– Omkring hälften av byggsektorns klimatpåverkan kommer från byggmaterialet idag. Därför är det så viktigt att vi jobbar aktivt med att ta fram material och konstruktionslösningar som bidrar till att nå Sveriges mål om klimatneutralitet, säger Louise Röström, Hållbarhetschef på Weber och Saint-Gobain Sweden AB.

Tillverkning och transport av byggmaterial står för en betydande klimatpåverkan. För Webers del ligger den största klimatpåverkan i produktens materialformulering, i råmaterialanvändningen. För att hitta nya råmaterial och formuleringar för att minska klimatpåverkan satsar bolaget på forskning och utveckling. Forskningen bedrivs både i Sverige, för att ta del av lokala råmaterial och produktionslösningar, och på global nivå.

EPD:er skapar en hållbar byggsektor
För drygt tio år sedan började man på Weber deklarera produkternas klimatpåverkan genom hela eller delar av livscykeln i en EPD (Environmental Product Declaration). Erfarenheterna från åren av att syna och transparant presentera sina produkter och processers påverkan i EPD:er används till att driva forskningsprojekt och innovativa idéer framåt. Det innebär tillgång till tydliga indikatorer på hur produkter kan förbättras för att steg för steg minska klimatavtrycket ner till noll. En EPD ger även underlag till en koldioxidbudget, något som i byggprojekt snart kommer vara lika viktigt att förhålla sig till som en tidsplan och ekonomisk budget då Sveriges regering lämnat in ett lagförslag om en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader.

– På samma sätt som att branschen tittar på pris, beständighet och teknisk prestanda för produkter, börjar man nu även efterfråga information för att kunna klimatberäkna. En EPD, som visar en produktspecifik klimatpåverkan, är en förutsättning för att kunna optimera och beräkna byggnadens totala klimatpåverkan. För oss är det viktigt att visa branschen att informationen finns att tillgå från oss redan idag, säger Louise.

Bygger framtidens samhälle
Weber var en av de första i branschen med att EPD-verifiera produkter. Starten kom för drygt tio år sedan då en ny golvserie började utvecklas. Fokus var att genomföra förbättringar som minskar koldioxidutsläppet och satsningen ledde även till att man tog fram EPD:er på befintligt golvsortiment. De första EPD:erna lanserades 2013 och när den nya golvserien kom ut två år senare hade man lyckades sänka produkternas koldioxidavtryck med mellan 5 – 20 procent.

– Idag har Weber EPD:er inom samtliga produktområden och förra året hade koldioxidavtrycket minskat med i snitt 20 procent på golvsortimentet. Nu under hösten kommer vi dessutom lansera en ny golvprodukt som sänker koldioxidavtrycket tjugo procent till, berättar Anders Anderberg, Marknadsutvecklingschef på Weber.

Weber bidrar till att bygga upp ett bättre samhälle som lever upp till framtidens krav på miljö och klimat. Med hjälp av en EPD kan man se ett mätvärde som är oumbärligt för vidare utveckling och förbättring.

– Vi rustar oss för att möta framtidens krav på byggsektorn redan idag, säger Anders.

Vill du läsa mer? Klicka här!

Nu antas en helt ny energi- och klimatstrategi i Mjölby kommun. Den styr främst det interna arbetet med energibesparingar och transporter, men inkluderar även det utåtriktade arbetet mot medborgarna och näringslivet. Ett viktigt fokusområde blir solceller – kommunen hoppas kunna ställa om till fem procent solcellsproducerad el inom det geografiska området innan 2030.

Till allmänhetens hjälp står Ann-Christin Nilsson Cedermo som ger kostnadsfri och opartisk rådgivning till företag och privatpersoner. Genom att visa på goda exempel och möjliga åtgärder kan företagen både spara pengar och energi.
– Det är en stor investering att satsa på solel, och innan man kan göra själva installationen behövs kunskap. Jag kan bidra med den kunskapen genom att exempelvis ta med intressenterna till privatpersoner eller företag som redan har en anläggning på plats, säger Ann-Christin Nilsson Cedermo, energi- och klimatrådgivare i Mjölby kommun.

Hennes tjänst finansieras delvis av Energimyndigheten, vilket har öppnat upp för ett mer kraftfullt klimatarbete i Mjölby kommun. Vid sin sida har hon Åsa Carlberg, hållbarhetsstrateg, som arbetar med att växla upp kommunens interna hållbarhetssatsningar.

Åsa Carlberg lyfter vikten av att som mellanstor och liten kommun anpassa energi- och klimatarbetet efter de lokala förutsättningarna.
– Arbetet med hållbarhet måste alltid utgå från kommunens huvuduppdrag och vara en del av ordinarie styrning. Det är inte verkningsfullt att jobba med tio nya områden samtidigt när de resurserna inte finns, säger Åsa Carlberg och fortsätter:

– Därför satsar vi i Mjölby på att istället arbeta med en eller två saker lite extra mycket under perioder, som just nu med bland annat fossilfria transporter, energibesparingar och solceller.

Dessutom stöttar Mjölby kommun mindre kommuner i sin närhet som inte har den ekonomiska möjligheten att ha en egen energi- och klimatrådgivare.
– Det känns viktigt att kunna dela med sig av den här resursen, och framförallt visa att den finns. Det är inte tillräckligt många som känner till att man kan få gratis och opartisk rådgivning, säger Ann-Christin Nilsson Cedermo.

Läs mer

Lejagruppen har en gedigen historia som sträcker sig ända tillbaka till 1940-talet. Det var då de två lastbilscentralerna Spånga-Järfälla och Mälaröåkarna grundades. År 2006 slogs åkerierna ihop under namnet SpångaMälarö LBC AB.  Tio  år senare bytte hela verksamheten – som då hade utökats markant – namn till Leja.
– Leja är i dag strukturerat i sju bolag varav tre är våra huvudnäringar: åkeri, schakt och transport samt entreprenad. Vi har cirka 100 medarbetare och en sammanslutning av ett stort antal individuella åkare under vårt paraply. Det gör att vi har en bred, samlad kompetens och många års erfarenhet bakom rattar och spakar, säger Johan Olsson, vd på Leja.

Enligt Sveriges Åkeriföretag förväntas efterfrågan på transporter öka stadigt – samtidigt riktas ljuset mot transporternas påverkan på miljö och klimat. För Leja handlar hållbarhetsarbete om att bidra till en förändring, snarare än att det ska se bra ut på pappret.
– Vi försöker därför tänka hållbart i både smått och stort, från ekologisk kaffe till solceller på kontorslokalernas tak. Vår certifiering för kvalitetsledningssystem ISO 9001:2015 och miljöledningssystem ISO 14001:2015 bidrar till ett strukturerat arbetssätt där vi ständigt driver oss själva framåt, säger Jenny Kleiner, hållbarhetschef på Leja.

Bolaget har antagit Transportutmaningen, som innebär att de senast 2030 endast ska utföra fossilfria inrikestransporter.
– Men vår målsättning är att lyckas nå dit snabbare än 2030. I ett nytt projekt undersöker vi bland annat hur vi kan hitta bra och kostnadseffektiva alternativa drivmedel för vårt åkeri. Biogas, HVO100 och RME är bara några exempel. Vi tror att det kommer behövas en fördelning av olika bränslesorter då tillgången i framtiden kan bli problematisk om man bara satsar på ett alternativ, säger Johan Olsson.

Som ett Fair Transportföretag lever Leja upp till krav vad gäller trafiksäkerhet, utsläpp och arbetsmiljö. Det handlar om att mäta, öppet redovisa och ta ansvar för en ständig förbättring.
– Just nu testar vi ett system med fokus på sparsam körning. Några förare har fått möjlighet att i realtid via en skärm i sin lastbil följa och därmed även kunna förbättra sitt körbeteende, säger Johan Olsson.

All statistik från körningarna följs upp av Leja och om projektet faller väl ut, är bolagets förhoppning att kunna installera skärmarna i alla åkerifordon.
– Det är en win-win-situation – vi kan minska både våra utsläpp och slitaget på lastbilarna och samtidigt spara på bränsle. Dessutom kan förarna se hur de är rankade i jämförelse med andra förare. Det sporrar dem till att köra bättre och mer miljömedvetet än sina kollegor, avslutar Jenny Kleiner.

Läs mer

Jobbhubben är ett så kallat ”living lab”, en studie med deltagare som testar nya lösningar. En av de som varit med sen jobbhubben öppnade 2019 är Linnéa Fryxell, som arbetar på Bayer Pharmaceuticals
– Det bästa är att slippa resandet, det sparar mycket tid i vardagen! Sen är jobbhubben ett bra komplement till att jobba hemifrån, den är en ordentlig arbetsplats.

Många av deltagarna är anställda av Ericsson, som är en av parterna i forskningsprojektet tillsammans med bland annat Botkyrka kommun och Stockholms stad. Ericsson har aktivt uppmuntrat sina medarbetare att delta i studien. En av dem är Mattias Strålin:
– Det kom ett meddelande från HR med frågan om man ville jobba från Tullinge och jag tog kontakt med min chef direkt! Jag sparar säkert två timmar om dagen genom att jobba från hubben. Med olika platser att arbeta ifrån blir det dessutom variation i jobbet.

Många deltagare väljer att jobba från hubben när de vill vara fokuserade. Ashna Ahmed, också på Ericsson, tycker det är perfekt några dagar i veckan:
– På hubben jobbar jag effektivt. Där är inget som stör, hela miljön handlar om fokus. Sen ligger hubben mellan två gym, så de dagar jag jobbar därifrån missar jag aldrig träning!

Studien undersöker vilka klimatvinster som finns med tillgänglighetstjänster som jobbhubbar, genom att de minskar behov av resande. Många deltagare tror att efterfrågan på resfritt arbete kommer öka framöver.
– Vi kommer se mer sånt här i framtiden! I och med Corona kommer folk inte vilja trängas i pendeltrafiken, och det är ohållbart att pendla med bil. Nu tror jag omställningen går snabbt när organisationer inser att arbete på distans fungerar bra, säger Linnéa Fryxell.

www.sams.kth.se