Idrottsarenor i trä vinner mark

IFU Arena i Uppsala är ett exempel pådet växande intresset för att bygga även idrotts- och evenemangsarenor i KL-trä och limträ. Att fler får upp ögonen för arenor i trä beror givetvis på miljöfördelarna men också på ekonomiskt smarta byggprocesser. Och den nya typen av arenor har uppmärksammats. IFU Arena utsågs nyligen till Årets Idrottsarena 2018 av tidningen Sport & Affärer.

Med sina nästan 30 000 kvadratmeter yta är IFU Arena Uppsalas största idrottsarena. Den omfattar en friidrottshall med löparbana för 200-meters lopp samt fem innebandyhallar, varav en är avsedd för elitspel. Arenan har också läktare med drygt 2800 sitt- och ståplatser.

Träförädlingsföretaget Martinsons, med säte i västerbottniska Bygdsiljum, ligger bakom träleveranserna till IFU Arena. Martinsons leveranser omfattade från början 3800 kubikmeter limträ. Men under resans gång tillkom beställningar på totalt 2 000 kubikmeter KL-trä.

– Man insåg att KL-trä var det optimala materialet för trappor, väggar och för den M-vägg som måste tåla både brand och mekanisk åverkan. Dessutom ville man ha en tydlig träkänsla i arenan, säger Jesper Åkerlund, vd för Martinsons Byggsystem och fortsätter.

– Att IFU Arena byggdes i trä hade givetvis med de många miljöfördelarna att göra. Trä är det enda helt förnybara materialet och binder koldioxid under hela sin livstid. Men en annan viktig anledning till valet var KL-träets och limträets flexibilitet. Det är lätt
att transportera och arbeta med. Styrkan i förhållande till den låga egenvikten kräver dessutom en mindre omfattande grundläggning, säger Jesper Åkerlund.

Att det skulle vara dyrare att bygga i trä är en vanlig föreställning som dock blivit motbevisad i och med bygget av IFU Arena.

– Träbyggandet har utvecklats i snabb takt de senaste åren vilket ökar de tekniska förutsättningarna och även påverkar priset positivt, det är billigare att bygga i trä idag en för fem, tio år sedan. För IFU var kostnaden för stommen ca 15% billigare jämfört med övriga material när man väger in kringkostnader som exempelvis brandskydd, säger Tomas Grönberg, vd för IFU Arena och fortsätter

– En annan viktig ekonomisk aspekt som initialt kan vara svår att mäta är tidsvinsterna. Trä är lätt och har därför stora fördelar logistiskt och på arbetsplatsen, rätt hanterat är trä torrt och kortar därmed även ner produktionstiden. Trä är också mycket lätt att med enkla verktyg påverka väl på plats vilket förenklar processen på arbetsplatsen, säger han.

IFU Arena invigdes i maj 2016 och tilldelades nyligen utmärkelsen Årets Idrottsarena 2018 av tidningen Sport & Affärer, i hård konkurrens med Tele2 Arena i Stockholm och Stiga Sports Arena i Eskilstuna.

Det känns givetvis hedrande att vi har bidragit till ett projekt som uppmärksammats utifrån aspekter som kvalitet och funktion. Användningen av trä har breddats mycket under senare år, det beror givetvis på klimatfrågan men också på att kunskapen om träbyggande har spridits och vuxit, säger Jesper Åkerlund och tillägger

– Kunskapen om hur man använder trä har som sagt vuxit och breddats. Men byggbranschen har börjat förstå trä på andra plan också. Trä är lätt att transportera, kräver mindre grundläggning och är klimatsmart. Byggelement i trä är också enkla att bearbeta redan i fabriken, vilket sparar tid på byggplatsen. Dessutom uppfyller KL-trä och limträ kraven för brand och ljud, säger Jesper Åkerlund.

Mindre arenor och idrottshallar byggs ofta i trä men Jesper Åkerlund tror att vi kommer att se många efterföljare till IFU Arena i framtiden.

– Att gå in i en sådan här stor arena och uppleva den speciella känslan som trä ger, det gör intryck. Tillsammans med de andra fördelarna med materialet trä är det ett svårslaget koncept, säger Jesper Åkerlund.

Ljus framtid för ny solcellsteknik

Nu finns en takpanna med integrerade solcellspaneler. Med ShingEl från SolTech Energy blir solenergi äntligen estetiskt tilltalande.

En snyggare lösning
Med tanke på att hållbarhet är ett av vår tids viktigaste ord, skulle man lätt kunna tro att solceller redan borde slagit igenom. Men sanningen är att solcellstekniken ofta blivit bortvald av estetiska skäl.

– Många tänker fortfarande på sol energi som fula, utanpåliggande gamla tjocka kiselsolceller, menar Stefan Ölander på SolTech Energy. Men med ShingEl får du ett taktäcknings material som genererar energi. Vår lösning sitter alltså inte på taket – det är taket.

Gensvaret har inte låtit vänta på sig. Flera hustillverkare och fastighetsbolag har redan börjat bygga med ShingEl. Bland kunderna kan nämnas Vasakronan, som ser ShingEl som ett viktigt steg på vägen till att bli koldioxidneutrala.

Del av klimatskalet
Det är tunnfilmstekniken CdTe som utgör kärnan i ShingEl-panelerna. Till skillnad från kiseltekniken har tunnfilm en högre verkningsgrad i skuggiga miljöer, och ger mer energi även molniga dagar. Att tekniken är helt integrerad innebär att ShingEl ersätter ett annat takmaterial och i sig själv blir en del av byggnadens klimatskal. Det både förkortar byggtiden och sänker kostnaderna jämfört med att först lägga ett tak och sedan montera solceller ovanpå.

Efterlyser politiskt ställningstagande
Även om framtiden ser ljus ut för byggnadsintegrerad solenergi, är SolTech Energy måna om att understryka det offentliga och det kollektiva ansvaret. – Ska världen uppnå de högt satta klimatmålen måste politiker i alla länder använda de styrmedel som behövs. Vill man främja sol energi får man inte se det som en skattebas. Vid nybyggnation borde det vara ett krav för bygglov att huset genererar el, avslutar Stefan Ölander.

Presenteras av: