På sajten Film och Skola finns i dag drygt 1600 utbildningsfilmer för skolans ämnen och tusentals spelfilmer att strömma direkt i klassrummet. Film kan ta in omvärlden i skolan och stimulerar samtidigt många sinnen, vilket kan göra undervisningen roligare.

– Sedan starten 2014 utvecklar vi varumärket Film och Skola utifrån kundernas önskemål. Våra utbildningsfilmer har handledningar med fördjupande uppgifter gjorda av ämneslärare. Det är mycket uppskattat, säger Patrik Borggren, vd på Swedish Film.

Utbudet på Film och Skola är brett och kopplat till läroplanerna för olika ämnen och målgrupper från förskola till vuxenutbildning. För att inspirera och underlätta finns även temasidor som till exempel Mänskliga rättigheter, Bok och film och Virus och bakterier.

Film och Skola är en del av Swedish Film som har funnits sedan 1947 och distribuerar film inom det institutionella rättighetsområdet – däribland skolor och AV-mediacentraler.

Under en månad kan du prova sajten Film och Skola fritt för att få en inblick i utbudet och tjänstens funktioner.

Läs mer om Swedish Film här

Hos Kunskapsmedia finns pedagogiska filmer kring allt från andra världskriget, människokroppen till hur enkla maskiner fungerar. Lärande genom film kommer med flera fördelar, förklarar Ola Björemyr, ägare av Kunskapsmedia Group.

– Det är filmer, med tillhörande studiematerial, som fungerar som stöd för både elever och lärare. Som lärare kan det vara ganska svårt att förklara enkla maskiner för 10-åringar. De flesta elever har också lättare att ta till sig information i form av film och bilder. Dessutom kan man enkelt repetera eller förbereda sig hemma.

Filmerna följer läroplanen och är anpassade för specifika målgrupper. Ola Björemyr berättar att en film som visas i tredje klass självklart inte kan vara densamma som en som visas i nian. För de yngre har filmerna bland annat långsammare tempo, tydligare grafik och enklare språk.

– Vi är en del av ekosystemet som jobbar med en mer digitaliserad skola, även om vi bara är en del av helheten. Med över tjugo år i bagaget är vi en digital läromedelsresurs som vi vet är högt efterfrågad, av både lärare och elever, avslutar han.

Läs mer om Kunskapsmedia här

Med en målsättning att utveckla en likvärdig förskola och skola där alla barn och elever får möjlighet till ett optimalt lärande utforskar rektorerna tillsammans med forskare sitt ledarskap. Programmet genomförs tillsammans med Ifous och forskare från KTH.

– Vår målsättning med ”Leda för skolutveckling” är att skapa samsyn och utveckla en gemensam kompetens inom hela vår organisation. Vi vill att alla våra lärare och pedagoger ska ha förutsättningar att utvecklas och att arbeta med undervisning och lärande så att vi tillsammans kan möta de utmaningar vi har. Ett skickligt ledarskap på alla nivåer möjliggör det, säger Katarina Arkehag, förvaltningschef för förskola och skola i Örebro Kommun.

Det finns mycket forskning som visar att undervisningen utvecklas om förvaltning, skolledare och pedagoger samarbetar och tar ett gemensamt ansvar för lärandet och de problem som kan uppstå kring detta. Att ”Leda för skolutveckling” verkligen förändrat och förbättrat förutsättningarna för en bra skolutveckling håller Ulf Aldén, verksamhetschef grundskola, med om.

– Jag kan tydligt se att vi nu pratar om att man är en del av helheten inom skolan, förvaltningen och hela kommunen. Vi har haft fokus på att våga fånga upp de problem vi har inom skolväsendet och frågat oss hur vi, som individer, kan vara en del i att lösa dessa problem, istället för att lägga ifrån oss ansvaret. Jag märker att det här synsättet börjar få fäste i vår organisation på ett annat sätt än tidigare. Vi har fört resonemang om vad en likvärdig utbildning innebär. Jag ser det som en väldig tydlig del och en bra garant för att våra barn ska lyckas bättre.

Förskolan i Örebro kommun, som redan tidigare hade startat ett arbete med kollegialt lärande för sina rektorer, får nu i Leda för skolutveckling en fördjupning av arbetet baserat på vetenskap.

– Nu har våra rektorer fått en möjlighet att tillsammans med forskare ytterligare utveckla sina ledaregenskaper, att pröva att se vad det är som håller eller inte håller kopplat till sitt eget personliga ledarskap. Det har gett en tydligare bild av det egna ledarskapet, och att det är ett distribuerat ledarskap vi använder oss av i förskolan. Det har även bidragit till en gemensam syn, med gemensamma begrepp, och det finns ett stort värde i det att vi alla förstår varandra oavsett skolform, säger Zandra Ahkoila, verksamhetschef förskola.

Läs mer

Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs av de nationella provens digitalisering. För att eleverna ska kunna genomföra proven digitalt behöver alla skolor ha nödvändig teknik och kompetens på plats.

I dag har nästan samtliga skolor i landet tillgång till trådlöst nätverk, men bara hälften av rektorerna anser att deras nätverk har tillräcklig kapacitet för att alla elever samtidigt fullt ut ska kunna arbeta digitalt och till exempel strömma film.

IT-företaget Cisco har tagit ett nationellt initiativ för att hjälpa svenska skolor med att driva på digitaliseringsarbetet.

– Vi vill tydliggöra de största och vanligaste utmaningarna för svenska skolor när det gäller uppkoppling, nätverk och säkerhet. Utifrån detta ska vi kunna formulera en övergripande kravställning som kan utnyttjas i diskussionen med kommunens IT-organisation vid en upphandling, förklarar Frida Rössel som är Försäljningschef på Cisco i Sverige.

Flera tekniska aspekter att tänka på
Det kommer krävas mer än bara snabb uppkoppling och ett lokalt nätverk. Stort fokus kommer att ligga på säkerheten.

– Den måste vara inbyggd från början, snarare än att man bygger den ovanpå. Nätverket behöver segmenteras och prioriteras så elevtrafiken vid de nationella proven kan säkras vid till exempel en DDoS-attack, säger hon.

Det kommer också att vara viktigt att tekniken fungerar smärtfritt och utan avbrott så att en lärare bara behöver fokusera på pedagogiken.

Med den här tekniken på plats öppnas nya möjligheter för skolorna, som verktyg för digital distansundervisning och videomöten.

– Man kan ha vänskapsklasser i andra länder som eleverna regelbundet har videomöten med. Man kan också bjuda in externa föreläsare och experter som enkelt kan hålla föredrag eller svara på frågor. Eleverna är inte längre låsta till vad som finns innanför skolans väggar, säger Frida Rössel.

Uppmanar skolor att redan nu förbereda sig
Ett första steg i rätt riktning är att övergå till det som kallas WiFi6, som erbjuder betydligt större trådlös överföringshastighet.

– Wifi6 hanterar fler klienter på liten yta på ett effektivare sätt, till exempel i ett klassrum. Dessutom är det en mer pålitlig uppkoppling som erbjuder både större stabilitet och säkerhet, säger Anders Johansson.

På Cisco vill man uppmana skolor i Sverige att redan nu börja arbeta med att införa ny teknik för att uppfylla Skolverkets krav.

– Vi samverkar med våra partners och är redo att hjälpa skolorna att hinna med så att trådlösa nätverken är utbyggda, testade och klara när det är dags att genomföra de digitala nationella proven, avslutar Anders Johansson.

Läs mer

Under läsåret 2018 beslöt sig Älvdalens kommun, som består av sju skolor och drygt 800 elever, att man behövde lyfta sina resultat. För att uppnå detta ville kommunen satsa på moderna lösningar och ett nytt sätt att arbeta. Utöver ett övergripande skolutvecklingsarbete implementerades även helhetslösningar från EdTech-företaget, tillika Microsoft-partnern, Haldor. Resultatet blev att drygt nio av tio elever i kommunen uppnådde kunskapskraven i alla ämnen under läsåret 18/19 och därmed är de bäst presterande i Dalarnas län.

–  Haldor är en plattform som är anpassad efter svensk läroplan och som gör att skolor kan planera och se vilka elever som riskerar att inte nå resultaten i tid. Det innefattar stödverktyg för omdömen, läroplaner, kunskapskrav och innehåll, och detta är helt integrerat i Teams for Education och Office 365. Älvdalen har lyckats så bra eftersom de drivit skolutveckling hand i hand med verktygen, säger Joke Palmkvist, Affärsområdesansvarig Skola och högre utbildning på Microsoft.

Tydliggör kunskapskrav
Helhetslösningarna erbjuder en lärandematris som hjälper eleverna att göra det som förväntas av dem. Det innefattar påminnelser och funktioner som gör att lärarna kan se vem som lämnat in vad. På så vis blir det enkelt att tydliggöra kunskapskrav och att nå mål.

– Systemet hjälper individen att hålla koll. Lärare, elever och föräldrar får sin egen vy så att man kan följa upp och få uppgifter och dokument skickat digitalt. Eftersom Älvdalsskolan har lärare som inte befinner sig på skolan varje dag, är det extra viktigt att de kan vara närvarande i en digital lösning. Det ger ramar, en kontinuitet och tillgänglighet för eleverna, säger Joke Palmkvist och fortsätter:

– Teams är en generell plattform som används även i livet efter skolan, så det är en väldigt bra förberedelse för eleverna. Vi tycker att det är imponerande när en kommun bestämmer sig för att ta initiativ för en bättre undervisning så en stor eloge till Älvdalens kommun.

Läs mer

Samverkan, och framför allt strategisk samverkan, är ett bra arbetssätt för att bygga flera skolprojekt i följd, men också för att bygga mer hållbart och utveckla framtidens skolmiljöer.  Det innebär att bygga rätt från början, för det behov som faktiskt finns samt att angripa projektet ur ett större perspektiv än endast själva byggandet.  I kapacitets- och LCA-utredningar av beställarens fastigheter behövs input från många olika intressenter så att man i samverkan kan ta fram ett bra underlag för att utveckla både nya och befintliga lokaler. 

– Som partneringentreprenör vill vi hjälpa våra kunder få ut så mycket som möjligt av sin investering. Samtidigt ska det vara hållbart för samhället och brukarna. Med vårt sätt att bedriva strategisk partnering har vi möjlighet att jobba utifrån såväl verksamhets- som fastighetsperspektivet för att hitta de bästa lösningarna, säger Daniel Granath projektchef på ByggDialog. 

– Vi ser tydliga synergieffekter och mervärden som skapas genom det här sättet att jobba, både i projektering, produktion och driftskedet, tillägger Kristin Folkesson, projektledare och expert på tidiga skeden hos ByggDialog. 

En av de kommuner som valt att jobba i strategisk partnering är Hammarö kommun, där flera skolor, förskolor och idrottshallar skulle byggas.  

– Våra skollokaler var eftersatta och grundkonstruktionen dålig. Vi insåg att vi skulle behöva bygga många skollokaler på kort tid, och att vi behövde hjälp från ett tidigt skede för att ta fram en tydlig målbild och en vettig lösning. Därför valde vi att jobba med ByggDialog, säger Rikard Enér på Hammarö Kommun.  

Bidrar till framtidens hållbara skolor
Flera aktörer i byggbranschen jobbar i samverkan men ByggDialog är unika i sin nisch med en egen teoretiskt förankrad och praktiskt prövad arbetsmodell.  För att få en maximal kunskapsintegration i projektet involveras både verksamhet, drift och alla discipliner från start. Det leder till en effektivare process och bättre tekniska lösningar  

– Det nära samarbetet och dialogen är otroligt viktigt för att skapa en hållbar och trivsam skolmiljö. Vi jobbar inte själva i skolan och därför är det av extrem vikt att höra vad som är viktigt för dem som faktiskt gör det, säger Kristin Folkesson.  

Genom samarbetet och brukarinvolveringen i tidigt skede kunde man i Hammaröprojektet ta fram ett unikt, framtidssäkrat koncept för både skola, förskola och utemiljö. Ett koncept som man med små variationer, kan applicera på kommande skolprojekt.  

Samverkan ger kostnadsbesparingar
I strategisk samverkan kan erfarenheterna överföras från ett projekt till ett annat, vilket oftast ger stora tids- och kostnadsbesparingar. I dag ligger de i Hammarö kommun före i sin tidsplanering, och dessutom under budget. 

–Det är ju faktiskt skattemedel vi jobbar med. Därför är det väsentligt att skolorna vi bygger inte bara byggs utan att vi även tar hänsyn till den budget som finns. Genom vårt transparenta sätt att jobba och inkludera alla aktörer från start, kan vi jobba med en aktiv kostnadsstyrning genom hela processen, avslutar Daniel Granath.  

PAX i skolan är en samling pedagogiska verktyg som bygger på beteendepsykologi och som bidrar till att skapa en bättre miljö i klassrummet. Luleå Kommun har, sedan ett drygt år tillbaka, börjat implementera PAX i skolan i kommunens låg- och mellanstadieskolor och det är kommunens skolpsykologer som utbildar och handleder lärarna.

– PAX har gett oss ökade förutsättningar att jobba hälsofrämjande och förebyggande på ett helt annat sätt än tidigare, samtidigt som det gett oss skolpsykologer möjlighet att nå många fler elever.­­ Vi har nu drygt 300 elever som får ta del av PAX i skolan-metoden i klassrummet. Vi ser också mycket bra resultat där PAX har införts, där störande och ofokuserade beteenden har halverats, säger Linn Bodlund, skolpsykolog i Luleå Kommun.

Svensk och internationell forskning har visat att PAX i skolan ger ökad studiero, men också att eleverna mår bättre senare i livet. För pedagogerna ger verktygen större möjlighet att bemöta olika moment under skoldagen, som exempelvis att återfå uppmärksamheten från eleverna, fördela ordet jämnt över klassen och reglera ljudnivån i klassrummet.

– Metoden har hjälpt mig att skapa arbetsro och trivsel i klassrummet. Tryggheten har ökat hos eleverna då de vet vad som förväntas av dem då metoden är väldigt konkret och tydlig. Jag tycker att metoden också uppmuntrar barnen till samarbete, att ge och ta beröm och vara sjysta mot varandra, berättar Maria Aspemo, lärare, Benzeliusskolan, åk 1.