På dagens arbetsmarknad är det hård konkurrens om talangerna varför allt fler organisationer använder sig av konsulter för att täcka sina kompetensbehov. Med fler konsulter i organisationen ökar behoven av systemstöd för att hantera konsulterna så väl som effektiva kanaler för att attrahera dem.

Den börsnoterade konsultförmedlaren Ework Group, som är mest känd för sin konsultförmedlingsverksamhet, tillhandahåller idag även outsourcinglösningar, rådgivning och den tekniska plattformen Verama. Den sistnämnda kan liknas vid ett kombinerat HR-system, rekryteringssystem och jobbplattform men med fokus på just konsulter.

– Verama är ett digitaliseringsinitiativ med flera målgrupper. Vi behövde ett bättre systemstöd internt på Ework men vi visste också att många konsultköpare hade samma utmaningar som vi när det gäller att hantera stora mängder konsulter. Med Verama har vi en möjlighet att stödja båda målgrupperna med samma plattform, säger Daniel Asvelius, Eworks Chief Digital Officer.

Satsningen på Verama gör att man kunnat effektivisera den traditionella verksamheten genom bättre IT-stöd.

– Vi har fått möjlighet att ta oss upp i värdekedjan hos våra kunder samtidigt som vi effektiviserar vår traditionella affär och skapar förutsättningar för exponentiell tillväxt.

Daniel beskriver att utvecklingen inom konsultsektorn på många sätt liknar den som skett inom rekryteringssektorn, men att konsultsektorn ligger 20 år efter. Det finns en möjlighet att driva samma transformation inom konsultbranschen som LinkedIn och andra rekryteringsplattformar gjort inom rekryteringsbranschen.

– Många konsultförmedlare lever fortfarande på att ha en stor CV-databas och många kunder sköter fortfarande sin inhyrningsprocess med Excel och Outlook. Det finns verkligen behov av en heltäckande marknadsplats där samtliga aktörer på konsultmarknaden kan mötas och göra affärer med varandra.

Konsultsektorn skiljer sig från den traditionella rekryteringssektorn på så sätt att det alltid finns ett konsultbolag mellan uppdragsgivaren och konsulten, något som gör att många rekryteringssystem inte räcker till.

– De annorlunda förutsättningarna i konsultsektorn har skapat ett gap i marknaden och med Verama fyller vi det gapet. Varje vecka ansluter ett hundratal nya konsultbolag samtidigt som både myndigheter och börsbolag finns på köparsidan av Verama-plattformen.

Hade du vattkoppor när du var ung? I sådana fall hör du till de 98 av 100 svenskar som kan drabbas av bältros. En bältrosinfektion beror på att viruset som orsakar vattkoppor – varicella zoster – återaktiveras i kroppen.

– I närheten av ryggmärgen finns det en ”uppsamlingsplats” med nerver som kallas ganglion. Efter en vattkoppsinfektion lägger sig viruset i dessa ganglion och bidar sin tid. När immunförsvaret försvagas, antingen för att man blir äldre, äter någon medicin som sänker immunförsvaret, eller drabbas av andra sjukdomar, så kan viruset vakna till liv igen, berättar Lars Rombo, som har träffat bältrospatienter under 40 år som läkare.

”Räcker med att ha en tröja på sig för att det ska göra ont”
När viruset börjar spridas ut längs nerverna upplever patienterna ofta en intensiv smärta. Då viruset når upp till huden bildas smärtsamma blåsor i ”bälten”, vanligtvis på bröstet eller buken men ibland även i ansiktet. Och sjukdomsförloppet kan ofta bli mycket plågsamt.

– En beskrivning av smärtan är att den är djup och brännande, skärande, huggande och väldigt intensiv. Det räcker med att man blåser på huden i det drabbade området, eller att man har på sig en tröja, för att det ska göra ont.

– Ibland bildas det inte ens några blåsor, och då är det svårare att veta vad man har drabbats av. Jag har sett bältrospatienter komma in och ha så ont att de tror att det är en hjärtinfarkt, eller njursten.

Om den drabbade personen söker sjukvård inom 72 timmar går det att sätta in antivirala mediciner för att lindra förloppet. Men enligt Lars Rombo kommer många in för sent. Det vanliga är att sjukdomen läker ut, men för en del av patienterna kan sjukdomen sitta kvar länge. Upp till 20 procent av patienterna över 60 år drabbas av komplikationen Postherpetisk Neuralgi.

