Month: October 2018

Mellan 1890-talets slut till 1940-talet var Borås den stad som växte mest procentuellt av alla städer i Sverige. Det bildades nya fabriker och industrier på löpande band utefter Viskan. Under 80-talet skedde en stor förändring och många av industrierna tvingades skära ner på 25 000 jobb. Det bidrog till att många flyttade från Borås och den blomstrande staden gick in i en svacka. Men det är historia och idag är staden Sveriges 13:e största. De som besöker staden idag möts av ett levande kulturliv, en rik flora av funkisbyggnader och en unik byggnadsdynamik.

– Man kan säga att det nya Borås startade 2008 med Jim Dines omdebatterade nio meter höga skulptur Pinocchio. Det blev startskottet till vår konstsatsning och har lett till att vi har 150 konstverk och statyer i staden. Vartannat år ställer vi ut nya skulpturer och vartannat år har vi något som kallas ”No limit” där vi öppnar upp för muralmålningar och bjuder in världsartister, berättar Richard Mattsson, Stadsarkitekt på Borås Stad.

Modern syn på tillväxt
Sträckan mellan Göteborg och Borås är det tredje största pendelstråket i Sverige och arbetet med Götalandsbanan, som bidrar till en ny järnväg framförallt mellan Göteborg och Borås, betyder mycket för regionens tillväxt. En annan stor tillväxtmotor är att den gamla produktionsindustrin som försvann under 80-talet lämnade kvar företagens huvudkontor som idag är ledande utvecklare av e-handel och logistiklösningar.

– Vi har väldigt stark tillväxt på logistik och e-handel och man brukar säga att 50 procent av all e-handel på något sätt rör sig igenom Borås.

Borås Stad har även tagit ett modigt steg för att expandera och bygger ett toppmodernt avloppsverk och ett fjärrvärmeverk utanför staden, vilket ger staden en av de renaste anläggningarna i världen. De båda verken har tidigare legat i centrala Borås med ett skyddsavstånd som nu hävs, saneras och skapar en yta på cirka 120 hektar som nu frigörs till stadsbebyggelse. Kring de nya verken skapas även affärsmöjligheter och yta för småskalig industri.

Framtidens Borås
Utvecklingsområden där man ska bygga blandstad med bostäder, kontor och butiker i norra och södra Borås planeras och förbinds med urbana stråk. Allt som byggs och planeras ska stå kvar länge och man bygger för framtidens boråsare. Utvecklingen har som röd tråd att ta tillvara på de naturresurser som finns och man tittar idag bland annat på möjligheten att bygga en fem kilometer lång park som går genom staden. År 2021 fyller Borås Stad 400 år och tills dess satsar man på att färdigställa många nya parkområden som ingår i den fem kilometer långa parken.

– Det började som en rolig idé men idag har visionen växt fram till en grön oas som ligger med i stadsplaneringen, till viss del inspirerat av The High Line i New York och Superkilen i Köpenhamn. Parken tillsammans med Viskan vill vi visa som exempel på hur vi förädlar platser för framtidens Borås.

Staden står inför en spännande resa och är en attraktiv region för byggherrar och tjänstemän från angränsande kommuner som vill vara med att bygga om Borås. Utvecklingen går fort längst med utvalda stråk och gator och man är mån om att skapa möjlighet till liv mellan husen.

Läs mer här

Tidigare i vår passerade Skövde 55 000 invånare. Visionen är att till 2025 vara en stad med 60 000 invånare. Med en snabb tillväxttakt i sikte startar nu en omfattande stadsutveckling för de vitt skilda områdena Södra Ryd och Mariesjö.

Hållbarhet i fokus
Linda Kjerfve, ansvarig för planprogrammet i Södra Ryd, beskriver hur en stadsdel som byggdes på 70-talet, helt i enlighet med dåtidens ideal, nu översiktligt ska utvecklas utifrån bostäder, infrastruktur, grönområden och verksamheter.

– Vi vill knyta samman bostadsområden som i dag består av olika enklaver, utan att försämra för de som redan bor här. Det är en fin avvägning och ett utmanande arbete.

Utredningsarbetet involverar näringslivsaktörer, andra offentliga aktörer och civilsamhället – och det finns många aspekter att ta hänsyn till i arbetet, menar Linda.

– Vi behöver ta hänsyn till olika befintliga förutsättningar. Till exempel ska vi ta hänsyn till naturvärden, transport av farligt gods, bullerstörningar och markföroreningar. Även parametrar som dagvatten och vad som kan hända med platsen vid extremväder är viktiga att beakta.

Från industri till pulserande stadsliv
Det är aspekter som även gäller för planprogrammet för Mariesjö. Det i dag centralt belägna industri- och handelsområdet ska förvandlas till en blandstad med bostäder, utbildning, kontor och service – en levande stadsdel med hög puls.

– Jämfört med Södra Ryd, där avsikten är att förtäta och förädla den redan bebyggda miljön, är uppdraget i Mariesjö att gradvis helt ställa om dagens användning till något helt nytt. En av de största frågorna för oss i Mariesjö blir därför också genomförandet som måste ske i nära samverkan med fastighetsägare och utifrån deras önskemål om utveckling, säger Ingemar Frid, planarkitekt och ansvarig för planprogrammet i området, och fortsätter:

– Hittills har det varit en bra dialog och vi har lyssnat till fastighetsägarnas framtidsplaner och beskrivit vårt uppdrag.

Viktigt för hela Skövdes utveckling
Omställningen av Mariesjö kommer även ha betydelse för Högskolan i Skövde samt för den för Skövde viktiga innovationsmiljön Gothia Science Park (GSP).

– Genom att skapa en attraktiv, urban och, i bästa fall, unik miljö kan vi hjälpa GSP som teknikpark och högskolan att bli ännu mer intressanta och ge dem goda förutsättningar att expandera sina verksamheter. Detta kommer även gynna Skövde i stort, avslutar Ingemar.

Invånare: ca 55 000
Restid med tåg: Stockholm 2h, Göteborg 1h
Exempel på stora utvecklingsprojekt i kommunen:

• Billingens fritidsområde (skidspår och besöksmål)
• Hertig Johans torg (centrum)
• Norra Ryd (verksamhetsområde
• Trädgårdsstaden (bostäder)

Finalist i Årets superkommuner 2018

Läs mer här

Bortsett från ett attraktivt geografiskt läge lockar en välutvecklad infrastruktur och goda utbildningsmöjligheter företagare till kommunen. Här finns Utbildning Nord – ett utbildningscenter med professionella yrkesutbildningar anpassade för den nordiska arbetsmarknaden. Tomas Mörtberg, kommunalråd, beskriver centret som en kreativ nordisk mötesplats.

”Sätta Övertorneå på kartan”
Nu görs krafttag för att stimulera företagandet ytterligare. Under hösten öppnar ett nyföretagarcentrum som ska stötta den som vill etablera eller expandera bolag och ett servicekontor inrättas för att bistå med investeringsmedel. Kommunen anställer även en destinationsutvecklare.

– Vi vill sätta Övertorneå som destination på kartan för att nuvarande och potentiella företagare ska upptäcka kommunens möjligheter, avslutar Peter Juntti.

Läs mer här

Piteå har alltid varit en attraktiv besöksstad och är känd av många utanför landets gränser, mycket tack vare Piteå Havsbad, Norrlands riviera och Piteå Summergames – en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar. Men Piteå har också ett positivt företagsklimat. Det visar sig inte minst i den årliga rankingen som presenteras av Svenskt Näringsliv där kommunen klättrat 86 platser och var efter Strömstad den kommun som klättrat mest i landet.

– På näringslivsavdelningen jobbar vi stenhårt för en positiv utveckling av vårt näringsliv och även politiskt är det ett av tre fokusområden. Svenskt näringslivs undersökning visar att vi har förbättrat oss på alla punkter, i allt från våra kommunpolitikers attityd till företagande till tillgång på kompetens och service. Ett oerhört glädjande bevis på att vi är på rätt väg. Vårt mål är självklart att bli ännu bättre och genom att jobba tillsammans med våra lokala företag för en gemensam utveckling kommer vi att lyckas, säger Peter Palmqvist, näringslivschef på Piteå kommun.

Stark industristad och växande besöksnäring
Piteås näringsliv erbjuder arbetsmöjligheter inom en mängd områden. Kommunen är en stark industristad med två pappersbruk, framstående företag inom bioenergi och flera husproducenter där till exempel Lindbäcks Bygg räknas till de ledande i landet.

– Piteå är en hamnstad med närliggande utvecklingsbara industriområden. Det betyder att vi har kapacitet för etableringar av industrier med stora markbehov som ser fördelar med att ligga hamnnära. Just nu investerar vi rejält för att förbereda nya industritomter, vi satsar för framtiden helt enkelt.

Även inom besöksnäringen har kommunen tagit stora kliv framåt och lockar fler och fler besökare.

– Antalet gästnätter i Piteå har ökat rejält de senaste åren. Aktuella siffror visar att vi ökade med 17 procent under juni månad och Piteå havsbad hade sin tredje rekordsommar på raken i år. Många gillar att komma hit vilket vi såklart är väldigt glada för.

Till Piteå är alla välkomna.

Läs mer här

Med kooperativa hyresrätter får kommuner tillgång till trygghetsbostäder och vård- och omsorgsbostäder som uppfyller både kvalitet och långsiktighet utan att kostnaderna belastar den kommunala balansräkningen.

– Det är en bra lösning för kommuner som vill lösa dagens vård- och omsorgsbehov. Kommunen tillsammans med Riksbyggen bildar den kooperativa hyresrättsföreningen och hyr ut bostäderna till äldre människor i behov av vård. Kommunen, eller den kommunen vill, tar hand om omsorgen i huset och Riksbyggen tar hand om skötseln av fastigheten, förklarar Håkan Liljeblad, konceptägare och affärsutvecklare boende för äldre på Riksbyggen.

Ger boende inflytande
En av kommunerna som insett fördelarna med kooperativa hyresrätter är Högsby. 2015 startade en ny- och ombyggnation av Emådalens Trygga Hem i kommunen och tidigare i år, när etapp två av fyra nåddes i byggnationen, invigdes 20 vård- och omsorgslägenheter. Lägenheterna ska uppfylla fler värden och kvaliteter än vanliga omsorgslägenheter. Utemiljön är handikappanpassad och ska med ett promenadstråk och växthus uppmuntra till aktivitet och dialog. För de boende finns ett flertal fördelar med upplåtelseformen, menar Håkan.

– Istället för att vara en passiv hyresgäst i en traditionell förening är boende i en kooperativ förening medlemmar i föreningen och har därmed inflytande att ställa krav och påverka.

”Ett verktyg för att lösa vårdbehov”
Riksbyggen har samarbetat med ett flertal kommuner i utvecklingen av kooperativa hyresrätter sedan tidigt 90-tal och i dag finns cirka 2 500 kooperativa lägenheter i ett 30-tal kommuner runtom Sverige.

– Jag tror att allt fler kommuner inom en snar framtid märker hur upplåtelseformen kan användas som verktyg för att lösa dagens och även framtidens vårdbehov. På kort tid har vi sett ett tilltagande intresse, avslutar han.

Läs mer här

– Vi har löpande handledning och anordnar betalda, skräddarsydda utbildningar för samtliga av våra assistenter i varje uppdrag, säger Rickard.

Han berättar vidare att man som kund kan känna sig trygg med att anlita Jengla Omsorg då vi organiserat oss så att vi har en nära och familjär kontakt med såväl kunder som assistenter, ingen skall känna sig som ett kundnummer eller anställningsnummer.

– Alla som arbetar centralt hos Jengla Omsorg har antingen egna erfarenheter av personlig assistans eller lång erfarenhet inom olika LSS-verksamheter och vi ser och förstår alla de utmaningar som finns med assistans. Alla har också lång erfarenhet av rekrytering och tillsammans med bra rekryteringsverktyg utför vi träffsäkra rekryteringar.

Jengla Omsorg har kontor i Malmö, Stockholm och Stenungsund (Göteborg). 500 medarbetare fokuserar på att genom nära samarbete med våra uppdragsgivare och omfattande utbildning och handledning för assistenter, erbjuda en hög kvalitet i assistansen.

Läs mer här

– Sömnen har stor betydelse för hur man mår. Det vi gör genom att analysera sömnen och sätta in åtgärder bidrar till att öka den allmänna hälsostatusen hos individen, minska risken för fallolyckor, och optimera läkemedelsanvändningen, menar Kai Widenius, marknadschef på Cenvigo.

För lite sömn eller dålig sömn i kombination med nedsatt syn och balansproblem ökar risken för fallolyckor. Med hjälp av den digitala tillsynstjänsten Kanopy får vårdgivare och omsorgspersonal möjlighet att överblicka sömnen hos enskilda individer. En sensor, liten som en tändsticksask, monteras på sängsidan och fångar de rörelser som hjärtats slag och andning skapar för att registrera när en person ligger i sängen. Det går att visa både hur någon sover och ge en bild av kvaliteten på sömnen.

Hemtjänst- och omsorgspersonal får enkelt information om hur natten har varit för var och en vilket gör att de enklare kan arbeta med förbättringsåtgärder och behovsanpassning på individnivå, berättar Kai Widenius.
Cenvigo vill arbeta för en proaktiv och smart omsorg. Digitala verktyg kan användas för att skapa mervärde för både patient och vårdgivare när resurser i form av tid och personal nyttjas på bästa sätt. Information tillhandahålls dygnet runt. Tekniken stödjer också självständighet då sensorn även kan användas i hemmet för nattlig tillsyn som ett alternativ eller komplement till nattkamera. Målsättningen är att få bo kvar hemma så länge som möjligt och ändå vara trygg och ha en bra tillsyn.

Cenvigo bildades 2013 efter flera års samarbete mellan industrin och Uppsala universitet. Visionen är 100 år av god hälsa. Genom att utveckla produkter och tjänster inom digital hälsa skapar de mervärde för både vårdtagare och vårdgivare. Sensorenheten Kanopy möjliggör digital nattlig tillsyn, initialt inom äldrevården.

Läs mer här

– Vi har en stor mängd korttids- och långtidsuppdrag från Blekinge i söder till riksgränsen i norr inom alla läkar- och sjuksköterskespecialiteter, förklarar Bengt Sunnerstam.

Som tidigare barnläkare och i dag VD för Otimator förklarar Bengt att Otimator som läkarlett bemanningsföretag inte har ambition att bli störst. Istället ligger fokus på att vara ett bemanningsföretag med personlig kontakt och god service.

Det innebär att Otimator kan hjälpa till att planera arbetsveckor och skräddarsy uppdrag utifrån personliga konsultavtal – och därtill erbjuda marknadsledande arvoden på några av marknadens mest attraktiva uppdrag. Konsulter kan även fritt välja klinik och mottagning för att öka trivsel och utvecklingsmöjligheter. Det är ett steg mot frihet i arbetslivet, menar Bengt.

– Konsulter kan gå från ett heltidsarbete till att arbeta ett valfritt antal veckor om året och förlägga dem på ett sätt som passar familjen och livssituationen, avslutar han.

Vi på Otimator diskuterar gärna individuella lösningar enligt dina önskemål. Välkommen att kontakta oss.

Lerbrännargatan 3 A
431 48 Mölndal
Tel: 031 – 27 52 55
Mejl: info@otimator.se
Mobil: 0702 - 99 90 98

Läs mer här

– Det unika med att arbeta hos oss är att vi erbjuder ett spännande arbete med fokus på mänskliga möten i kombination med välfärdsteknik. Älmhults kommun ligger i framkant, där vår nyfikenhet på nya digitala lösningar och enkelheten att pendla hit gör oss till en attraktiv arbetsgivare, berättar Gun Bylund, äldreomsorgschef i Älmhults kommun.

Dessutom fokuserar socialförvaltningen på att få ner antalet medarbetare per chef som gör att personalen känner sig sedd och att utvecklingsarbetet effektivt kan drivas framåt.

Teknik skapar mer tid för möten
Personalen arbetar mobilt och allt från journaler till medicinsk e-signering och genomförandeplaner finns i mobiltelefonen. Att allt finns samlat skapar trygghet för både personal och brukare. Personalen kan agera snabbt vid eventuella avvikelser och blir mer tillgängliga för brukaren. Personalen hämtar vid arbetspassets start ut en mobiltelefon och har via mobilen tillgång till modern teknik under arbetsdagen.

– Den information som loggas genom digitala hjälpmedel kan vi använda för att förbättra och vid behov förändra arbetssätt och rutiner inom äldreomsorgen, berättar Sebastian Marginean Svensson, larmsamordnare på Älmhults kommun.

Välfärdsteknik i framkant
Älmhults kommun använder redan idag digitala lås, e-signering, medicinskåp som öppnas från mobilen och VR-teknik. Inom en snar framtid kommer man också att prova tillsynskameror. Trygghet, självständighet, delaktighet och säkerhet är ledord när ny teknik börjar användas.

– I vår strävan att ligga långt fram i användandet av välfärdsteknik för framtidens vård är vi ibland pilotkommun för nya digitala lösningar, säger Sebastian.

– Möjligheterna är oändliga! Med VR-tekniken kan en brukare få möjlighet att cykla eller vandra på gatan där de växte upp, berättar Gun.

Att ligga långt fram i digitaliseringen påverkar hela samhället med fördelar som ökad säkerhet, ökad delaktighet, bättre tjänster och kommunikation.

I Älmhults kommun bor drygt 17 000 personer och befolkningen ökar som aldrig förr. Hit kommer människor från världens alla hörn för spännande karriärmöjligheter och ett tryggt småstadsliv. I Älmhult finns det småländska: företagsamhet, påhittighet och vacker landsbygd. Kontrasten mellan den småländska idyllen och den globala mötesplatsen gör oss till något unikt och spännande.

Läs mer här

Från födseln till livets höst.
Hos oss får dina barn tillgång till BVC med egen barnläkare. Du som är äldre erbjuds en specialist på dina sjukdomar. Och du som är mitt i livet kan få hjälp på tider som passar dig.

Ladda ner vår app!
Träffa våra läkare, barnläkare och psykologer online.

De är direkt knutna till våra mottagningar och kan snabbt sätta sig in i din problematik, följa upp eller remittera till specialist om så behövs.

Arbeta hos oss!
Vi söker allmänspecialister ST-läkare, barnläkare, geriatriker, gynekolog, ögonläkare, ortoped, sjuksköterskor, dietist fysio- och arbetsterapeut till våra mottagningar. Även läkare och ssk till SÄBO och ASIH. Hör av dig till Ann Svalberg, 073–903 63 77, ann.svalberg@famlak.se

Välkommen!
Stefan Amér och Maria Amér
Familjeläkarna med medarbetare

Saltsjöbaden Luthagen Bålsta Husby Tungelsta Vaxholm Barkarby Säbo ASIH Online

08–717 01 00
kontaktamig@famlak.se
www.famlak.se
Facebook: Familjeläkarna
App: Familjeläkarna Online