börja arbeta med redan idag, det kan handla om hur vi formulerar oss i jobbannonser, hur vi genomför lönerevisioner och hur samtals­klimatet är på våra arbetsplatser.

– I nästa steg vill vi såklart att det här ska ge ringar på vattnet och att vi på Ellevio så småningom får frågor om hur vi gjorde för att lyckas, säger Johan Lindehag.

Ett framgångsrikt mångfaldsarbete startar med ledningen – vilket Ellevio är ett gott exempel på – med en könsfördelning på 55 procent kvinnor och 45 procent män i ledningen. År 2017 var andelen kvinnliga medarbetare i organisationen 27 procent. Målet 2023 är 33 procent och för att uppnå det behöver hälften av Ellevios nyrekryteringar vara kvinnor.

En mer jämställd energibransch är inte bara bra för återväxten och utvecklingen; det är också viktigt för samhället. Om man lyckas spegla organisationen mot hur samhället ser ut så kommer det gynna utvecklingen i hela företaget, menar Johan Lindehag.

– Jag är lite förvånad över att det ser ut som det gör. I grund och botten finns det massor av kvinnor som är väldigt duktiga på matematik och fysik och som naturligtvis skulle bli mycket bra ingenjörer, vilket det råder brist på. Alla förutsättningar finns egentligen på plats, säger Johan Lindehag.

Presenteras av:

Polismyndighetens IT-avdelning – en plats för personlig utveckling

På Polismyndighetens IT-avdelning bidrar 750 medarbetare dagligen till samhällsnytta genom att utveckla och förvalta IT-system som underlättar polisens viktiga verksamhet i hela Sverige. Det här är också en plats för personlig utveckling – där man inte behöver byta jobb för att göra karriär.

Dygnet runt arbetar medarbetarna på Polismyndighetens IT-avdelning med vardagsproblem, planering, utveckling, problem­ärenden och olika special- och säkerhets­lösningar för polisens viktiga data. Två grupper på avdelningen är servicedesk och klient. I den förstnämnda arbetar Tobias Schiöler som tf gruppchef.

– Vi är IT-avdelningens ansikte utåt och supportar hela Polismyndigheten gällande IT-relaterade frågor. Vi jobbar med telefoni där vi tar emot 160 000 samtal om året och olika support-ärenden, säger han.

Tobias berättar att man har goda möjligheter att utvecklas på avdelningen då de bland annat har en utvecklingsgrupp och kunskaps­ansvariga som ser hur man kan höja kompetensen internt. Man uppmuntrar också medarbetarna till att ta egna intiativ för att förbättra arbetsplatsen.

Han började på Polismyndigheten 2010 som konsult på servicedesk. Kort därefter började han arbeta som Indicent Manager, en roll som han hade fram till december 2017 då han blev tillförordnad gruppchef.

– Det är fantastiskt kul att få jobba med människor och det är en väldigt spännande arbetsplats där man känner sig mycket uppskattad. Vi talar dagligen med Sveriges bästa kunder – poliserna, säger Tobias Schiöler. 

Teamwork
Servicedesk samarbetar med klientgruppen där de har gemensamma informationsmöten, löser eventuella problem tillsammans och jobbar hårt för att ge en så effektivt support som möjligt till poliserna. I klientgruppen arbetar Malin Sjödin som tf gruppchef.

– Vi ser bland annat till att alla klient-plattformar fungerar som de ska och att poliserna har tillgång till säkra datorer, säger hon.

Malin instämmer med Tobias om de goda utvecklingsmöjligheterna Polismyndighetens IT-avdelning erbjuder.

– Jag började arbeta här 2014 som teknikspecialist. Jag utvecklades väldigt mycket inom rollen och det blev ett naturligt steg att börja som gruppchef efter att jag fått möjligheten att gå ett chef-försörjningsprogram. Där lärde man sig mycket om arbetsrätt, arbetsmiljö och förbereddes för att kunna inta en chefsroll, säger Malin Sjödin.

Därför trivs medarbetarna så bra
Mattias Blomberg arbetar som IT-tekniker i klientgruppen och han tycker att det finns många fördelar med att arbeta just där. Under sina snart åtta år på Polismyndigheten har han utvecklats på ett väldigt bra sätt. Han vågar idag ta mer ansvar och är en viktig del i de olika utvecklingsdelarna inom IT.

– Jag trivs otroligt bra med den här gruppen. Det är högt i tak, alla hjälps åt när det behövs och vi stöttar varandra. Precis som många av mina andra kollegor känner jag att jag gör nytta för samhället, avslutar Mattias Blomberg. 

Patent- och registreringsverket lockar allt fler ingenjörer

Kreativt, intressant och utmanande – det är jobbet i ett nötskal för en patentingenjör hos Patent- och registreringsverket. Och med förmåner som språkutbildning och en 18 månader lång introduktionsutbildning är det lätt att förstå attraktionskraften.

Patent- och registreringsverket är en stor arbetsplats för många ingenjörer. Som patent­ingenjör på PRV får man se vad uppfinnare och forskare arbetar med genom att granska patentansökningar och besluta om något ska patenteras.

– Vi tittar på en uppfinnings uppfinningshöjd. Det innebär att en uppfinning ska vara ny och kunna tillgodogöras industriellt för att kunna patenteras, säger Tobias Viskers, patentingenjör på Patent- och registreringsverket.

Tobias Viskers tycker att arbetsuppgifterna som patentingenjör är intressanta och utmanande och tror att det är viktigt att man besitter en nyfikenhet och ett intresse inför att se ny teknik. Han tillägger även att yrket kräver att man kan arbeta i ett högt tempo och vara effektiv men samtidigt bibehålla en hög noggrannhet. Något han även tror är viktigt i rollen är att man tycker om att kommunicera med kunder på en internationell nivå eftersom de får in ansökningar från hela världen.

Alla nyanställda ingenjörer får gå en introduktionsutbildning på 18 månader för att lära sig arbetet. Utbildningen berör betydelsen av patent, hur patent ska bedömas och vad som krävs för att något ska kunna patenteras.

– Vi har inga krav på arbetslivserfarenheter men vill att man har rätt teknikkompetens. Våra ingenjörer får även gå en språkutbildning eftersom vi handlägger internationella ansökningar, säger Theresia Lasu Waleij, HR-­specialist på Patent- och registreringsverket.

Arbetsmiljön på PRV är samarbetsinriktad där alla ser till helheten och arbetar för gemensamma mål. Eftersom arbetet innebär ett intensivt granskningsarbete är de måna om att deras ingenjörer har ett liv i balans med en bra tillvaro även utanför arbetet.

PRV arbetar aktivt med externa informationsuppdrag på mässor, universitet och högskolor – för att informera om vad de gör och bidra till tillväxt. PRV är också en internationell myndighet med omvärldsfrågor i fokus och har många internationella samarbeten och kontakter genom bland annat EUIPO och EPO och även tillsammans med SIDA.   

Presenteras av:

”Ring inte oss, vi ringer dig”

Idag är det allmänheten som ringer SOS Alarm när någon är i akut behov av hjälp. Men tänk om det kunde vara tvärtom? Tänk om SOS Alarm kunde ringa upp enskilda personer och meddela att det brinner i huset där de befinner sig – innan de ens hört brandlarmet.

– Vi har tillgång till massvis med unik infor­mation i realtid som ingen annan har, berättar IT-chef Mattias Hindfelt. Det ger oss en unik position och möjlighet att ta fram automatiserade lösningar och tjänster som skapar ett tryggare Sverige för alla.

Att kunna ringa upp personer i en nöd­situation är en av många möjligheter vi ser framför oss, även om vissa av dem än så länge bara är en vision. Ett exempel på en sådan vision är en pacemakersensor som vid livs­hotande tillstånd kan larma i realtid och skicka med både personens position och medicinska data – eller till och med varna när något är på väg att hända. En del andra innovativa lösningar håller på att realiseras, till exempel GPS-positionering i mobiltelefonen (Advanced Mobile Location, AML) och bilar som själva larmar 112 vid en trafikolycka eller händelse (eCall).

Ju mer information vi kan sätta ihop till en heltäckande bild, desto mer kan vi göra rätt saker på ett förebyggande sätt. 

– I dagsläget agerar vi mestadels reaktivt, säger Mattias Hindfelt. På sikt vill vi vara den som varnar om vad som är på väg att hända, men också verifierar vad som hänt och vad som är sant eller inte, baserat på all den information vi har tillgång till.

Att jobba med IT på SOS Alarm innebär att utveckla och realisera nya tjänster som gör livet lättare för alla. Vill du ha ett jobb som är meningsfullt för dig själv, för samhället och för dina medmänniskor så är det på SOS Alarm du hör hemma. Det är här du kan göra skillnad på riktigt.

– SOS Alarm är navet som ser till att den hjälpsökande får den hjälp som behövs – oavsett hur den ser ut, säger Mattias Hindfelt. Det gör vi genom att ta emot information som vi på ett snabbt, säkert och effektivt sätt tolkar, kategoriserar och förmedlar till rätt instans och i rätt tid. På så sätt är vi ett IT-företag. Och på så sätt räddar vi liv. 

Presenteras av:

”Det jag gör här är viktigt. På riktigt”

I ett modernt kontorshus i Solna arbetar Andreas, Erika, David och Jens alla med it i olika former. Framöver behöver de fler skickliga kollegor: Säkerhetspolisens tekniska kompetensbehov växer och myndigheten söker därför fler it-medarbetare.

Kravprofilen för att få arbeta med it och teknik hos Säkerhetspolisen är varken hemlig eller glasklar.

– Men vi brukar säga att det krävs någon form av eftergymnasial utbildning på området, till exempel universitetsstudier i datavetenskap, säger Jens.

– Det betyder inte att alla här har en civilingenjörsexamen från KTH, Chalmers eller någon annan teknisk högskola, säger Erika.

Kvartetten sitter samlad i ett av Säkerhetspolisens mötesrum, med vidsträckt utsikt över Stockholm. Tillsammans är de fyras kompetens och bakgrund ett slags tvärsnitt av hur en it-medarbetare hos Säkerhetspolisen ser ut. Erika jobbade tidigare på ett litet företag och reste mycket. Det innebar att hon sällan kände sig ledig utan ständigt kände en press på sig själv, att allt hängde på henne.

– Nu har jag jobbat här ganska många år och det är ett unikt och roligt jobb. Pressen kan finnas här med, i synnerhet när det hettar till. Men då reser sig alla och hjälps åt. Det finns en unik laganda här, oavsett om du arbetar på utvecklings- eller driftsektionen, säger Erika. 

Kollegan Andreas är nyare på jobbet, med ett drygt halvår bakom sig. Steget han tog, från en tekniskt säljande position på ett internationellt börsnoterat it-företag, till en av Sveriges hemligaste myndighet kan tyckas vara stort. Och det håller Andreas med om.

– Det här är totalt andra sidan av myntet. Den största skillnaden är att det finns en långsiktighet här, att vi jobbar mer metodiskt.  Dessutom är det lättare att finna en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Andreas.

– Ingen sneglar snett på den som vabbar, säger David.

Verktygen avslöjade
Mycket kring Säkerhetspolisens arbete och arbetsmetoder är hemligt, vilket självklart också omfattar it-arbetet: exakt vilka tekniska verktyg och miljöer man jobbar med på teknik­enheten är inget de skyltar med utåt.

– Men vi använder så klart mest standardplattformar som .Net och Java. Och vi försöker hålla oss till vanlig, agil utvecklingsmetodik, säger David.

– Ja, jag upplever att vi är väl uppdaterade med den teknik som finns i världen utanför, säger Andreas.

– Och det finns ingen rädsla att prova nya saker. Vi testar dem gärna för att se om de funkar för oss, säger Erika.

Hon berättar också att de ofta arbetar ihop med användarna när de bygger lösningar.

– Det ökar förståelsen för att det inte alltid blir som man tänkt sig från början. Omvärlden ändrar sig och då ändras vår arbetsinriktning, säger Erika.

Hon anser sig ha ett personligt utvecklande arbete med stor samhällsnytta, där hon och kollegorna får se effekterna av vad de arbetar med.

– Det är ju inte så att vi sjösätter ett projekt och sedan är allt avslutat. Generellt finns det väldigt få saker som vi inte har detalj­kunskaper om här, säger Erika.

Kollegan Andreas håller med. 

– Här handlar det inte om att ta fram ett verktyg som ska sälja mer konserverad soppa eller öka kabinfaktorn hos ett flygbolag. Det vi gör här är viktigt, på riktigt. 

Presenteras av:

Under de kommande åren kommer Säkerhetspolisen växa – från dagens drygt 1200 medarbetare till cirka 1500. Många av de nya tjänsterna kommer finnas inom myndighetens tekniska områden – på teknikenheten men också inom områden som teknisk inhämtning och säkerhetsskydd. Några av rollerna som eftersöks just nu är it-forensiker, tekniska bearbetare och it-säkerhetsspecialister. Kravprofilerna skiljer sig självklart åt mellan arbetsrollerna men gemensamt är du har ett mycket stort intresse för it, är kreativ, uppskattar utmaningen att lösa komplexa problem, är prestigelös samt har ett mycket högt säkerhets- och sekretessmedvetande.

Läs mer här