– Det innebär att smärtorna från bältrosen sitter kvar i månader, eller i värsta fall flera år, vilket kan påverka hela livskvaliteten för de här människorna.

”Bältros är inte en sjukdom som många pratar om”
Andra mindre vanliga men allvarliga komplikationer kan vara hjärn- och hjärnhinneinflammation, och en förhöjd strokerisk.

– Viruset kan leda till en åderinflammation som ”pluggar igen” ådrorna som försörjer hjärnan med blod. Den inflammationen kan göra så att ådrorna dör, och då kan det leda till en halvsidesförlamning.

Historiskt sett har det inte funnits något sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut, och under en livstid kan så många som en av fyra svenskar drabbas av den. Men det finns vaccin som kan förhindra att varicella zoster-viruset återaktiveras. Trots de nya framstegen menar Lars Rombo att allmänhetens kunskap om bältros, och hur allvarlig sjukdomen kan bli, är låg.

– Bältros är inte en sjukdom som många pratar om. Kanske ligger det till viss del i att bältros är ett missvisande namn, tänker jag. Folk ser bältros som ett utslag på huden som försvinner av sig själv. Men i våra nordiska grannländer kallas sjukdomen för ”helveteselden”, vilket är ett betydligt mer passande namn. Det är en sjukdom som man vill undvika.

NP-SE-SGX-ADVT-200003, 202010

Under ledning av föreståndare Tigran Haas samverkar KTH:s Centrum för framtida stadsrum med några av världens mest tongivande universitet i forskningen kring det offentliga stadsrummet. Forskningen omfattar allt från stadsplanering, psykologi och urban sociologi till arkitektur, urban ekonomi och social hållbarhet.
– Vårt huvudfokus är att flytta diskursen från objekten till platserna. Ofta glömmer man bort rummen mellan byggnaderna, men där händer oerhört mycket på många olika plan, konstaterar Tigran.

Vill påverka internationellt
Eftersom arbetet har en så tvärdisciplinär prägel samsas forskare inom bland annat kulturgeografi, samhällsplanering, statsvetenskap och mycket mer i samma lokaler. I kombination med centrumets starka samarbeten medför detta ett stort flöde av idéer, människor och kulturer, något som Tigran ser som en stor fördel.
– Allt vi gör ska inte bara påverka i Sverige utan även internationellt. Därför behöver vi bedriva forskning av hög internationell klass och det innebär att vi måste ta tillvara allas unika kompetenser. Ett exempel är vårt nära samarbete med MIT, som väldigt tidigt fokuserade på innovation och interdisciplinärt arbete; deras erfarenhet kommer oss väl till gagn.

Täta internationella samarbeten
Andra lärosäten som CFP har ett utbyte med är exempelvis Harvard University, University of London Berkeley, TU Vienna och ETH i Zürich. Tigran förklarar att de täta internationella kontakterna delvis är en del av rektor Sigbritt Karlssons visions för KTH, nämligen ett starkt fokus på internationalisering, jämställdhet och hållbarhet inom all forskning på KTH.
– Ett spännande forskningsprojekt kring Smart Cities sker tillsammans med Harvard och i ett annat arbetar vi med FN:s organ för hållbar stadsutveckling kring projekt i Afrika och Sydamerika.

Marknaden Balogun i Lagos, Nigeria. Omkring 2 000 nya invånare flyttar till staden varje dag.
Foto: Akintunde Akinleye, Reuters

En mängd spännande projekt
Tigran berättar att det finns en mängd olika ämnen han gärna skulle lyfta, inom allt från rättvisefrågor, urban form, gator och platsskapande metoder till interdisciplinärt tänkande, nya teorier och verktyg, data och digitalisering, men också policyer inom ”housing” och urban utveckling, men han väljer att belysa ett fåtal särskilt spännande projekt.
– Tillsammans med ETH och TU bedriver vi forskning inom Geographies of Age, där vi utforskar hur man kan utveckla hållbara bostäder som alla har råd med trots en alltmer åldrande befolkning.

I ett annat projekt sammanställer CFP en stor forskningsdatabas med den mest framstående forskningen inom det offentliga rummet inom hela 25 discipliner.
– Den kommer att bli open access om ett drygt år, om allt går bra. Vi tittar också på nätverkssamhällen och digitalisering, kulturarv och livskvalitet i det offentliga rummet. Det finns så enormt mycket att hämta och upptäcka för att vi ska kunna utveckla morgondagens samhälle, avslutar han.

Centre for the Future of Places (CFP) är ett internationellt nav för forskning kring det framtida rummet.

CFP har inrättats för att främja hållbar stadsutveckling genom att ändra inriktning för den urbana diskursen från föremål till platser samt för att bidra till hälsosamma och bovänliga städer inom disciplinerna stadsplanering och stadsarkitektur. Centret fokuserar på hur staden ska planeras, utformas och modifieras på bästa sätt för att möta både dagens och morgondagens utmaningar.

Läs mer om CFP här

Göran Lunander har varit vd för Futurum Fastigheter sedan dag ett. Han tyckte att det skulle vara otroligt spännande att vara med och bygga en så angelägen verksamhet.
– Vi ansvarar för skolor, förskolor och brandstationer, vilket tilltalade mig som flerbarnsfar. Det var mycket som behövde göras innan vi kom igång – bland annat genomförde vi djupintervjuer med ett 20-tal intressenter på kundsidan om lokalernas kondition. Återkopplingen var milt sagt besk.

Göran Lundander, vd. Foto: Magnus Wahman.

Enligt de som intervjuades fanns i stort sett inget område som inte kunde förbättras.
– Vårt mål var att bygga upp en organisation som var rustad för att ta ansvar för de fastighetstekniska spörsmål som dyker upp och att jobba ikapp det eftersatta underhållet. Den förväntade prislappen på 300 miljoner slutade dock någonstans runt miljarden.

Kontakta Futurum Fastigheter

En tydlig vision från början
Såväl myndighetsbesiktningar som ventilation och lekplatsbesiktningar behövdes skärpas upp, men Göran var fast besluten att ta sig vidare till mållinjen.
– Redan från början hade jag visionen klar – att skapa miljöer värdiga våra barn med fokus på hållbarhet. Det är vår ledstjärna i allt vi gör. Vi arbetar dock i en direkt skattefinansierad verksamhet, så vi har höga krav på både metod och resultat.

Det hårda arbetet har lönat sig – Futurum Fastigheter har fått enormt positiv respons och vunnit flera priser för sitt hållbarhetsarbete. Alla nya lokaler är certifierade som Miljöbyggnad Silver hos SGBC och trots att verksamheten vuxit med nästan 25 procent i yta ligger energikostnaderna kvar på samma nivå som då bolaget startades.
– Vi har fått höra att vi är ett föredöme, vilket är vårt bevis på att vi har skapat riktigt bra miljöer. Vi tänker dock inte nöja oss med det, utan har tagit sikte på om 40 år, redan idag. Det finns mycket kvar vi kan göra, avslutar Göran.

Om Futurum Fastigheter

Futurum Fastigheter i Örebro AB är ett helägt kommunalt fastighetsbolag med cirka 110 anställda. Företaget äger och utvecklar förskolor, skolor och brandstationer med mera i Örebro kommun. Futurum äger 137 fastigheter och den uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 378 000kvm. Omsättningen uppgår till cirka 471 mnkr. Bolaget bildades 2012 och har sedan dess jobbat ikapp stora delar av det eftersatta underhållet samt byggt om och byggt nytt för ca 3,3 mdkr. Detta är uppnått med en positiv värdeutveckling för bolagets fastighetsbestånd.

Det finns många fördelar med molnbaserade tjänster som till exempel enkel access till gemensamma digitala arbetsverktyg, förenklat samarbete och möjligheterna med ett distansoberoende kontorsliv. Men det ökar också sårbarheten för digitala intrång och i värsta fall utpressningsattacker. Ett exempel på det var när it-företaget Kaseya hackades och drog med ett hundratal av sina kunder som svenska Coop. Livsmedelskooperativet fick hålla över 700 butiker stängda i flera dagar vilket fick både stora ekonomiska konsekvenser och löpsedlar.

De flesta intrångsförsök som sker är dock på en mindre nivå. Vanligast är så kallade nätfiskeattacker där angriparen försöker komma över lösenord, via datorvirus i länkar eller e-post. Det är en sak att den infekterade datorn blir obrukbar, värre är när den används som en ingångsportal till resten av företagets IT-miljö. Men det finns sätt att förhindra detta menar Daniel Thunberg, CEO på Xite Consulting AB, en del av Office Management.

– Jag tycker att insikten om säker datahantering generellt är ganska låg. Många av de kunder som kommer till oss lever i tron att bara man använder Microsoft 365 så är det säkert. Men det är ett avancerat system som kan vara svårt att navigera i. Vi ser att systemet många gånger har satts upp utan att säkerhetsfunktioner har aktiverats, säger han.

Daniel Thunberg menar att grunden till ett fungerande IT-skydd är kunskap, medvetenhet och att säkerhetsfrågan behandlas på ett strategiskt, proaktivt sätt. Forskning visar att den mänskliga faktorn är den största risken i annars pålitliga system. Därför behöver IT-säkerhet vara en del av företagets kultur och enkelt att jobba med.

– Vår produkt X-ONE 365 används tillsammans med Microsoft 365. X-ONE 365 förstärker det befintliga säkerhetsskyddet och larmar om avvikelser sker. Så att verksamheter kan använda molntjänster, minska risken för intrång och dess medarbetare kan ha en tryggare åtkomst till företagets IT-miljö oavsett var de befinner sig. Något som kommer att bli ännu viktigare i framtiden, avslutar Daniel Thunberg.

I den södra delen av Örebro, ett stenkast från populära rekreationsområden och intill universitetet släpper Örebro kommun snart marken till ett nytt bostadsområde för cirka 600 nya hem i området Tamarinden, med stora planer för framtiden. Det menar Emma Gren, projektledare för Tamarinden på Örebro Kommun.

– Vår största inriktning är att skapa en smartare stad, och att vi år 2040 kommer ha vuxit med 50 till 70 000 invånare. Med det i åtanke kommer vi till dess behöva bygga uppemot 30 000 nya bostäder, skolor och skapa förutsättningar för andra verksamheter. Vi står inför stora utmaningar och utvecklingar, och det tacklar vi genom bygga och planera på ett hållbart och smart sätt, säger hon.

Digitaliserat arbetssätt
För att arbeta på ett smart sätt berättar Jan Johansson, projektledare för Smarta städer, att de jobbar mycket med hur det kan förenkla processerna kring stadsbygget. Det görs dels i form av en handbok kring hur de ska digitalisera de smarta planerna, men även med välutvecklade AI:s.

I de nya stadsdelarna vill Örebro kommun vara innovativa, säger Emma Gren som poängterar att Tamarinden inte kommer vara en traditionell stadsdel. Med nytänkande och smarta lösningar främjas en energibesparing och en lekfull och hållbar tillvaro .

– Hållbarhet är onekligen något viktigt som vi måste fortsätta bygga på, och en smart stad handlar inte bara om teknik; det handlar lika mycket om att alla behöver bidra för att minska våra fotavtryck. Folk kan ofta dra kopplingen mellan en smart stad och sci-fi, men för oss är den mänskliga aspekten i fokus och vi kommer på smartare sätt för att skapa en förbättrad tillvaro allt eftersom, säger Jan Johansson.

Delar på energin
En hållbar lösning i Tamarindens arbete är att låta byggnaderna producera, lagra och dela energi med varandra. Detta görs via ett lokalt energinät med en styrenhet som samtliga byggnader i området kan koppla upp sig mot. Jan Johansson förklarar att det inte bara är bra ur en ekonomisk synpunkt, utan även med miljön i fokus.

– Det är ett stort problem att eleffekten inte alltid räcker till, så det är minst sagt på tapeten att ändra sättet vi använder energi på. Flera större projekt i landet har stoppats av den anledningen, och därför möjliggör vi ett projekt som ser till att området inte behöver lika hög maxeffekt med hjälp av delning och lagring av energi.

Detaljplanen är redan antagen och den 28 november kommer kommunen påbörja sin markanvisningsprocess. Därefter kommer byggaktörer väljas ut som tillsammans med kommunen och påkopplade parter kommer påbörja byggnation av ett nytt bostadsområde med en unik energilösning som enligt både Jan Johansson och Emma Gren ligger i framkant.

Framtidens innovativa städer ska skapas genom H22

Samhället utvecklas snabbare än någonsin, och frågor inom digitaliseringen och hållbarhet blir av allt större vikt. Nu äntrar Helsingborgs stad scenen med sin stora satsning på innovation, välfärd och hållbar stadsutveckling i form av H22, tillsammans med ett stort antal externa aktörer.

