Som samhällsutvecklare och nära partner till kommuner runtom i landet har Sehlhall Fastigheter en djup expertis inom samhällsfastigheter. Visionen är att bygga ut och förbättra Sveriges sociala infrastruktur.

– Studier visar att äldreomsorgen kommer att kosta 60 miljarder kronor mer per år om tio år. Under samma period behöver Sverige tillföras minst 40 000 äldreboendelägenheter, samt minst 1 000 nya för- och grundskolor. Dessutom är det bara hälften av landets kommuner som i dag kan erbjuda en plats på ett gruppboende, trots att det är en lagstadgad rättighet. Det är mycket som måste göras, förklarar Dan T. Sehlberg, vd på Sehlhall Fastigheter.

Lokalerna gör skillnad
– Förskolor, skolor, gruppboenden och äldreboenden. Varje segment i den sociala infrastrukturen kräver dedicerad expertis och initierade specialanpassningar. Vi lägger därför stora resurser på att hela tiden utvecklas och för att bli bättre, fortsätter Sehlberg.

Vad gör en bra förskola? Själva byggnaden och dess omgivande miljö kan tillföra stora värden genom att erbjuda en varierande grad av intryck, inspiration, utmaning och utveckling. Det skall vara lätt och säkert att komma till och från skolan, utemiljön skall vara berikande, gärna med trygg och varierande natur. Själva huset kan tillföra en mängd kvaliteter och exempelvis locka till fysisk aktivitet. Det skall vara lika lätt att ta del av gruppaktiviteter som att hitta egna, lugna utrymmen för egen tid.

Sehlhall Fastigheter lägger stor vikt vid att hela tiden utveckla sina förskolor, lära av de senaste forskningsrönen och ta till sig erfarenheter från pedagoger, föräldrar och barn, allt för att fortsätta att skapa riktigt bra förskolor, den första länken i landets sociala infrastruktur.

Somliga behöver även extra stöd och trygghet i vuxenålder. Det finns då möjlighet att bo på ett gruppboende som erbjuder omsorgspersonal dygnet runt. Genom att förstå de boendes utmaningar i vardagen kan också dessa fastigheter tillföras funktioner och lösningar som bidrar, underlättar och skyddar, utan att för den sakens skull upplevas som institutionellt.

Den kanske viktigaste länken i välfärdskedjan är äldreomsorgen. Att utveckla ett modernt äldreboende, optimerat för såväl vårdgivare som de boende, innebär en rad utmaningar, inte minst utifrån kompromisslösa krav på trygghet och säkerhet. De boende ska känna värme, inspiration och hemtrevnad.

Sehlhall Fastigheter skapar miljöer att må bra i, långt bort från det institutionella och likformiga. Man undviker långa korridorer, optimerar ljusinsläpp, luftgenomströmning och kombinerar en hemtrevlig boendemiljö med en skonsam och smidig arbetsmiljö. Avdelningar placeras på ett sådant sett att personal har god översikt och alltid kan vara tillgängliga för de boende.

Ett gemensamt projekt
Dan T. Sehlberg berättar att denna typ av fastighetsprojekt bör skapas från grunden. Redan vid det initiala planeringsstadiet kan då viktiga förutsättningar beaktas och optimeras.

– Det är ganska vanligt att bygga om fastigheter, men det tror vi är en ett sämre alternativ. En kompromiss. Om man exempelvis konverterar ett hotell till ett äldreboende så tappar man möjligheten att nyttja alla de nya rön och insikter som idag finns för hur man skall bedriva en god omsorg. Bygger man nytt har man helt andra förutsättningar, menar Sehlberg.

– Sveriges behov av social infrastruktur är en utmaning för hela samhället. Ett gemensamt projekt för att värna välfärden. Vi tar uppgiften på stort allvar. Många av oss på Sehlhall har över 30 års erfarenhet av att utveckla omsorgsfastigheter och vi är därför en trygg partner för kommunerna. Vår vision är att samtliga medborgares behov av omsorg skall kunna tillgodoses. Utan kompromisser, avslutar Dan T. Sehlberg.

Bostadsbrist är ett faktum på Stockholmsmarknaden sedan länge. Att köpa en bostadsrätt är dyrt och kräver en hög kontantinsats. Det gör att efterfrågan på hyresrätter ökar och att kötiden hos Stockholms bostadsförmedling är fortsatt över tio år.

– Vi vill givetvis vara en bidragande faktor för att lösa dagens bostadsbrist. I höst pågår bygget av nästan 1500 hyresrätter, räknat från spadtag till godkänt slutbevis. Det är det högsta sedan miljonprogrammets dagar, berättar Håkan Siggelin, chef för projektutvecklingsavdelningen på Familjebostäder.

Sju-åtta år
Men det tar fortfarande väldigt lång tid att bygga. I genomsnitt tar det sju-åtta år från projektidé till inflyttning i Stockholm. Under 2014 startade Familjebostäder därför projektet Stockholmshusen tillsammans med övriga kommunala bostadsbolag, exploaterings- och stadsbyggnadskontoret. Syftet är att öka byggtakten, korta produktionstiden för nya bostäder, och att göra det med god kvalitet.

Kortare tid
För att åstadkomma detta har en ny modell tagits fram som effektiviserar arbetsprocesserna. Husen har en bestämd utformning som kan repeteras. Det bidrar till att vinster kan göras både i planeringen och själva bygget. I de första Stockholmshusen har tiden kunnat pressas till mellan tre-fem år. – Förutom en förkortad tidsperiod hoppas vi även kunna minska och stabilisera byggkostnaderna, säger Håkan Siggelin och förklarar att det alltid kommer att vara en utmaning att sänka kostnader, men att det är enklare att stabilisera dem.

Snabbt och snyggt
De första husen i projektet blev klara tidigare under året. I höst påbörjades det andra Stockholmshusprojektet i Farsta strand och kommande tre år planerar Familjebostäder för ytterligare sju projekt med totalt 750 hyresrätter. – Det finns bara ett sätt att komma åt bostadsbristen och det är att bygga mer. Stockholmshusen är ett sätt att göra det snabbt och snyggt, säger Håkan Siggelin.

Backaplan är beläget på Hisingen, cirka 2 kilometer från Göteborgs centrum.

– Det är en stor och spännande utmaning att skapa en mängd hållbara och bra bostäder för breda målgrupper i en helt ny stadsmiljö. Vi på Riksbyggen är mycket glada över att få vara med på den här resan, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef på Riksbyggen i Göteborg.

Projektet i Backaplan är stort. Många aktörer är inblandade. Några av dem är Riksbyggen, Balder och KF Fastigheter som har ett samägt bolag som heter Norra Backaplan Bostads AB. De ska bygga cirka 2 000 bostäder av vilka Riksbyggen svarar för cirka 650. Längs de större gatorna ska det på bottenplanet finnas butiker, kommersiella lokaler och andra verksamheter.

– Upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska variera. Det blir både hyresrätter och bostadsrätter. Det ska finnas bostäder för alla målgrupper, såsom äldre och barnfamiljer. De ska få bra kvalitet till ett hyfsat pris.

I dag är Backaplan ett stort område med utspridda fristående byggnader, bland annat industrilokaler, lagerlokaler och köplador med stora parkeringsplatser.

– När Backaplan omvandlas från ett industri- och handelsområde till en ny del av Göteborgs innerstad innebär det också en stor förändring av områdets sociala karaktär. Tryggheten i området kommer öka. Att det stöps om i en ny form är för många en efterlängtad förändring.

Med sitt strategiska läge nära älven och stadens centrum blir Backaplan ett spännande och stimulerande område att bo och arbeta i. Projektet har ett stort fokus på miljö och hållbarhet. I projektets mål ingår begränsad klimatpåverkan, frisk luft, en giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv, och levande sjöar och vattendrag.

– Det kommer finnas kvartersparker och ett grönt promenadstråk som går genom bebyggelsen. Området får bland annat en stadsdelspark längs Kvillebäcken.

Parkerna ökar boendemiljöns attraktivitet. Samtidigt fyller de en viktig funktion för de förskolor och skolor som ska byggas. Det ska också byggas en idrottshall och ett kulturhus.

Backaplan är en del av Vision Älvstaden som är ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Målsättningen är att centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek.

– Backaplan blir navet för all kommunikation till och från de norra delarna av den blivande Älvstaden. I områdets norra del byggs bland annat en ny pendeltågsstation.

Hjalmar Brantingsplatsen kommer vara knutpunkten för kollektivtrafiken.

– Förbindelsen över älven till stadens centrum kommer utvecklas. Det blir täta buss- och spårvagnsförbindelser. Vid sidan av broarna med gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik blir det också mycket båttrafik, säger Mikael Ahlén.

Projektet startar nu, och Backaplan kommer utvecklas etappvis under 10–15 år, men ska utgöra en fungerande stadsmiljö under utbyggnadstiden.

Många exporterande företag arbetar nu aktivt med att ställa om sina verksamheter för att minska utsläppen från fossila bränslen.

– Våra finansieringslösningar ger industrin mycket bra förutsättningar för att ställa om. Det kan handla om lån till nya energilösningar eller till hållbara transporter. I Sverige behöver vi en större andel transporter på järnväg, vatten och elektrifierade vägar, menar Johan Henningsson, hållbarhetschef på SEK.

SEK har lång erfarenhet av att finansiera internationella projekt inom förnybar energi och infrastruktursatsningar. Nu kommer de även att finansiera gröna initiativ i Sverige.

– Det handlar ofta om stora projekt som kräver långfristig finansiering och en förståelse för att hantera projektrisker. Nu använder vi vår erfarenhet för att finansiera industrins investeringar för omställning även i Sverige.

För att främja ett mer hållbart och miljövänligt samhälle har SEK även så kallade gröna lån. Dessa lån erbjuds företag vars produkter bidrar till minskad miljöbelastning eller effektivare resursanvändning. Förutom en lägre ränta får företagen en grön stämpel som visar att de bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål.

– Vi ser en ökad efterfrågan på grön finansiering. Merparten av de investeringar som sker kommer att handla om industrins behov av omställning till fossilsnålare verksamheter. Omställningen kommer samtidigt att vara en motor för nya klimatsmarta innovationer och affärsmöjligheter. Ett sätt för svensk exportnäring att fortsätta vara konkurrenskraftig, avslutar Johan Henningsson. 

Att satsa på hållbarhet i besöksnäringen har länge varit en ambition för Region Västerbotten Turism (RVT), men tillvägagångssättet var oklart fram till 2015. Då började RVT vidareutveckla och översätta en metod med kriterier för hållbar besöksnäring framtagen av FN-instiftade Global Sustainable Tourism Council (GSTC). RVT adderade sitt lokala perspektiv gällande produktutveckling, kvalitet och värdskap för att landa i kvalitetssäkringen Västerbotten Experience.

– Vi har fått feedback från internationella researrangörer om att gästerna tycker att det är svårt att boka upplevelser; vissa finns inte ens att boka på internet. Med Västerbotten Experience vill vi göra det enklare att erbjuda sammansatta upplevelser. Det ökar både tillgängligheten och köpbarheten, säger Annika Sandström, regionturismchef på RVT.

En extra skjuts framåt
Arbetet har finansierats med EU:s regionala fonder som gett den hållbara utvecklingen en extra skjuts framåt. Alla företag och destinationsbolag som ansluter sig genomgår en kvalitetssäkring som kan bidra till att göra dem mer köpbara. Dessutom får de även ta del av RVT:s kunskapshöjande insatser.

– Det har fallit väl ut; det måste vi säga med tanke på att närmare 100 företag har genomgått eller är i processen mot kvalificeringen, säger Annika Sandström.

Värna och vårda natur och kultur
För att kvalificeras som Västerbotten Experience måste platserna utvecklas med omtanke om hållbarhet – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar om att värna och vårda natur och kultur genom att bland annat laga mat på lokala råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom ska platserna vara relativt enkla att nå samt karaktäriseras av Västerbottens livsstil och gästvänlighet.

Annika Sandström förklarar att en plats som är attraktiv att besöka har ett utbud av varor och tjänster som skapar trivsel för Västerbottens invånare. Hållbarhetsarbetet och den utvecklade GSTC-modellen är nu en del av RVT:s kärnverksamhet. Syftet är helt enkelt att göra Västerbotten till en ännu bättre plats att leva och verka i.

– För att Västerbotten på ett långsiktigt hållbart sätt ska nå sin fulla potential behövs det strategiskt fokus och den konstruktiva samverkan RVT:s arbetsmetod erbjuder såväl turismföretag och destinationsbolag som kommuner. Nu ser vi fram emot att inspirera ännu fler att hoppa på tåget, avslutar Annika Sandström.