Så satsar Scania på Smart Factory-teknologi

Smart Factory och industri 4.0 är på väg att förändra sättet vi tillverkar på genom nya processer som bygger på automatisering och självoptimering. Scania satsar stort på teknologin och har som mål att skapa processer som gör att både maskiner och människor kan ta snabbare och bättre beslut. Med integrationer på datanivå skapas en helt ny typ av affärsvärde och en proaktivitet som ska möta de nya kraven inom den tillverkande industrin.

Med en stor satsning på Smart Factory-teknologi har Scania som mål att skapa en fabrik och tillverkning som är autonom och som gör att system och maskiner kan reagera på förändringar direkt när en situation uppstår – och samtidigt göra det lättare för personer som arbetar i fabriken att ta rätt beslut i rätt tid.

– I och med Smart Factory så kan vi planera för och undvika stopptider, hantera avvikelser och planera om på ett helt nytt sätt. Detta kan vi uppnå genom data, system och verktyg där tekniken hjälper oss att lära systemen att identifiera olika typer av mönster genom IoT, AR, Mixed reality och machine learning till exempel, berättar David Chauca, Manager Smart Factory and architecture på Scania IT.

Arbetet präglas av ett tätt samarbete mellan IT och produktion och värdet i teknologin beskriver David genom tre steg. Först visualisering som visar vad som kommer att hända och varför. Sedan kan man börja förutse vad som ska hända och slutligen automatisera processer och skapa beslutsstöd för till exempel planerare och montörer.

– Vi jobbar med research och olika pilotprojekt simultant inom flera olika områden. Du kan till exempel göra stora vinningar genom advanced analytics. Om du idag har en person som gör visuella observationer så kan vi istället ha en kamera eller ett system som kan identifiera avvikelser vilket sparar tid som personen istället kan lägga på de krångligare fallen som kräver mer utredning. Våra kunder har helt nya krav idag och detta göra att vi kan skapa den flexibilitet som krävs och minska ledtiderna i produktion avsevärt.

För att möjliggöra den smarta fabriken krävs en gedigen integrationsstrategi som ser till att alla tusentals enheter kan orkestreras. Genom dataintegration och kopplingen av data med data vill Scania göra det möjligt för enheterna att kunna ta egna beslut.

– Integrationerna hjälper systemen att bli självläkande och självorkestrerarande. Det är i dataintegrationerna som dagens verkliga affärsvärde finns och som gör att vi kan förstå logiken i våra affärsprocesser på ett annat sätt. Det gör att vi kan ta bättre beslut och maskinerna själva kan ta beslut baserat på dessa olika typer av data, säger Stefan Telhammar, Manager Integration på Scania.

Scania vill visa hur en effektiv produktion kan se ut och ständigt optimera sina fabriker så att de kan bli ännu mer effektiva framåt.

– Vi vill ligga i framkant när det gäller industriell digitalisering och ledande inom användandet av teknik för att effektivisera våra produktionsprocesser. Genom att vi har örat mot marken och ständigt testar och utvärderar Smart Factory-teknologi kan vi vara tidigt ute, avslutar David Chauca.

Att vara en miljösmart kommun är en av fyra prioriterade huvuduppgifter för Nacka kommun de kommande åren. Det innebär att arbetet mot de redan tydliga och långsiktiga miljömålen intensifieras.

– Nacka har fantastisk natur med naturreservat utspridda i alla kommundelar. Den ska vi förvalta och förädla. Vi planerar ytterligare fem reservat till år 2020. Dessutom satsar vi på cykelvägar, tunnelbana, utbyggd båttrafik, solenergi samt avveckling av fossila bränslen i kommunens verksamheter och mycket mer. Det nya miljöutskottet blir ett viktigt tillskott i arbetet med att växa hållbart och möta klimatförändringar, säger Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande.

När Nacka växer ökar inte bara invånarantalet. Tre nya företag startas varje dag i kommunen och till 2030 kommer 15 000 nya arbetsplatser bli till. Det gör att fler Nackabor får närmare till arbetet och att Nackas företag får närmare till välutbildad arbetskraft. Utveckling och tillväxt ligger i Nackas DNA och har pågått under många år i olika faser. Fortsatt utveckling är avgörande för att Nacka kommun ska vara en innovationsplats för små och medelstora företag för att kunna bidra till att regionen förblir en viktig tillväxtmotor för Sverige.

I Nacka har invånarna närmare till ett skyddat naturområde än i någon annan kommun. I genomsnitt har en Nackabo 600 meter att gå till skyddad natur. Kommunens ambition är att ingen Nackabo ska ha längre än 300 meter till en park eller ett grönområde. Därför planerar kommunen gröna trivsamma parker och naturmiljöer i de blivande stadsdelarna.

– Genom att ställa rätt krav i stadsbyggandet, beakta värdefulla ekosystemtjänster och tillämpa grönytefaktorn i markanvisningar och detaljplaner kan stadsutvecklingen fungera som en hävstång för en övergång till ett mer klimatsmart samhälle, säger Per Enarsson, miljöchef i Nacka kommun.

På kort sikt kan stadsutveckling och tillväxt innebära påfrestningar för närmiljön, men sett över tid blir miljön i Nacka allt bättre. Miljömålen för Nacka innebär att kommunen ska minska utsläppen av växthusgaser till en mer hållbar nivå. Till 2030 ska utsläppen vara 1,5 ton CO2-ekvivalenter per invånare. Kurvorna pekar åt rätt håll, det senaste värdet från 2016 var 2,2 ton. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning i bebyggelse och från vägtrafik minskar också. Ett av de viktigaste bidragen för att nå miljömålen är den planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka med tre nya stationer, Sickla, Järla och Nacka stad, fram till 2026 och den kommande bussterminalen i centrala Nacka. Bussterminalen ska byggas för att främst serva östra och lite av de södra kommundelarna.

– Vi vill att nuvarande och blivande Nackabor och Nackaföretag ska känna till kommunens miljömål och miljöambitioner. Hållbar tillväxt är centralt och vi vill attrahera klimatsmarta innovationer och miljömedvetna medarbetare och invånare. Det krävs samverkan och samspel för att vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt, säger Hans Peters (C), ordförande i miljömålskommittén och kommunalråd.

Trots många initiativ och en ökad medvetenhet kring hur plast påverkar vår miljö så avtar inte plastproduktionen. Bara under 2016 tillverkades 335 miljoner ton plast i världen och siffran väntas öka till 500 miljoner ton år 2050 enligt branschorganisationen PlasticsEurope. EU-kommissionen pekar samtidigt på att det kommer finnas mer plast än fisk i haven samma år. Nätverket Hållbar destination i Sigtuna tar nu ett krafttag för miljön och siktar på att bli plastfria 2020.

– Det här är en utveckling vi måste stoppa. Tillsammans med våra partners i nätverket har vi därför tagit beslut om att fasa ut plastartiklar i våra verksamheter så långt som möjligt. Vi är redan igång och första steget är att inventera engångsartiklar av plast och göra en nollmätning av våra partners plastförbrukning. Därefter ska vi tillsammans försöka påverka våra leverantörer att minska sin användning av plast, säger Anna Lakmaker, t.f vd på Destination Sigtuna.

Minskad klimatpåverkan trots fler gäster
Samarbetet mellan Sigtunas hotell för att minska sin klimat- och miljöpåverkan började redan 2009 genom en rad initiativ. Att mäta klimatpåverkan av den egna energiförbrukningen, uppvärmning, tjänsteresor, tvätt och matvaror är och har varit en viktig del i samarbetet. Hotellens klimatpåverkan var 2017 1,6 kilo CO2e per gäst, vilket är betydligt lägre än det europeiska och internationella snittet som är 10-30 kilo per gäst.

– Totalt har vi minskat destinationens klimatpåverkan trots att antalet gäster ökat. Vi ser fram emot att gå i bräschen för hållbarhetsfrågor inom besöksnäringen och är redo att ställa om för en hållbar framtid även inom andra områden, avslutar Anna Lakmaker.

Svenskarna blir allt mer miljömedvetna och många ställer nu bilen och tar i stället cykeln för sina vardagstransporter.

Men trots att infrastrukturen för att cykla på många håll blir allt bättre, finns grupper som aldrig sätter sig på en cykel.

Det ville man ändra på i Botkyrka kommun.

– 80 procent av koldioxidutsläppen i Botkyrka kommer från transporter. Därför ville vi i kommunen få fler att cykla. Vi ville få de som aldrig cyklar att börja, säger Jessica Nyberg, miljöutredare i Botkyrka kommun.

Till hjälp tog man Pedalista, som arbetar för att öka mångfalden inom cyklandet.

En undersökning som genomfördes visade att många i Botkyrka som inte cyklar avstår därför att cykeln är trasig.

Det fick Pedalista att anordna en introduktionskurs i grundläggande cykelunderhåll. Fem ungdomar från Botkyrkaområdena Norsborg och Alby fick under våren lära sig hur man fixar enklare cykelproblem.

Ungdomarnas kunskaper testades under kommunens invigning av Blåklintsparken i Hallunda i juni, då boende kunde komma förbi Pedalistas tält och få hjälp av ungdomarna att laga sina cyklar.

Pedalistas undersökning visade också att en del kommuninvånare inte kunde cykla. Särskilt vanligt var det bland kvinnor över 35.

Det ledde till kommunen under hösten erbjöd kvinnor att gå en kurs i att cykla. Kursen anordnades i samarbete med Cykelfrämjandets projekt Frihet på cykel.

– Vi använde mindre cyklar, skruvade av pedalerna och började som barn brukar göra, genom att gå fram med cykeln, säger Jennie Björstad på Pedalista.

Snart sattes pedalerna tillbaka och flera av kvinnorna blev senare duktiga cyklister.

Jessica Nyberg säger att kommunens satsning på cyklandet är en viktig del i Botkyrkas klimatarbete – men att det inte bara handlar om klimatet.

– Satsningen är också kopplad till ambitionen att skapa levande stadsdelar där trivsel och livskvalitet råder. Vi hoppas att våra initiativ, vare sig det är en cykelkurs eller en cykelutflykt till Slagstabadet, kommer att göra stadsmiljön än mer levande i framtiden.

Pågens hållbarhetsarbete – med fokus på kretslopp och svenskt lantbruk

Hos Pågen är hållbarhet lika viktigt som mjöl är för bakningen. Därför har Pågen utvecklat ett unikt kretsloppssystem där allt överblivet bröd återanvänds och en av företagets hjärtefrågor är att vara med och utveckla ett hållbart svenskt lantbruk.
– Vi menar att det är viktigt för Sverige att ha ett kommersiellt hållbart jordbruk som också bidrar till en levande landsbygd och fler arbetstillfällen, säger Helena Havglim, kvalitets- och hållbarhetschef på Pågen.

Sedan starten 1878 har familjeföretaget Pågen arbetat för att leverera gott, färskt bröd. I dag är Pågen landets ledande bageriföretag och driver ett gediget hållbarhetsarbete. Det märks inte minst i deras unika kretsloppssystem där allt bröd som inte säljs återanvänds.

– Matsvinn klassas som en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna och för oss är det en självklarhet att ta hand om alla restprodukter, berättar Helena Havglim, kvalitets- och hållbarhetschef på Pågen.

– I en färskvarukategori kommer det alltid att finnas en viss del produkter som inte blir sålda. Därför har vi utvecklat ett kretsloppssystem där det bröd som inte blir sålt tas tillbaka till bageriet av våra säljare. Merparten av det går till återvinning i vårt jästeri för att tillverka jäst som används för att baka nya goda bröd, vilket är unikt för Pågen. Resten blir till djurfoder eller bioetanol.

Fokus på svenska råvaror
Pågen arbetar också för ett hållbart svenskt jordbruk och använder så långt det är möjligt svenska råvaror med låg klimatpåverkan. Under 2017 kom 88 procent av alla inköpta råvaror från Sverige. Mjölet mals i Pågens egna kvarnar och spannmålet odlas i närheten, bland annat på Lundaslätten och Österlen.

– Vi har ett nära och långsiktigt samarbete med ca 200 kontrakterade bönder där vi gemensamt driver ett utvecklingsarbete. De är stolta över att få vara delaktiga i och sälja spannmål till oss och vi hjälper dem med tips och råd i hela odlingsprocessen, berättar Jörgen Hansson, utvecklings- och försäljningschef på Pågens egen kvarn Lilla Harrie Valskvarn.

Konceptodlingar
Pågen bedriver också en rad projekt för att utveckla nya grödor.

– Tillsammans med växtförädlare i Europa undersöker vi vad som kan odlas i Sverige och utifrån det utvecklar vi nya konceptodlingar. Det handlar om både råg- och vetesorter som ger större och bättre skördar och mindre klimatpåverkan, men även om råg med bättre växtegenskaper och därmed mindre behov av växtskyddsmedel. En del är också utveckling av nya svenska spannmålssorter, såsom dinkel och durum. Detta har bland annat resulterat i att vi kunnat lansera ett bröd bakat på durum från utvalda skånska gårdar, förklarar Jörgen.

Utveckling av närområdet
Pågen ligger i en utsatt del av Malmö. Även här arbetar Pågen med långsiktighet och hållbarhet.

– Vi vill utveckla och lyfta den här delen av Malmö för att göra det till ett säkrare och bättre område. Planen är en Green Village där fokus ligger på mat – att erbjuda ett grönt område där det till exempel satsas på solenergi och där såväl mindre verksamheter som större företag inom food-tech och livsmedelsindustrin vill etablera sig.

– Vi vill göra det till en levande stadsdel, men det kräver ett samarbete och en vilja ifrån kommunen och dess privata byggbolag att göra denna positiva förändring, avslutar Helena.

Konsumtionen av förnybara biodrivmedel ökar för varje år. Men en stor del av alla biodrivmedel importeras fortfarande till Sverige, trots att det finns stor potential att utöka den inhemska produktionen.

Genom en ökad produktion av förnybara biodrivmedel av restprodukter från svensk skogs- och jordbruk, har Sverige en unik möjlighet att bli självförsörjande gällande biodrivmedel.

Det finns många sätt att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel, med en rad olika råvaror, som matavfall, sopor och animaliska fetter.

Preem är Sveriges största drivmedelsproducent med raffinaderier i Lysekil och Göteborg, och företaget ser särskilt stor potential i outnyttjade råvaror från skog och lantbruk.

– I Sverige har vi väldigt bra möjligheter att producera biodrivmedel från inhemska hållbara råvaror. Vi har ett utvecklat jordbruk och en stor och hållbar skogsindustri som båda kan generera bra råvaror med hög klimatnytta, säger Petter Holland, vd på Preem.

Flera utvecklingsprojekt pågår
Preem har som mål att producera minst tre miljoner kubikmeter biodrivmedel senast 2030. Det motsvarar vad företaget säljer på den svenska marknaden idag. För att hitta de bästa råvarorna för produktion av biodrivmedel, pågår en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige, där Preem är involverat i ett flertal av dessa. Flera projekt är igång sedan länge, medan andra precis lämnat startgropen.

Biodrivmedel av tallolja
Redan 2006 såg Preem potentialen i att göra förnybara drivmedel från tallolja. Under 2010 påbörjades produktionen av råtalldiesel genom det delägda bolaget SunPine.

– Råtalldiesel är en helt förnybar diesel som fungerar i alla dieselmotorer och är ett utmärkt exempel på hur restprodukter blir till svenska biodrivmedel, säger Sören Eriksson, utvecklingsingenjör på Preem.

Sågspån från sågverk, samt grenar och toppar, kan även fungera som råvaror i biodrivmedel. Tekniken att framställa drivmedel av trärester är gammal men har förfinats de senaste åren.

Tillsammans med träindustriföretaget Setra satsar Preem på att upprätta en gemensam anläggning för framställning av pyrolysolja som utvinns av vanligt sågspån.

– Tack vare ett antal tekniksprång är möjligheten att göra biodrivmedel av sågspån på väg att bli verklighet, vilket är en väldigt spännande utveckling med stor potential, fortsätter Sören Eriksson.

Ett tredje spår är lignin, som är en restprodukt från massabruken, där Preem och RenFuel i samarbete med Rottneros ska uppföra världens första ligninanläggning för biodrivmedel vid Rottneros massabruk i Vallvik i Söderhamn.

– Lignin ses som en av de mest framkomliga vägarna för framställning av biodrivmedel i stora volymer. Lignin kan raffineras till både förnybar diesel och bensin, och kommer på sikt bidra till utfasningen av fossila drivmedel precis som talloljan, säger Sören Eriksson.

SL storsatsar på en klimatsmart kollektivtrafik

Transporter och privat bilåkande står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser – och det innebär att kollektivtrafiken har en central roll i att bromsa den globala uppvärmningen. Trafikförvaltningen i Stockholms län går i täten och SL:s alla pendeltåg, tunnelbanor och lokalbanor drivs i dag helt på förnybar energi.
– Tack vare hårt arbete och högt ställda miljömål har vi kommit långt med förnyelsebara drivmedel, säger Johan Böhlin på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting.

Allt fler vill resa klimatsmart och det dyker ständigt upp alternativ för ett mer miljösmart resande.

Kollektivtrafiken framhålls som en grön lösning och drygt hälften av alla som reser kollektivt i Sverige gör det med Stockholms kollektivtrafik. Det ger trafikförvaltningen i Stockholms län ett stort miljömässigt ansvar och redan för 30 år sedan startade arbetet mot en fossilfri och klimatsmart kollektivtrafik. I dag är SL världsledande inom omställning till förnybar energi och de senaste åren har koldioxidutsläppen minskat med 80 procent.

– För att hänga med i utvecklingen arbetar vi nära näringsliv och forskning och i dag driver vi våra pendeltåg, tunnelbanor och lokalbanor på 100 procent ren el från förnybara källor. Även våra 2100 bussar körs på förnybara drivmedel. Det sista fossila bränslet fasades ut i slutet av 2016, med undantag för två minibussar som fasades ut i somras, berättar Johan Böhlin, strateg drivmedel och energi på trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting.

Energieffektivitet och hälsofrågor i trafiken
Just nu tittar trafikförvaltningen på att få in sjötrafiken på samma spår. Redan 2021 planeras 90 procent av Waxholmsbolagets alla fartyg drivas fossilfritt – och i takt med att utbytet till förnybara drivmedel blir klart ökar intresset för att se vad som kan göras på energieffektiviseringssidan, berättar Stefan Wallin, hållbarhetschef.

– Elektrifiering är ett sådant område. Elmotorn är mycket effektiv och minimerar dessutom luftföroreningar och buller, som har en tydlig koppling till högt blodtryck, hjärtproblematik och sömnsvårigheter. Det är ytterligare en aspekt som gjort det viktigt för oss att arbeta förebyggande och inte bidra till smutsig luft och miljöproblem som i längden blir hälsoproblem.

Hållbarhet i investeringar
SL:s hållbarhetsarbete sträcker sig vidare till alla delar av verksamheten. Nästan alla fastigheter, depåer och stationer värms upp med energi från förnybara källor och det finns strikta regler för hur kemiska produkter som används för rengöring och underhåll av fordon och anläggningar ska hanteras.

– Nu vidgar vi vårt hållbarhetsbegrepp till vilken klimatpåverkan våra investeringar har. Där gör vi en bedömning av byggandet och konstruktionen av nya anläggningar och vilken klimatpåverkan det har. Även om en byggnad står i 30 år kanske den har mindre påverkan i konstruktionsfasen än att driva den i 30 år. Det är nästa steg för oss att beakta och vi tänker vidare hela tiden, avslutar Katarina Jonerholm, utvecklingsstrateg miljöledningssystem.

Viktiga processer
– För många organisationer är det svårt att få till ett systematiskt arbetsmiljöarbete, berättar Robert Persson-Asplund som är psykolog och forskare med ansvar för utveckling av psykosociala tjänster på Avonova. En av anledningarna kan vara utmaningen med att få en balans mellan vad som utgör en hållbar arbetsmiljö för den anställde och för företaget som sådant.

Rent konkret handlar det mycket om att skapa rätt förutsättningar för att människor ska må så bra som möjligt där de arbetar. Forskning visar att den som trivs och upplever stöd är mer benägen att exempelvis komma med idéer, egna initiativ och lösa problem. Det i sig kan både stimulera produktiviteten och sänka sjukfrånvaron – och den goda cirkeln är ett faktum.

Att förebygga ohälsa
– Vi är jätteduktiga inom rehab och efterhjälp men det är inte där vi vill ha vårt fokus, förklarar utvecklingschef Stefan Persson. Om vi istället inriktar oss på en mer kunskapsförmedlande roll blir besparingarna snabbt avsevärda både vad gäller humankapital och i slutändan förstås kronor och ören. Att förebygga är både enklare och lindrigare än att bota, och här har vi väldigt mycket att tillföra.

Ett exempel på hur Avonova paketerar sin kunskap om en sund och hållbar arbetsmiljö är deras så kallade arbetsmiljöförsäkran.

Det ger kunderna ständig tillgång till Avonovas arbetsmiljökompetens inklusive hälsoaktiviteter och undersökningar, och är ett viktigt led i ambitionen att skapa ett hållbart arbetsliv för såväl individer som organisationer.

Digitala tjänster
Digitaliseringen har förändrat spelplanen när det gäller vård och hälsa, och det är något som Avonova har varit snabba att ta fasta på. Bland annat möjliggör den nya tekniken att de utbildar drygt 10.000 chefer och medarbetare varje år genom så kallad e-learning. Likaså har de tagit fram ett enkelt och tillgängligt kartläggningsverktyg som stöttar hållbarhetsdialogen mellan chef och medarbetare och samtidigt utvärderar arbetsmiljön på individ-, grupp- och organisationsnivå. Verktyget heter Avonova Dialog – ett hållbarhetsverktyg i app-format.

– Sedan har vi också robusta och evidensbaserade system för KBT-behandling via nätet, berättar Robert som just nu doktorerar på digital hälsa. Forskning har visat att behandling via nätet är väldigt kraftfullt, i många fall lika kraftfullt som en vanlig terapeutisk behandling.

– Mängden med data vi kan samla och analysera med digitaliseringens hjälp ger en komplex och detaljerad bild av hur både företag och individer mår. Det för det lättare för oss att höja blicken och flytta fokus från att främst vara efterhjälpande till att bli proaktiva och preventiva, avslutar Stefan Persson.

Avonova är Sveriges närmaste företagshälsa. Vi finns på mer än 110 platser och stöttar dagligen nära 10.000 organisationer och företag med mer än 750.000 anställda. Det ger oss mycket kunskap om hur våra svenska företag arbetar och fungerar, och hur de anställda mår. Inom Avonova arbetar nära 700 specialister som ergonomer, läkare, sjuksköterskor, psykologer, beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och hälsopedagoger.

Läs mer här

Besök oss på facebook

Följ oss på Linkedin

Karin Wåhlberg och Staffan Ekholm på Another Tomorrow.

Innovationsbyrån som accelererar företags klimatomställning

Klimatfrågan gäller oss alla. Att bidra till ett minskat klimatavtryck är vår tids viktigaste moraliska ansvar. För företag är det också en direkt överlevnadsfråga att anpassa sig till förändrade konsumentkrav och regleringar. Another Tomorrow har justerat sin inriktning till att fokusera på just detta – att accelerera företags omställning till en netto noll-ekonomi.

Another Tomorrow är en innovationsbyrå som jobbat med allt från Swedbanks framtidsfrågor till framtida arbetsmarknadskrav för TRR, och från förbättring av PostNords kundupplevelse till ökat demokratiskt inflytande för ungdomar. Men det är näringslivets långsamma klimatomställning som engagerat byråns anställda mest och som lett till att de väljer att primärt fokusera på den frågan.

– Vi har alltid ställts inför komplexa utmaningar, men väljer nu att applicera våra metoder på den viktigaste förändringen av alla – att accelerera företags omställning till den ekonomi där inget annat än nollutsläpp och total transparens tolereras. Alla företagsledare känner idag till vilka utsläppsnivåer som gäller, vad som krävs och vilka konsekvenserna är om vi inte lyckas. Men det går för långsamt, trots att det endast är de som lyckas med omställningen som kommer att ha ett existensberättigande, säger Staffan Ekholm, vd.

Another Tomorrow har inlett ett samarbete med ledande forskare inom klimatekonomi och miljöpolitik för att stärka upp teamets förmåga.

– Vi förenar deras forskningsbaserade hållbarhetskunskap och erfarenhet från nationell och internationell lagstiftning, med våra prototypledda transformationsmetoder. Tillsammans designar vi ett ramverk för accelererad netto noll-omställning, fortsätter Staffan.

Omställning viktig del av morgondagens affärslogik
När det gäller klimatfrågan står vi inför en av de snabbaste ekonomiska omställningarna i modern tid. Det är inte bara en planetär omställning, utan också en fundamental omställning av vårt ekonomiska system.

– Till 2030 förutspås netto noll-övergången bidra med ytterligare 26 biljoner USD till den globala ekonomin jämfört med "business as usual". Som jämförelse var storleken på världens största ekonomi, USA, värd 21,5 biljoner USD 2019. Omställningen handlar dels om att undvika risker med att inte agera på klimatförändringarna, såsom störningar i leverantörskedjan, strandade tillgångar och oförsäkringsbarhet. Men kanske ännu mer om att ta tillvara på möjligheter; ge sig in på de nya marknader som växer fram, bli mer resurseffektiv och få ut nya produkter och tjänster som kan ge företaget en marknadsandel i den nya netto noll-ekonomin, säger Karin Wåhlberg, Head of Business Design.

En stor utmaning för många företag ligger i bristen på internationellt överenskomna rapporteringsstandarder för den här typen av omställning, vilket kan göra det svårt att mäta och känna sin egen progress.

– Vi har tagit fram en modell som hjälper företag mäta både sin egen omställning och omställningsförmåga, jämte uppföljning av faktiska resultat. Det blir ett verktyg att arbeta in sociala och planetära världen i sin affärslogik för att säkra en holistisk uppföljning och en incitamentsstruktur som faktiskt styr verksamheten mot en målbild som är hållbar – både klimatmässigt och ekonomiskt, avslutar Karin.

Idéburen vård och omsorg existerar vid sidan av offentlig sektor och privata aktörer. Verksamheterna är djupt rotade i en värdegrund och har som sitt primära mål att bedriva en verksamhet som leder till förbättringar för människor.

– Det är idén om att alltid ha människan och samhället i fokus som förenar oss, säger Lotta Säfström, Göteborgs kyrkliga stadsmission och som också är ledamot i Arbetsgivaralliansens styrelse.

Tio procent 2030!
Idag har idéburen vård och omsorg cirka tre procent av marknaden i Sverige. År 2030 har man som ambition att vara uppe i tio procent. Med den ambitionen ställs man inför ett behov av att rekrytera.

– Vi efterfrågar många kvalificerade medarbetare med adekvat utbildning och ofta även arbetslivserfarenhet. Vad vi som idédrivna vårdgivare kan erbjuda är ett sammanhang där värderingar och människor står i fokus varje dag, från styrelse ner till enskild medarbetare. I regel har vi en långtgående delegation och korta beslutsvägar, säger Lotta.

Month: November 2018

Så satsar Scania på Smart Factory-teknologi

Presenteras av:

Superkommun växlar upp miljöarbetet

Presenteras av:

Så ska Destinationen Sigtuna bli plastfritt till 2020

Presenteras av:

Så försöker Botkyrka få fler att ta cykeln

Presenteras av:

Pågens hållbarhetsarbete – med fokus på kretslopp och svenskt lantbruk

Presenteras av:

Restprodukter från skog blir svenskt biodrivmedel

Presenteras av:

SL storsatsar på en klimatsmart kollektivtrafik

Presenteras av:

Avonova ser dubbelt i hållbarhetsfrågan

Presenteras av:

Innovationsbyrån som accelererar företags klimatomställning

Idéburen vård i Sverige har som ambition att växa i volym

Presenteras av: