Denna trend är särskilt tydlig i fordonsbranschen med omställning från bensin- och dieseldrift till eldrift. Enligt flera kvalificerade bedömningar kommer batteridrivna bilar bli billigare än bilar som drivs av diesel eller bensin runt 2024–2025. Därefter kommer en mycket stor andel av alla bilar vara eldrivna.

– För några år sedan fanns det fortfarande en osäkerhet kring vilken energikälla och teknik som skulle bli den centrala efter fossilbränslen. Nu är de flesta överens om att det är elektrifiering genom förnybar energi och lagring i litiumjonbatterier, säger Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer, Northvolt.

Northvolt utvecklar och tillverkar litiumjonbatterier. Tillverkningen ska ske i stor skala i Skellefteå. Som plats för sin forskningsanläggning har företaget valt industriområdet Finnslätten i Västerås. Att valet föll på Västerås hänger samman med stadens styrka inom elektrifiering på grund av den stora traditionella kunskap på detta område som finns i företag som ABB och Bombardier.

– Västerås har en enorm potential inom elektrifiering, säger Anders Thor. Andelen elektronikingenjörer är häpnadsväckande. Industrierfarenheten är djup och lång, vilket gör att staden har potential att bli hjärtat i den europeiska elektrifieringsindustrin – och det är därför vi är här.

På Finnslätten finns även Bombardier Transportation som konstruerar och tillverkar drivsystem och kontrollsystem för tåg.

– Det är en sak att tillverka en motor, en omriktare eller ett batteri. Svårigheten är att få det hela att lira ihop. Det är det som vi är bra på, säger Fredrik Owman, sitechef på Bombardier.

– Vi är mycket intresserade av branschöverskridande forsknings- och utvecklingssamarbeten på det här området, fortsätter han. Där ligger Västerås mycket bra till. Dessutom finns det många intressanta företag för potentiellt samarbete på flera andra platser runt Mälardalen.

I testproduktionsverksamheten i Västerås kommer Northvolt utveckla lösningar tillsammans med sina kunder, till exempel Volkswagen, BMW och Scania.

– Varje typ av fordon, verktyg och maskin som tidigare har producerat koldioxid behöver sin unika batterilösning, säger Anders Thor. Samtidigt forskar vi fram nästa generations batteriteknik som ska bli ännu effektivare och mer miljövänlig.

Northvolt har inlett samarbete med flera företag i Västerås. Bland annat har man tecknat ett avtal med ABB om tekniskt samarbete kring batteriutvecklingen.

– För teknikföretag med verksamhet i den här branschen är Västerås, med sin industri, kompetens och sina labbresurser, rätt plats att vara på. Det gäller även för talanger som vill påverka och vara delaktiga i miljö- och energiomställningen, säger Torbjörn Bengtsson, etableringschef, Västerås.

– Vi arbetar tillsammans med staden och regionen för att få fram en infrastruktur som ytterligare förstärker Västerås som en ledande industristad, säger Anders Thor.

Även andra partners, som Mälardalens högskola och fastighetsbolaget Kungsleden, är involverade i utvecklingen av Västerås som hjärtat i den europeiska elektrifieringsindustrin. 

 

Vill du eller ditt företag veta mer om möjligheterna i Västerås? Kontakta Torbjörn Bengtsson

Läs mer här

Värmdö kommun är en av Stockholms största skärgårdskommuner. För att utveckla skärgården och ge den möjlighet att blomstra har Värmdö kommun dragit igång projektet Pelago. Ett projekt som görs i samarbete mellan företag, föreningar, Skärgårdsstiftelsen, KTH och Värmdö kommun.

– Pelago är en plattform för samskapande av en levande skärgård genom samarbete, forskning, innovation och företagsamhet. En plattform för att samla den världsledande kunskap, erfarenhet och lösningsförmåga som vi har tillsammans. Vi vill genom en utvecklande dialog mellan kommun och näringsliv finna vägen till ett dynamiskt och hållbart samhälle. Vår idé är att både förenkla vardagen för företagare, men även öka det innovativa klimatet så att flera företag kan växa och nya kan etablera sig i Värmdö kommun, säger Sofia Brorsson, näringslivschef, Värmdö kommun.

Hittills har fokus i projektet legat på hållbara vatten- och avloppslösningar, i nästa steg utökas projektet till fler områden. Vilka områden det blir styrs till stor del av vad deltagarna ser för behov. Fortsatt utveckling kommer ske av vatten- och avloppslösningar, det finns även intresse för förnybar energi, kretsloppshantering av resurser och positiva beteendeförändringar för att bli mer hållbar.

– Enskilda aktörer kan inte lösa utmaningarna själva. Om vi ska kunna fortsätta leva och bedriva verksamheter i skärgården behöver vi skapa lösningar tillsammans. Vi behöver teknisk innovation, smarta svar och samarbete för att säkerställa tillgång till rent vatten och vackra levande öar, berättar Christina Wikberger, miljöstrateg på Värmdö kommun.  

Livsnerven i skärgården är vatten. Varje dag ger skärgårdens hav, sjöar, våtmarker och skogar livsnödvändiga ekosystemtjänster. De renar, filtrerar och skapar balans. En levande skärgård innehåller en infrastruktur som gör det möjligt att jobba och bo i skärgården, service och butiker, skola, sjukvård och äldrevård. Hållbara vatten- och avloppslösningar som gör att Östersjön mår bra och att vattenresurser hanteras varsamt. För att säkerställa projektet Pelagos framgång och övriga projekt som kommunen är inblandade i jobbar Värmdö kommun med att utveckla sitt projektarbete och sina projektprocesser.  

– Det är viktigt att identifiera de organisatoriska mellanrummen i den kommunala verksamheten och få dem att fungera. Utan det blir det svårt att få samhällsbyggnadsorganisationen att hålla samman och ha processer som kuggar i varandra. Det är något som vi jobbar med hela tiden och genom att ta fasta på vad som kan göras ännu bättre genom en sammanhållen process är vi övertygade om att vi når bättre resultat, berättar Christina Leifman, samhällsbyggnadschef, Värmdö kommun.

Pelago är ett projekt för att skapa en levande skärgård för oss, våra barn och barnbarn. Att framtidssäkra och utöka hållbara verksamheter samt att utveckla lösningar som kan säljas när och fjärran.

Läs mer här

 

– Vi har under de senaste två åren fått väldigt många förfrågningar från företag om att etablera sig här. Även större företag söker sig hit. Just nu har vi tre stora etableringar på gång, säger Anders Lindberg, näringslivschef, Klippans kommun.

Under högkonjunkturen har det skett många företagsetableringar i Malmö och Lund-regionen samt i Landskrona och Helsingborg.

– Men nu har det blivit fullt där. Det finns inte kvar någon mer mark att exploatera. Därför söker sig företag inåt landet. Det känner vi tydligt av i Klippan.

Kommunen har ett mycket bra geografiskt läge. Den ligger nära Europavägarna E4:an och E6:an samt riksvägarna 21 och 13. Det finns tillgång till ett väl utbyggt järnvägssystem.

– Det är nära till Malmö Airport och Köpenhamns flygplats samt till Ängelholms flygplats. Sedan har vi en stor hamn i Helsingborg. Vi har Europa alldeles runt hörnet.

Klippans kommun ligger i topp bland kommunerna i Skåne när det gäller tillväxt. Upplysningsföretaget Syna rankar företag med utgångspunkt från vinst, omsättning och nyanställningar.

– Vi har legat på första, andra eller tredje plats fyra år i rad. I den här kommunen tror företagarna på framtiden och vågar satsa.

Kommunens näringslivsavdelning arbetar med att skapa goda förutsättningar för att företag ska etablera sig, stanna kvar och utvecklas i kommunen. Bland annat har man skapat en funktion som kallas Lots. Den innebär att företagare får möjlighet att vid ett och samma tillfälle bolla sina idéer och planer med kommunens expertis.

Klippans kommun har haft en positiv inflyttning av nya invånare under många år, och bostadsbyggandet ökar.

Besöksnäringen har fått en ordentlig knuff framåt genom fördelarna av närheten till Söderåsens nationalpark. Där driver kommunen ett projekt för mindre företag inom besöksnäringen som kallas Destination Söderåsen.

– Det händer väldigt mycket positivt i Klippan. Vi samarbetar också med våra grannkommuner inom Familjen Helsingborg för att driva gemensamma frågor som gynnar regionen, säger Anders Lindberg.

Läs mer här

– Vi var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden och idag är vi en av norra Europas främsta gränshandelsplatser. IKEA etablerade sig på orten 2006, vilket i hög grad har medverkat till den goda handelsutvecklingen, säger Lena Ekh, kommundirektör vid Haparanda stad.

Haparanda är i Sverigetoppen när det gäller kommuner med högst handelsindex. De senaste åren har indexet ökat från 200 till 316. Ett index över 100 betyder att butikerna omsätter mer än vad invånarna konsumerar.

– Vi står för hela 12 procent av detaljhandelns omsättning i hela Norrbotten, fortsätter Ekh.

– Tre miljoner människor besöker oss varje år. Vi är onekligen en väldigt populär destination.

Här existerar inga gränser
Haparanda är belägen centralt i Barentsregionen. Inom en 25 mils radie når man en halv miljon invånare, utvidgar man radien till 50 mil så når man ytterligare en miljon invånare. I hela Barentsregionen bor cirka sex miljoner invånare. Ekh konstaterar att det är en marknad med enorma möjligheter.

Näringslivet i Haparanda är mångfacetterat och det finns ungefär 2 000 små- och medelstora företag i Haparanda och Torneå. I närområdet finns välkända storföretag som Ikea, Outokumpu, Stora Enso och Polarica representerade.

– För företag med ambitioner att slå sig in på den nordiska marknaden finns ingen bättre etableringsort än Haparanda. Vi har stor kunskap om både den svenska och finska marknaden och dessutom finns en närhet till både Norge och Ryssland, säger Haparandas kommunalråd Sven Tornberg.

– I kommunen har vi korta handläggningstider, moderna lokaler, konkurrenskraftiga markpriser och utmärkta logistiska förutsättningar. Här existerar inga gränser, bara möjligheter, fortsätter han.

En allt starkare besöksnäring
Besöksnäringen är på uppgång i hela Swedish Lapland. Haparanda är inget undantag. Under de senaste åren har områdets bäddkapacitet ökat och det pågår ett flertal större investeringar i alltifrån logi till aktiviteter.

– Det mest lysande exemplet är hotell- och spaanläggningen Cape East, säger Ekh.

Projektet Cape East omfattar 160 hotellrum och en femstjärnig camping med plats för 200 husvagns- och husbilsplatser. Anläggningen öppnar i mitten av december 2019 med det uttalande målet är att bli Sveriges ledande spa.

– Våra styrkor är gränsen, det arktiska havet, skärgården och älven. Hit kommer redan många turister från Centraleuropa och Asien, men vi kan se att efterfrågan från den internationella marknaden ökar, menar Tornberg.

Det har bland annat anrika Kukkolaforsen tagit fasta på. Företaget har nyligen investerat i en ny hotelldel med 16 dubbelrum. Det är en del i satsningen på att göra Kukkolaforsen till ett besöksmål året runt, och inte bara på sommaren.

– Besöksnäringen är het. Vi går en spännande framtid till mötes, konstaterar Tornberg.

Länken mellan öst och väst
Sidenvägen var på medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina. Nu öppnas den nya sidenvägen. I november 2017 gick det första godståget från Finland till Kina – från Kouvola via ryska Kaluga och Khorgoz i Kazakstan till Xi’an.

– I och med att tåget går i samma spårbredd från Khorgoz till Finland skulle Haparanda kunna ha logistikcentret där godset omlastas till den skandinaviska och europeiska spårbredden, säger Ekh.

– Vi har en unik position här på gränsen, konstaterar Ekh. - Haparanda kan bli länken mellan Kina och Europa.

Investera och väx i Haparanda. Vårt unika läge gör oss unika och vi har ett näringsliv fullt av verksamheter och människor som inspirerar varandra. Här finns både bredd och spets, stora arbetsgivare och mindre verksamheter. I närområdet finns välkända storföretag som Ikea, Outinens potatis, Outokumpu, Stora Enso och Polarica representerade.

Tveka inte att kontakta oss om du är intresserad av att etablera din verksamhet i Haparanda eller söker intressanta investeringsprojekt.

Kontakta Haparanda stad näringslivsstrateg Tomas Björnfot:
E-post: tomas.bjornfot@haparanda.se
Telefon: 0922-260 00 (växel)

Läs mer här

 

Med sitt strategiska läge mellan Stockholm och Uppsala och närheten till Arlanda är regionen mycket attraktiv för företag, boende och besökare.

– Det här är naturligtvis något som vi vill bygga vidare på. För att Arlanda och regionen ska kunna förbli en stark tillväxtmotor måste flera viktiga infrastrukturella satsningar genomföras, säger Parisa Liljestrand, kommunstyrelsens ordförande, Vallentuna kommun.

På sina håll finns det stora begränsningar på grund av att infrastrukturen inte fungerar. Väldigt många människor måste först åka kollektivt i fel riktning för att ta sig till Stockholm innan de kan åka åt rätt håll. I dag finns det endast en tåglinje, Arlanda Express, som går direkt till flygplatsen.

– Det här innebär att många tvingas ta bilen för att kunna komma till Arlanda. Det i sin tur leder till att trafiken ofta nästan står stilla på E4:an. På grund av bristerna i kollektivtrafiken blir det alltså också svårt att ta sig fram med bil, säger Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna kommun.

Arlandaregionens parter består av dess kommuner Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna samt Swedavia/Stockholm Arlanda Airport. De har gemensamt pekat ut fyra strategiska och nödvändiga infrastruktursatsningar.

• Det behövs utökad kapacitet på Ostkustbanan genom två nya spår på sträckan Stockholm–Uppsala.

• Det behövs förbättrad kapacitet på E4:an med nya körfält och trafikplatser.

• Roslagsbanan behöver byggas ut till Arlanda.

• Det behövs en förstärkt koppling mellan Märsta och Arlanda och den kringliggande flygplatsstaden genom en utbyggd trafikinfrastruktur och utbyggda kollektivtrafiklösningar.

– Stockholm Arlanda Airport är ett viktigt nav i vårt nationella transportnät och dessutom Sveriges port till världen. En effektiv regional infrastruktur är nödvändig för att flygplatsen fortsatt ska kunna bidra till regionens och Sveriges konkurrenskraft, men också för att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet och klimatomställning, säger Peder Grunditz, flygplatsdirektör, Stockholm Arlanda Airport.

– Vi kan inte finansiera de här satsningarna med kommunala skattemedel, säger Olov Holst. För staten är det lönsamma investeringar som betalar sig snabbt.

Enligt en rapport från analyskonsultföretaget WSP skulle de föreslagna satsningarna ge samhällsekonomiska nyttor på motsvarande 31 miljarder kronor. Den största delen av denna summa utgörs av restidsvinster.

I dag byggs Airport City upp runt Arlanda flygplats. Om satsningarna genomförs kan antalet arbetsplatser i flygplatsstaden öka från dagens 20 000 till 55 000 inom 15 år.

Satsningarna innebär också att kommunerna i regionen kan skapa förutsättningar för 62 000 nya bostäder.

Arlandaregionen initierar nu en Arlandaförhandling med alla berörda parter.

– Förhoppningsvis nappar både stat och region så att vi äntligen kan lösa de här problemen. Nu måste alla börja ta frågan om Arlanda på allvar, säger Parisa Liljestrand.

Läs mer här

Kommunerna har idag ett konkret samarbete på flera områden och träffas regelbundet för att ta fram handlingsstrategier för att bemöta gemensamma utmaningar. Syftet är att stärka kommunernas tillväxt och attraktionskraft nationellt och internationellt för ett ökat välstånd och förbättrad livsmiljö för de som bor, verkar och besöker kommunerna.

– Ska vi lyckas stärka näringsliv och samhälle behöver vi samarbeta över kommun- och länsgränser. Vi vill stärka självbilden och attraktionskraften till området och med funktionell samverkan öka kvalitén och kostnadseffektiviteten kring samverkansområdena, berättar Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande i Storumans Kommun.

Utbildning skapar tillväxt och god folkhälsa
I Region 10 finns en utmaning i att få upp den eftergymnasiala nivån. En viktig utmaning då man vet att det hör ihop med både tillväxt och folkhälsa. En lösning är distansstudier och där är tekniken avgörande, likväl att universitetslärare är bekväma med undervisning på distans.

– Ett gott exempel är LTU vars lärarutbildning på distans har genererat ett ökat söktryck från hela regionen, men även på lokal nivå. Utbildningsformen passar människornas behov och det är så vi behöver tänka för att hitta en lösning för högre studier även i glesbygd. Vi måste hjälpas åt att skapa förutsättningar som får hela landet att blomstra, säger Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande i Arjeplogs Kommun.

Rätt miljö för innovation och pilotprojekt

Modern teknik skapar fördelar för näringslivet och Johan Duvdahl, Näringslivschef i Storumans kommun, menar att det är smartare att utveckla lösningar för morgondagens samhälle i glesbygd. Bland annat har Storumans kommun och Glesbygdsmedicinskt centrum med stöd från Region Västerbotten och Vinnova satsat på testbäddar inom distansöverbryggande teknik och fjärrstyrda funktioner inom dels vård men även flyg.

– Det finns ett stort intresse för vårt arbete där vi öppnar upp offentliga miljöer för att verifiera och implementera morgondagens lösningar för samhället. Dessutom är vår geografi utmärkt som testbädd för många av de utmaningar vi står inför. Lösningarna kan sedan implementeras och genomföras i hela samhället, fortsätter Johan Duvdahl.

Formar morgondagens samhälle
Testbädden för vård verifierar lösningar för omställningen till god och nära vård som är statens satsning för att förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården. Ett exempel är samhällsrum som möjliggör för patienter att möta vården i ett virtuellt vårdrum utan att behöva besöka sin vårdcentral.

– Fram till nu har ett hinder varit att den teknik som finns för att själv ta prov varit helt anpassad efter vårdpersonalens kompetensnivå. Men där jobbar vi mot industrin för en förändring, och jag är övertygad om att företagen kommer att anpassa sig efter de nya behov som vi lyfter fram, säger Peter Berggren, områdeschef för närsjukvården.

Britta Flinkfeldt avslutar med att berätta att Region 10 fortsätter resan med att forma framtidens hållbara samhälle och möta morgondagens behov. Bland annat genom att utveckla och implementera distansundervisning, AI, IoT, bil- och flygtester, teknikpark och vindkraft.

Region 10
Deltagande kommuner är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele

Området är ca 62 600 km2

Folkmängden är ca 49 400 personer

Samarbetet sträcker sig över fem utpekade verksamhetsområden: Skola, omsorg, näringsliv, ekonomi och HR.

Region 10 samarbetar med Tillväxtverket med tillväxtskapande samhällsplanering där syftet är att bygga kapacitet långsiktigt på lokal nivå.

Läs mer här

Martina Lundholm, områdeschef på näringslivsavdelningen för Region Jämtland Härjedalen, betonar att det är viktigt att få kommunerna i regionen att driva frågan framåt.

– Om någon vill etablera sig behöver det mesta redan finnas på plats, oavsett om det gäller att ha planlagd mark att tillgå, att erbjuda bra fastigheter eller att lyfta andra fördelar vi har. Detta är något vi har haft på dagordningen länge och hela regionen är på tå – tack vare detta har vi lyckats med flera värdefulla etableringar de senaste åren och vi står i begrepp att välkomna ännu fler.

God kompetensförsörjning
Även från myndighetshåll uppmärksammas regionen som en bra plats för etablering. Några exempel är Försäkringskassans servicecenter, Tillväxtverket och Statens Folkhälsoinstitut.

– Regionen har en mycket god kompetensförsörjning, vilket gör oss till ett bra område för olika aktörer att etablera sig. Vår största utmaning ligger inom logistiken, men där jobbar vi stenhårt för att även i fortsättningen erbjuda alla tänkbara färd- och transportsätt på ett hållbart vis. Målet är att bli en fossilbränslefri region till 2030.

Revidering av utvecklingsstrategin
För närvarande gör Region Jämtland Härjedalen en stor satsning genom att göra en revidering av sin regionala utvecklingsstrategi. Arbetet sker genom en process som kallas EDP, Entrepreneurial Discovery Process, vilket innebär att förändringarna sker nerifrån och upp med syftet att i slutändan öka strategins genomförandekapacitet.

– Istället för att driva igenom förändringar från myndighetshåll, så har vi istället frågat länets aktörer vad vi bör satsa på för att utvecklas på ett hållbart sätt. Vi har samtidigt även frågat samt kartlagt vilken roll de har i det kommande utvecklingsarbetet. Detta för att andra offentliga aktörer, organisationer, företag och medborgare ska känna delaktighet och inflytande i vårt tillväxtarbete. Det är ett nytt angreppssätt för oss och vi har fått väldigt positiv feedback.

Vill komma närmare naturen
Människor söker sig hit för att de vill ha en förändring i sitt liv och komma närmare naturen. Martina berättar att många är trötta på stressen, men att de ändå vill ha kvar sina högkvalificerade jobb – här är därför regionen snabb på att erbjuda intressanta alternativ.

– Förutom att det redan finns en uppsjö spännande arbetsmöjligheter har det också uppstått flera co-working-spaces och fler lär det bli. Att flytta hit är ingen kompromiss, det är en möjlighet!

Att det finns ett stort intresse för att leva och bo i Region Jämtland Härjedalen är dock ingen nyhet. Då regionen var värd för två stycken VM inom perioden av två veckor tog man dock fasta på detta intresse och skapade webbsajten https://tasteget.nu/.

– Här hittar man allt man behöver för att göra en förändring på riktigt, så det är bara att packa flyttkartongerna och se sig om efter rätt hus.

 

Vår region består av 8 kommuner och har ca 127 000 innevånare

Jämtland Härjedalen utgör 12 % av Sveriges yta

Du kan byta 2:an på Kungsholmen mot en gård och med egen skog i vår region

I Jämtland Härjedalen finns 45.000 renar, 65.000 älgar och 1.000 björnar

2019 fick Östersund priset årets stadskärna i Sverige

Klövsjö – utsedd till Sveriges vackraste by med en historisk och fängslande miljö

2019 bestämdes att det Samiska Parlamentet ska etableras i Östersund

2,75 miljoner skiddagar under vintertid

Sveriges äldsta och mest välbesöka regionala företagargala med nära 1.600 gäster genomförs årligen

Skogen täcker 64% av regionens yta och det finns 14.000 skogsägare i regionen

I Jämtland Härjedalen trängs vi inte, vi är 3 personer per km2

Vill du veta mer?
Besök oss på regionjh.se/regionalutveckling eller businessregionjamtlandharjedalen.se
Eller kontakta oss via naringsliv@regionjh.se eller hej@tasteget.nu