– Det är en spännande utmaning som vi har framför oss och vi storsatsar på att skapa framtidens stad, säger Soraya Axelsson, Head of H22.

En stor mängd förändringar sker runt oss i rask takt i dag, och Sveriges städer har rejäla utmaningar liksom förväntningar att hantera. Det menar Soraya Axelsson, Head of H22 på Helsingborgs stad.

– Invånare, företagare och besökare har högre krav på tjänster och service i samband med att de digitala lösningarna växer fram. Vår förmåga att ta tillvara på teknikutvecklingens- och digitaliseringens framfart kommer att sättas på prov. Vi har en vara en rejält utmanande, men spännande tid framför oss. Det är möjligheternas tid.

Flera samarbetspartners
Soraya Axelsson berättar att man med dessa förutsättningar, en allt tuffare ekonomi och tillsammans med globala och lokala utmaningar, behöver hitta verktyg för att ta sig an det på rätt sätt – och menar att det finns tre olika sätt att ta sig an utmaningarna.

– Ett sätt är att höja skatten för att få in pengar, men det ser inte politiken i vår stad som en lösning. Ett annat sätt är att sänka ambitionsnivån på den service och de tjänster vi tillhandahåller, men det är inte heller aktuellt i Helsingborg.

Det tredje sättet är att skaffa sig utvecklingsmuskler och satsa. Det är Helsingborgs melodi och satsningen görs genom innovation. Helsingborgs kommunfullmäktige har beslutat att Helsingborg ska vara en av Europas mest innovativa städer 2022, och stadsmässan H22 är det kraftfulla verktyget som staden använder för att nå dit. Helsingborgs förmåga att ta fram nya lösningar som gör skillnad på allvar kommer vara bidragande till att staden blir ännu smartare och hållbar fortsättningsvis, menar de. Med sig i satsningen finns i dagsläget nästan 50 samarbetspartners, exempelvis Microsoft och IKEA.

– Helsingborgs stad har en väldigt hög ambitionsnivå som är väldigt attraherande. Det som de gör är väldigt intressant, både med den dedikation de har och vad de gjort som stad. Vi har varit aktiva i tidigare events som de genomfört och vi har tyckt mycket bra om dessa, berättar Göran Nilsson, General Manager på IKEA.

Flera erfarenheter
Med en stark vision kan Helsingborg även luta sig tillbaka mot tidigare lyckade erfarenheter. Stadsutställningen H55 lockade till sig över en miljon besökare, och bomässan H99 närmare 400 000. När förslaget om H22 togs fram blev det tydligt att det skulle användas som ett verktyg för den utveckling Helsingborg såg nödvändig.

– I över två år har vi arbetat med att förstå hur diskussionen globalt ser ut kring stadsutveckling; vart vi är på väg och vad vi ska göra för att komma dit. H22 är ingen traditionell bomässa; det är en innovations-, välfärds- och stadsutvecklingssatsning som kommer manifesteras i en internationell stadsmässa under 35 dagar 2022. Då tänder vi en spotlight på att det arbete som vi genomfört tillsammans med våra samarbetspartners under åren fram tills dess. När stadsmässan sen är slut fortsätter arbetet. Det ska finnas en långsiktighet i det vi gör, som bidrar till ökad livskvalitet för de som bor och verkar i staden.

För att försäkra sig om att satsningen är en framgångsrik sådan fokuserar Helsingborg bland annat på att göra stora framsteg med att skapa en allt mer smart och hållbar stad. Enligt Soraya Axelsson är förhoppningen även att allt fler globala, liksom lokala samarbeten genomförs och att lösningar sprids till olika delar i världen.

– När vi på ett kraftfullt sätt bidragit till samtalet om hur städer behöver agera framöver för att lämna efter sig en välmående planet med välmående människor – då vet vi att vi har lyckats, avslutar hon.

Vill du veta mer om Dennicketorp? Klicka här

Dennicketorp är ett av få behandlingshem i landet som erbjuder övergripande vård och behandling för den som lever i missbruk. Föreståndare och socionom på behandlingshemmet, Elísabet Bjarnadóttir, förklarar att behandlingarna är många, genomgående och ofta välfungerande.

– I grundbehandlingen tar vi hand om den fysiska sjukdomen, i form av motivation och avgiftning med full medicinsk vård. Efter det startar primärbehandlingen; med mer fokus på konsekvenser, känslor och psykisk beroende.

Dennicketorp är fortsatt en utsträckt hand även när behandlingarna är slut. Eftervård erbjuds i sex månader utan kostnad, och skulle klienten hamna i återfall under eftervårdstiden har den även sex kostnadsfria garantidagar.

– Vi gör allt vi kan för att klienten ska leva nyktert efteråt, och vår vision är att klienten ska få grunden till ett meningsfullt och värdigt liv, avslutar hon.

Läs mer om Dennicketorps behandlingar

Bergslagens Behandlingshem är ett av landets få behandlingshem för narkotikamissbruk, drogmissbruk, alkoholmissbruk och läkemedelsberoende som erbjuder patienter övergripande vård och behandling med alla steg från medicinsk abstinensbehandling till utslussning. Målsättningen för vistelsen här på vårt behandlingshem är ett liv fritt från alkohol och droger, med fysisk och psykisk rehabilitering som grund för ett meningsfullt och värdigt liv.

Kontakta Bergslagens Behandlingshem

RosMarie Lundqvist, ordförande i Företagarna Nora, och Cecilia Lundqvist Sundin, näringslivsutvecklare i Nora kommun, har ofta anledning att träffas. Här på småföretagarområdet Bryggeriet i Nora. Foto: Susann Rickan Bild till höger: Jan Forslund, vd på Järnboåsbygden AB

Nora kommun ökar förståelsen för företagens förutsättningar

Nora kommun har i dag 11 000 invånare men målet är att bli 13 000 inom tio år. Fler bostäder och ett bra företagsklimat är förutsättningar. Kommunen arbetar med strukturella insatser som bredbandsutbyggnad, landsbygdsstrategi och förbättrade kommunikationer men trots det finns ett missnöje med det kommunala stödet. Nu tar Nora krafttag tillsammans med näringslivet.

Med närhet till Örebros arbetsmarknad och kommunikationer har Nora goda förutsättningar att växa, men invånarantalet har länge legat still. Tillgången till bostäder och ett aktivt företagande är nycklar för tillväxt. Nu ökar bostadsbyggandet och det väcker förhoppningar om inflyttning.

Ett bra företagsklimat är den andra förutsättningen för en växande kommun. I Nora finns 850 företag, de flesta med god lönsamhet. Samtidigt gror ett missnöje kring kommunens upphandlingar, dålig förståelse för företagen och bristen på tågförbindelse.

Svenskt Näringslivs mätningar visar att den kommunala servicen till företagen kan bli bättre.

– Kommunen har en vilja att göra annorlunda men kommer inte till skott. Genom att aktivt arbeta tillsammans med politiker och tjänstemän kan vi skapa förändring och förståelse för företagens behov, säger RosMarie Lundqvist, ordförande i Företagarna Nora.

– Vi måste utbilda oss i service och bemötande för att möta näringslivet på ett bättre sätt. Delar av den kommunala servicen drivs i samverkan med andra kommuner och det är en utmaning. Större öppenhet och enklare kontaktmöjligheter i de interna kontakterna är viktigt, säger Cecilia Lundkvist Sundin, näringslivsutvecklare i Nora kommun.

Jan Forslund, vd på Järnboåsbygden AB, vill ha bättre svarstider för upphandling och bygglov samt bättre förståelse för landsbygdens situation.

– Vi företagare vill se mer av kommunen på fältbesök, säger Jan Forslund.

– Många företag tar inte direktkontakt med kommunen för att förtydliga sina bekymmer. Vi försöker jobba med företagsbesök och företagsfrukostar men behöver fler mötesplatser för företagare, säger Cecilia Lundqvist Sundin.

Jan Forslund lyfter också fram brister i kommunens översiktsplan.

– Livskvaliteten i Nora är fantastisk men kommunen behöver utnyttja sina styrkor. Närheten till vatten är en underutnyttjad tillgång och vi har vackra sjöar men enligt nuvarande regler får man inte bygga strandnära.

Kritiken har lett till att översiktsplanen nu kompletteras med en så kallad LIS-plan, landsbygdsutveckling i sjönära lägen.

– Ska vi nå visionen 13 000 invånare kan inte alla bo i centrala Nora, säger Cecilia Lundkvist Sundin.

För att öka förståelsen av företagens behov planeras nu kvalitativa intervjuer med företagen.

– Vi står inte still och avvaktar utan försöker hela tiden röra oss framåt med både strukturella och kontaktskapande åtgärder. Tillsammans! avslutar Cecilia Lundkvist Sundin.

Läs mer om Nora Kommun här

Denna region sträcker sig från Uppsala i norr till Linköping i söder, och från Örebro i väster till Stockholm i öster. Från Flen når man inom en timme 2,5 miljoner invånare och Sveriges största arbetsmarknad. Kommunikationerna är bra och kommer bli ännu bättre.

– I den här regionen finns en tredjedel av Sveriges samlade produktionsvärde och en tredjedel av alla nystartade företag. Det är nära till universitet och högskolor i såväl Stockholm som i Linköping, Eskilstuna och Västerås. Flens kommun är en oas i den här tillväxtregionen, säger Håkan Bergsten, kommunchef, Flens kommun.

– Det är få kommuner i Sverige som kan matcha Flens geografiska läge. Men många är inte medvetna om detta. Därför gör vi en satsning för att tala om var vi finns, säger Mikael Larsson, näringslivschef, Flens kommun.

Till kommunens stora industrier hör GB Glace, som är Sveriges största glassfabrik, och Volvo som båda finns i Flens stad. Många av kommunens övriga företag är verksamma inom byggindustri, jordbruk, skogsbruk och besöksnäringen.

Företagsklimatet i Flens kommun har förbättrats markant under de senaste sex åren. Flen har gått upp 116 platser i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.

– Det är vi stolta över. Förbättringen har skett sakta men säkert. Vi har en bit kvar, men trenden pekar åt rätt håll, säger Emma Dahlin, oppositionsråd, Flens kommun.

För något år sedan fattade kommunen beslut om att ta fram en näringspolitisk strategi som man ska gå vidare med.

– Vi har även bildat ett näringslivsråd med företrädare för kommunen och dess företag. Det innebär att vi har fått en betydligt tätare och snabbare dialog med näringslivet, säger Karin Tibbelin, plan- och exploateringschef, Flens kommun.

Kommunen har också inrättat en tjänst som heter En väg in. Den innebär att kommunen kan erbjuda företag en betydligt bättre och snabbare service än tidigare. De får vid samma tillfälle möta samtliga kompetenser som de kan tänkas behöva.

En annan viktig faktor som gör kommunen attraktiv för företagsetableringar är dess bredbandsutbyggnad.

– Vi bygger ut fibernätet i hela landsbygden också, säger Mikael Larsson. Det gör det möjligt för företag att driva sin verksamhet utan att behöva finnas i en tätort. Vi är i slutfasen av utbyggnaden.

Åtgärderna har gett konkreta resultat. På senare tid finns det en tydlig tillväxt i kommunen när det gäller företagsetableringar. Det sker också en viss inflyttning av nya invånare, och bostadsbyggandet ökar i kommunen.

Det finns även andra faktorer som lockar människor till Flens kommun. Här finns gamla bruksorter, en stor mängd slott och herresäten, en prisbelönad camping och marknadskvällar. I kommunen finns Harpsund. Här finns också Stenhammars slott som är kungaparets semesterboende.

– Vi lyfter även fram sådana argument för att locka hit företag och människor. Och självklart den vackra sörmländska naturen, säger Emma Dahlin.

Month: November 2019

Verama – den självklara mötesplatsen för konsulter och uppdragsgivare

”Bältros är en sjukdom som man vill undvika”

CFP forskar interdisciplinärt om det offentliga rummet

Presenteras av: Centrum för framtida stadsrum

Att skapa och utveckla samhällsmiljöer som är värdiga våra barn

Presenteras av: Futurum Fastigheter

IT-säkerhet avgörande för framtidens kontor

Snart påbörjas bygget för Örebros smartaste bostadsområde

Presenteras av:

Framtidens innovativa städer ska skapas genom H22

Presenteras av:

Resan mot ett nyktert liv börjar här

Presenteras av:

Nora kommun ökar förståelsen för företagens förutsättningar

Presenteras av:

Flens kommun centrum i mycket expansiv region

Presenteras av: