EG Bygg är trött på heliga kor

Gör man rätt från början går det att bygga lägenheter i den prisklass som Hyresgästföreningen efterfrågar. Trots detta är det många inom byggbranschen som inte vågar – eller vill – anamma nya sätt att se på byggande.
– Vågar vi tänka nytt kan vi bygga lägenheter där hyran landar under 1 500 kronor per kvadratmeter och år – inklusive värme, varmvatten och bredband, säger Erik Gustavsson, vd.

I förlängningen handlar det om självrannsakan, menar Erik Gustavsson. Byggbranschen vill tjäna pengar och blundar därför för nya, effektiva metoder, som både kan förenkla markarbetet och byggprocessen, vilket i sin tur leder till kortare byggtid och minskade kostnader.

– Byggbranschen är väldigt konservativ i avseendet att man inte vill ändra på hur man bygger, trots att vi har bevisat att det går att sänka produktionskostnaderna med 15-25 procent. Det har blivit en helig ko.

Med ett eget patent och ett genomtänkt tillvägagångssätt har EG Bygg nämligen specialiserat sig på billiga lägenheter med hög kvalitet. Företaget ställde sig en rad frågor kring hur man kan ändra sin byggprocess för att förenkla markarbetet, få ner produktionskostnaden och korta byggtiden.

– Målsättningen var att hitta ett nytt sätt att bygga bostadshus på, med sänkta kostnader för både oss och de boende.

Konstruktion som en termos
Resultatet av frågeställningarna blev tunnare betongelement från fabrik i tvåvåningsblock, samt ett eget patent för grundläggning och överbyggnad som sänker produktionskostnaden och avlägsnar köldbryggor. Dessutom installeras ett FTX-ventilationssystem som återvinner upp till 80 procent av värmen. Alla lägenheter är helt skilda från varandra och inga invändiga tak, väggar eller golv står heller i direkt kontakt med utsidan. I varje lägenhet är det betongvägg, isolering och sen installationsvägg. Konstruktionen blir som en termos och värmekostnaderna för bostäderna är i stort sett bara vad varmvattnet kostar.

– För hos handlar det inte om att maximera vår vinst, utan vi vill visa att det går att bygga lägenheter som ligger på den hyresnivå som hyresgästföreningen efterfrågar. Fastigheten går plus redan första året och är fullfinansierad lånemässigt inkl. avskrivningar. Jag anser att det här är lösningen på framtidens byggande, avslutar Erik Gustavsson.

Presenteras av:
EG Bygg

Erik Gustavsson
Tel: 070-3355100
E-post: erik@egbygg.se

www.egbygg.se

#förvarjeelev lyfter
undervisningen i Linköping

För tre år sedan tog Linköpings kommun initiativ till ett krafttag vad gällde att förbättra resultaten för kommunens elever. Ett forskningsbaserat utvecklingsarbete förankrat i varje skolas behov och förutsättningar påbörjades, vilket idag har lett till ett fokus på hur undervisningen ska utvecklas för att nå förbättrat resultat för varje elev.

Då Christel Horsak tillträdde som chef för grundskola och förskola i Linköping såg hon att det överlag saknades ett tydligt, systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten, trots att det fanns ett stort engagemang för skolutveckling. Tillsammans med områdeschefer och förvaltningens lektor, Simon Hjort, tog hon därför initiativ till att på bred front föra ut en skolutvecklingsmodell, ”Skolutveckling från mitten”, för att skapa en systemstrategi för utvecklingsarbetet, från huvudman ända in i klassrummet. ”Mitten” syftar på att skolors och förskolors ledningsgrupper, som befinner sig i mitten av styrkedjan, är det nav modellen utgår ifrån.

– Vi samlas under hashtaggarna #förvarjebarn och #förvarjeelev, som kommit att få stor genomslagskraft i kommunen. Det är en spännande resa som redan fått positiva resultat, berättar Christel.

Samverkan är en nyckelfaktor
Utveckling sker ute på skolorna snarare än i centrala utvecklingsprojekt, då alla har olika behov och förutsättningar. Modellen erbjuder därför ett gemensamt ramverk och stöd baserat på evidens för alla skolor, men engagemanget och drivkraften kommer från skolorna som själva formulerar strategier och undersöker effekter.

– Det handlar om att ge varje elev bästa möjlighet att lära sig. Skolornas ledningsgrupper träffas regelbundet; de sporrar varandra för att förbättra undervisningen. Det är större fokus på uppföljning av resultat på individnivå än tidigare och hur de kan förbättras. Vi ser väldigt positivt på skolutvecklingen framöver, avslutar Simon.

www.linkoping.se hittar du fler spännande nyheter om kommunens skolutvecklingsarbete!

Presenteras av:
Linköpings kommun

Kommunala skolor
• 14 675 elever, grundskola
• 4 130 elever, gymnasium

Fristående skolor
• 2 595 elever, grundskola
• 2 162 elever, gymnasium

Linköpings universitet
• 27 000 studenter
• 4 000 anställda
• 1 300 forskare
• 350 professorer
• Innovativa utbildningar och forskning
genom tvärvetenskapligt synsätt
• Teknik, medicin, naturvetenskap,
humaniora, samhällsvetenskap och
utbildningsvetenskap

www.linköping.se

Finja tänker reducera sitt klimatavtryck

Anrika Finjakoncernen har varit en av Sveriges främsta aktörer inom betongbranschen sedan starten 1957. Koncernen profilerar sig genom ett framstående utvecklings- och innovationsarbete inom hållbarhet, samt genom att utveckla, tillverka och leverera betong i dess mest förädlade form.

Idag består koncernen bland annat av Finja Betong och Finja Prefab, som tillsammans erbjuder allt från konstruktionslösningar för murat och putsat byggande till sand, specialbruk och prefabricerade helhetslösningar för bostäder, kontor, industri och lantbruk. Koncernen har länge haft miljöfrågorna på agendan, bland annat genom att investera i egen elkraft, optimera alla transporter, fördela produktionen på flera orter, återanvända restmaterial och återvinna en hög grad av ingående material. På senare år har dock klimatet kommit att bli ett av Finjakoncernens huvudfokus.

– Cement släpper ut mycket CO2 under sin tillverkningsprocess, vilket gör att betong har en utmaning i klimathänseende. Det är dock lätt att glömma dess positiva egenskaper; som byggmaterial har betong en mycket lång livslängd, kräver minimalt med underhåll, är brandsäker och fuktsäker samt återupptar koldioxid under sin livslängd, berättar Bengt Widstrand, vd för Finja Betong.

Läs mer om Finja Betongs miljöarbete här

Bengt Widstrand, vd för Finja Betong

Gör intensiva satsningar
Hittills har systerbolaget Finja Prefab kommit längst inom koncernen, inte minst genom sina ”klimatpositiva betongstommar”. Bengt förklarar att det handlar om att via olika aktiva åtgärder minska sitt klimatavtryck så mycket som möjligt och att Finja Betong nu står i begrepp att starta ett motsvarande projekt.

– Vi har satt upp ett mycket ambitiöst mål, nämligen att reducera vårt klimatavtryck med 50 procent på tre år. Trots utmaningarna tror vi starkt på vårt byggmaterials styrka och möjligheter, inte minst för att det på många håll görs intensiva satsningar för att skapa grönare lösningar. Behovet av kvalitativ byggnation kommer inte att minska och Finja, som är starkt förankrade i den svenska traditionen, har med ett långsiktigt och stabilt familjeägande de bästa förutsättningarna för att möta framtidens behov, avslutar Bengt.

 

Presenteras av: Finja Betong

Om Finja Betong

Finja Betong är ett av Finja-koncernens två större bolag. Finja Betong tillverkar och säljer betongbaserade byggprodukter till proffs och konsumenter. Bolaget har ca 170 anställda och tillverkar produkter vid anläggningar i Finja utanför Hässleholm samt i Strängnäs. Finja Betong har en omsättning på ca 700 mkr och har ett mål att nå miljarden inom fyra år.

Läs mer på: www.finja.se

Följ oss på Linkedin:
linkedin.com/company/finja-ab

Följ oss på Instagram:
instagram.com/finja_sverige

Handlingsfrihet, motståndskraft
och samverkan är fundamentet
för ett tryggt Sverige

Omvärldsförändringarna medför att Försvarsmakten verkar i en alltmer komplex säkerhetspolitisk situation. Både civil och militär närvaro på Östersjön ökar kontinuerligt, samtidigt som internationella spänningar påverkar även de nordiska länderna. Situationen ställer höga krav på försvaret och stärker behovet av goda internationella samarbeten och ett välutvecklat totalförsvar på hemmaplan.

I spåren av Coronapandemin är omvärldsläget än mer oförutsägbart. Generalmajor Lena Hallin, chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, konstaterar att hotbilden blir allt mer komplex med hårdnade stormaktskonkurrens inom flera sektorer.

– Vi behöver förbereda oss på att möta ett förändrat globalt säkerhetspolitiskt läge.

Det som försvårar ytterligare med en komplex hotbild är att; det blir allt vanligare med informationsoperationer, cyberattacker och liknande för att nå sina mål. Karaktären på konflikter har förändrats, vilket suddar ut gränserna mellan inre och yttre hot.

– Must identifierar, analyserar och rapporterar de yttre hot som riktas mot Sverige. Den nya lagen om säkerhetsskydd har gett oss bredare mandat. En annan viktig pusselbit är samverkan, såväl nationellt som internationellt. Det är så vi kan möta de rådande hotbilderna, säger hon.

Östersjön ett viktigt område
Fartygschefen på HMS Helsingborg, Anders Hecker är väl insatt i förhållandena runt Östersjön. Området är av stort intresse och det är många nationer som regelbundet övar eller spanar där.

– När jag kastar loss är vi alltid insatsberedda och genomför ständigt skarp sjöövervakning.

För HMS Helsingborg är den viktigaste uppgiften att skydda och försvara Sveriges integritet och vara landets ögon och öron på plats. Den primära uppgiften är att kunna agera mot eventuella överträdelser av svenskt sjöterritorium. En viktig del i övervakningen är det internationella samarbetet och gemensamma övningar.

– Genom att öva tillsammans och dela information med andra nationer skapar vi förtroende och bygger en bättre lägesbild över Östersjön.

Generalmajor Michael Claesson, Generalmajor Lena Hallin (foto: Niklas Ehlén, Försvarsmakten), fartygschefen Anders Hecker

Handlingsfrihet och motståndskraft
Vikten av ett starkt försvar är alltså stor. Generalmajor Michael Claesson, chef för Inriktningsavdelningen, sammanfattar det hela i två ord: handlingsfrihet och motståndskraft.

– Försvarsmakten är en del i statens handlingsfrihet för att hantera Sveriges säkerhet. Det inkluderar såväl ett starkt militärt försvar som ett starkt civilt försvar.
Motståndskraften handlar om att alla samhällssektorer axlar sitt ansvar, tillsammans behöver vi bygga ett robust försvar som är krigsavhållande.

– Ska staten ha en full verktygslåda behövs många instrument i harmoni och balans. Det kan kosta att vara förberedd för värsta tänkbara scenario, men hellre att ha den beredskapen än att stå oförberedd.

Presenteras av:
Försvarsmakten

Tillsammans försvarar vi Sverige

Sveriges försvarsmakt ska försvara landet och värna vår säkerhet, frihet, självständighet. Försvaret av de värden vi håller högt pågår varje dag, året runt. Det är kärnan i Försvarsmaktens uppdrag – i dag och i morgon, i fred, kris och krig.

Tillsammans med andra bygger vi ett starkare försvar och en stabilare omvärld. I vår uppgift ingår också att – tillsammans med det övriga totalförsvaret –stå rustade för att klara kriser och om det värsta händer, ett krig.

Läs mer på www.forsvarsmakten.se

Medicinska laboratorier en
allt viktigare del av vården

Hoten mot vår hälsa förändras och medicinska laboratorier får en allt viktigare roll när nya diagnoser ska ställas. Under våren har systemet som ska se till att svenska laboratorier håller en jämn och hög kvalitet testats hårdare än någonsin. Nu samlas erfarenheter för att möta ”det nya normala”.

Av: Anna Werner

Redan innan corona-pandemin svepte över världen var medicinska laboratorier en allt viktigare del av vården.
– En majoritet av alla diagnoser som ställs involverar någon form av provsvar, och den utvecklingen fortsätter i takt med att kunskaperna inom medicin ökar, säger Helen Nyman, chef för enheten för miljö och hälsa på Swedac.

Till vardags har de statliga tjänstemännen på Swedac en relativt undanskymd roll, trots att deras arbete påverkar allas vår vardag. Myndigheten är bland annat Sveriges nationella ackrediteringsorgan och utför kontroller av verksamheter som vill säkra sin kvalitetsnivå, alltifrån vattenrening och ekologisk matproduktion till bilprovning och kärnkraftverk. Sedan 90-talet har myndigheten även ackrediterat medicinska laboratorier.
– Ackreditering ses som en kvalitetsmärkning och majoriteten av alla medicinska laboratorier väljer att göra det, även om det inte är lagstadgat, säger Helen Nyman.

I mitten av mars fick Helen Nyman och hennes medarbetare hastigt ställa om sitt arbetssätt när pandemin förändrade samhället. Från att ha gjort bedömningar på plats, på laboratorier över hela Sverige, har i princip allt arbete under våren skett på distans.
– Omställningen gjordes i väldigt högt tempo och jag måste säga att det har fungerat bra, säger Helen Nyman.

Swedac har mer än 200 specialister knutna till sig. De fungerar som experter vid myndighetens bedömningar. Under pandemin har Swedac utvecklat alternativa metoder för att fortsatt kunna göra bedömningar tillsammans med dem.
– Många uppgifter går att lösa med hjälp av digitala verktyg, fler än vi tidigare trodde. Vi gör riskbedömningar från fall till fall för att säkerställa att arbetet håller rätt nivå. Vår erfarenhet är att alla som arbetar i den här sektorn har gjort väldigt stora ansträngningar för att upprätthålla kvalitetssäkringen, säger Helen Nyman.

Erfarenheterna från corona-pandemin är fortfarande färska och Helen Nyman ser att arbetet med att processa dem, och hur de kan stärka kvalitetsarbetet i Sverige, kommer att pågå under en ganska lång period. Men redan nu har Swedac påbörjat ett arbete för att ta nästa steg. Myndigheten förbereder för att kunna dela med sig av data från många års bedömningar på ett säkert sätt, och samtidigt utveckla kvalitetssäkringen tillsammans med landets medicinska laboratorier.
– Förutsättningarna för medicinska laboratorier förändras snabbt. Pandemin har understrukit det. Ackreditering och kvalitetssäkring handlar i grunden om att bidra till en starkare bransch. Nu vill vi undersöka om våra data och vår kunskap kan bidra ytterligare, säger Helen Nyman.

Presenteras av:
Swedac

Fakta ackreditering och medicinska laboratorier

Ackreditering av medicinska laboratorier är frivilligt i Sverige. Majoriteten av laboratorierna i Sverige väljer att vara ackrediterade, som en kvalitetssäkring.

Ett laboratorium ackrediteras för specifika metoder och omfattningen av dem redovisas i ett ackrediteringsbeslut. Ett laboratorium kan enbart få ackreditering för de metoder det har kompetens och resurser för, och som Swedac verifierar genom ackreditering.

Ackreditering av medicinska laboratorier är frivilligt på de flesta håll i världen. Fem länder tillämpar någon form av obligatorisk ackreditering: Belgien, Frankrike, Ungern, Irland och Litauen.

Läs mer på www.swedac.se


Kevin Jonsson, tidigare elev på NTI Gymnasiet Johanneberg, tog brons i Adobe-VM på plats i New York efter att han gått igenom certifieringsprocessen för deras designprogram.

Lyckad karriär i sikte för gymnasieelever med certifieringar på CV:t

Genom att erbjuda elever certifieringar inom olika programvaror läggs grunden för ett framgångsrikt kliv ut på arbetsmarknaden. ”Att arbeta med certifieringar är oerhört kvalitetshöjande för både eleven och skolan”, säger Sarah Stridfeldt, skolchef NTI Gymnasiet.

Lexicon är ett av Sveriges ledande utbildningsföretag med flera affärsområden. Ett område är certifieringar. Företaget ger elever, anställda och privatpersoner en chans att genom olika leverantörer certifiera sig till högre behörighet inom ett stort urval av områden. Certiport är en av dessa leverantörer av test och certifieringar.

En av kunderna är NTI Gymnasiet som är en del av AcadeMedia-koncernen. De har det senaste året satsat stort på att erbjuda samtliga 6600 elever på de 28, snart 29, skolorna i Sverige möjligheten att ta certifieringar i design med Adobe och programmering, server, nätverk och säkerhet med Microsoft. Skolchefen Sarah Stridfeldt menar att certifieringar inte bara ger deras elever en boost och ett viktigt kvitto på sina kunskaper, utan också stärker hela varumärkets ställning som ledande inom digitalisering.

– Att arbeta med certifieringar är oerhört kvalitetshöjande för både eleven och skolan. Vi hade en elev förra året som tog brons i Adobe-VM efter att han gått igenom certifieringsprocessen för deras designprogram, det ger såklart ringar på vattnet för hela skolan, säger hon.

Under året har även lärarna fått möjlighet att ta certifieringar och exempelvis bli Microsoft Certified Trainers. Detta är kompetensutvecklande på det personliga planet, men ger också lärarna en skjuts mot att inspirera fler elever att också satsa på certifieringar.

– Lärare som förmedlar fördelarna med att ta certifieringar bidrar till att fler elever gör de här testerna. Vi har sett på flera skolor att hela klasser har tagit certifieringar, och då kan man alltid härleda det till duktiga lärare, säger Peter Robinson, vd för Lexicon Malmö AB och partner i Norden för Certiport.

Både Peter Robinson och Sarah Stridfeldt upplever att arbetsgivare i allt större utsträckning väljer att titta mer på certifieringar och andra bevis på kompetens utöver akademisk utbildning. När eleverna har någonting extra på sitt CV som både visar på en högre ambitionsnivå och en högre nivå av kunskap kan arbetsgivaren handplocka dessa talanger.

– Behovet av att validera kompetens hos framtida medarbetare blir allt större, man har helt enkelt inte tid att satsa på medarbetare som behöver gå igenom en lärlingsprocess. Certifieringar är ett bevis på att man redan har de kunskaper som krävs, säger Peter Robinson.

Läs mer

Lexicon är Sveriges ledande utbildningsföretag mot företag, myndigheter, kommuner och organisationer med mer än 40 år i branschen. Lexicon är också Sveriges största aktör för certifieringar och tester. Certiport är en del av Pearson VUE och certifierar årligen över 3 miljoner personer i närmare 150 länder.

Kontakt: info@certiport.se

 

William Ridderström och Oscar Civill

En kommunikationsklient som
ett nav för global samverkan

Det ska inte vara någon skillnad på att arbeta hemifrån respektive på kontoret, men alldeles för många nöjer sig med oflexibla och utdaterade lösningar. Därför erbjuder Weblink/Cellip kompletta lösningar integrerade i Microsoft Teams, vilka möjliggör ett sömlöst kommunikationsflöde – oavsett var du arbetar.

Medan möjligheterna med distansarbete är många, brukar utmaningarna vara desto fler. Ofta saknas rätt tekniska förutsättningar, vilket både kan leda till frustration, missförstånd och missade affärstillfällen.

– I grund och botten ska man kunna kommunicera med varandra digitalt på samma sätt som på kontoret. Det finns många verktyg för att uppnå det, men få av dem uppfyller alla krav, säger William Ridderström, försäljningschef på Weblink/Cellip.

En helhetstjänst för kommunikationsbehov
Weblink/Cellips målsättning har därför varit att sätta ihop en helhetstjänst med egenutvecklade lösningar för realtidskommunikation inom alla tillgängliga kanaler.

– Våra verktyg inkluderar självklart möjligheten att chatta, dela dokument och sätta upp arbetslag. Därutöver har vi lagt in hänvisningssystem, funktioner för att ringa vanliga samtal, logga in och ur i svarsgrupper, hantera telefonväxlar och mycket, mycket mer, berättar Oscar Civill, vd för Weblink/Cellip.

Effektivare och mer dynamiska möten
I förlängningen handlar det om att skapa ett nav för global samverkan. Via Weblink/Cellips integration mot Microsoft Teamsklient skapas en helt ny dynamik, med effektivare – och trevligare – möten.

– Många har insett hur smidigt och enkelt det är att jobba hemifrån. Dessa människor kommer inte att vilja återgå till trängseln i kollektivtrafiken eller det eviga sökandet efter lediga parkeringsplatser, betonar Oscar.

Distansarbete kommer att bli än mer naturligt när de yngre generationerna kommer ut i arbetslivet– de är vana vid att kommunicera där de befinner sig för stunden och föredrar chatter framför samtal eller mejl.

– I vår Teamsklient har vi samlat alla dessa, och fler, funktioner, så att kommunikationsflödet kan ske sömlöst. På så vis kan våra kunder fokusera på sin verksamhet istället för på teknikkrångel, avslutar William.

Presenteras av:
Weblink / Cellip

Weblink IP Phone AB är en svensk telefonioperatör med en komplett serie kommunikationstjänster. Med vår egen telefonplattform levererar vi molnbaserad telefoni, SIP-anslutningar, mobiltjänster tillsammans med andra användbara tjänster som Callback, samtalsstatistik, konferenssamtal och mycket mer. Sedan starten 2004 har vi vuxit och idag har vi kunder över hela världen. Tack vare vår egenutvecklade telefoniplattform kan vi erbjuda kostnadseffektiv och stabil telefoni med snabb support.

www.cellip.com

www.weblink.se 

Plagiatkontroll hjälper eleverna att göra rätt

En tillförlitlig plagiatkontroll hjälper elever att lära sig studiemetoderna som fungerar genom hela utbildningstiden. Detta menar Jonas Lundqvist, CTO på RepresentEdTech, som representerar internationellt erkända Turnitins tjänster inom akademisk integritet på den skandinaviska marknaden.

Akademisk integritet och plagiatkontroll är grundstenar för att upprätthålla förtroendet för betygsystemet – men också för att lära eleverna att göra rätt från början. RepresentEdTech arbetar med just dessa frågor och företräder världsledande företag inom utbildningsteknologin. Ett av dessa företag är Turnitin, som erbjuder ett brett spektrum av tjänster som rör allt från likvärdig rättning till värdering av nyhetskällor.

– Turnitin har inga egna fötter på marknaden i Skandinavien, men genom oss kan även lärosäten i Sverige, Norge och Danmark få ta del av deras tjänster, säger Jonas Lundqvist, CTO och medgrundare av RepresentEdTech.

SimCheck och Similarity är två exempel på tjänster inom plagiatkontroll som Turnitin utvecklat, och som numera finns på den skandinaviska marknaden genom RepresentEdTech. Turnitin har ett nära samarbete med Microsoft och produkterna är därför inbyggda i plattformen Teams.

– Det behövs inga krångliga plugins och mellanlager som kostar extra. Det är en enorm fördel som gör de här tjänsterna väldigt användarvänliga, säger Jonas Lundqvist.

SimCheck, som är den lite enklare varianten, lagrar skolspecifika arkiv. Som exempel kan en kommun eller en privat skolkoncern samla alla sina skolors examinationer i en egen databas. Similarity tar den funktionen steget längre och samlar 1,3 miljarder inlämnade texter från lärosäten i hela världen och gör dessa sökbara i plagiatkontrollen.

Turnitins plagiatkontroller används i dag både fristående och integrerat med lärplattformar som Brightspace, Canvas, ItsLearning och Teams av cirka 15 000 akademiska institutioner i 140 länder. Att kunna jämföra examinationer mot ett så gediget källmaterial innebär att resultatet får en hög tillförlitlighet. Dessutom ändras inte dokumentformatet under kontrollen, utan läraren kan enkelt se i originaltexten var det finns oklarheter vilket gör processen smidigare.

– Jag har jobbat med plagiatproblematik i 20 år, och sett tydligt att gymnasieelever som inte får sina felaktiga metoder korrigerade tar med sig dessa till universiteten. Och där är konsekvenserna av att plagiera mycket större, säger Jonas Lundqvist och fortsätter:

– För oss och för Turnitin handlar inte plagiatkontroll om att sätta dit de som studerar. Det handlar om lärprocessen och att eleven behöver förstå hur man ska göra rätt för att inte göra fel, helt enkelt. Att Turnitin visar rapporten för eleven är en stor hjälp i den processen.

Presenteras av:
RepresentEdtech

RepresentEdtech representerar Turnitins produkter i Skandinavien. Kontakta oss gärna för att se hur dessa kan ta ert nuvarande arbete med att förebygga och upptäcka plagiat i undervisningen till nästa nivå.

E-post: info@representedtech.com
www.representedtech.se

I Finland kontaktar man asiakaspalvelu@ilonait.fi

Monica Bellgran, professor på KTH och initiativtagare till projektet Produktionsänglar. Fotograf: Fredrik Sederholm

Digital Matchmaking hjälper startup-bolag
att hitta svenska tillverkare

Det finns ett behov av att överbrygga gapet mellan svenska startups och svenska tillverkare. Konceptet Produktionsänglar som drivs av Södertälje Science Park tillsammans med KTH, stöttar startups som vill skala upp sin fysiska produkt.

Projektet Produktionsänglar bidrar till att öka kunskapen om industrialisering och uppskalning hos hårdvaru-startups, men hjälper även befintliga producerande företag i Sverige att hitta nya produkter att tillverka och kunder att växa med.

– Det är viktigare än någonsin att stötta startups att skala upp. Om de kan utvecklas ger det jobb och tillväxt i Sverige i en tid av omfattande industriell omställning. Det måste bli enklare för nya företag att gå från prototyp till produktion och att vi behåller den produktionen i Sverige, säger Monica Bellgran, professor på KTH och initiativtagare till Produktionsänglar.

Har du en ny produkt som du vill producera i Sverige?

Under våren har Produktionsänglar och Energimyndigheten initierat ett pilotprojekt kallat Digital Leverantörskontakt som syftar till att hjälpa svenska startups som har nya energiinnovativa produkter att starta produktionssamarbete med svenska leverantörer. Startups erbjuds även coachning av produktionsexperter.

– Det gick över förväntan och vårt gedigna förarbete med att hitta rätt startups och passande tillverkande företag visade sig vara framgångsrikt. Formatet upplevdes som klockrent och antalet ”träffar” i matchningen var oväntat många och spontana, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Till hösten startar en ny omgång med Digital Matchmaking, denna gång i samverkan med Vinnova. Målet är att stötta minst 25 startups att gå från prototyp till lokal produktion i Sverige istället för att producera i lågkostnadsländer.

Vill du vara med i projektet Produktionsänglar och Digital Matchmaking? Läs mer på www.produktionsanglar.se

Produktionsänglar är ett projekt som ska stärka innovationssystemet i Sverige. Projektet stödjer och coachar startups som ska skala upp en fysisk produkt, med fokus på att utforma en produktionsstrategi som stödjer beslut såsom köpa/sälja, produktionslokalisering, val av leverantörer och kompetensutveckling. Projektet drivs av Södertälje Science Park i stark samverkan med KTH.

Är du en startup med hårdvarufokus, leverantör, eller en produktionsexpert som är intresserad av att vara med, hör gärna av dig.

Läs mer på produktionsanglar.se

Södertälje Science Parks webbplats:
sscp.se

KTH webbplats:
kth.se

 

Längst till vänster syns Niklas Sundin, avdelningschef vid nya anläggningen och tidigare operatör vid en av de andra pressanläggningarna tillsammans med Lars-Göran Nilsson och Ulrika Svensson.

ProfilGruppens medarbetare skrev småländsk industrihistoria

ProfilGruppen går emot strömmen och väljer att expandera på hemorten istället för att flytta produktionen utomlands. Nu står en ny hypermodern produktionsanläggning för strängpressade aluminiumprofiler klar.

I lilla Åseda med dryga 3000 invånare har ett internationellt företag vuxit ur den småländska myllan.

– Vi är extremt lokala. Det är här vi har vårt huvudkontor och har byggt upp hela vår produktion, så när vi nu skulle bygga en ny anläggning kändes det naturligt att fortsätta satsa här. Det är i Åseda rätt kompetens finns och vi känner att vi är som mest konkurrenskraftiga när hela företaget finns på samma plats, säger Ulrika Svensson, HR-chef på ProfilGruppen.

ProfilGruppen startades 1981 och har sedan dess levererat skräddarsydda aluminiumprofiler till kunder inom vitt skilda branscher. Efter finanskrisen valde företaget att gasa på istället för att bromsa, vilket resulterat i att man för ett par år sedan började närma sig kapacitetstaket.

Sedan årsskiftet 2019/2020 håller den nya processanläggningen på att trimmas in efter några månaders projektering, maskinmontage och driftsättning. En unik detalj är att hela 96 procent av fastighetsbygget gjorts i samarbete med lokala företag – den småländska stoltheten genomsyrar hela ProfilGruppen.

Redan tidigt i processen involverades operatörer och servicepersonal som ska arbeta i den nya anläggningen, som fick lyfta sina åsikter och tankar om hur deras nya arbetsplats skulle se ut.

– De här medarbetarna har fått möjlighet att tycka till om tekniken och leverantörsvalen, vilket har skapat ett ännu större engagemang kring projektet. De har fått vara med och skapa en internationell arbetsplats i lilla Åseda. Detta ger en signal till andra medarbetare att möjligheten finns att vara med och påverka när vi gör nysatsningar, säger Ulrika Svensson.

Den nya anläggningen vilar på tre grundstenar – hållbarhet, teknik och arbetsmiljöfokus. ProfilGruppen har satsat på att återvinna energi och borrat 33 hål på 300 meter för energilagring i berggrunden. Detta ger möjligheten att värma upp nuvarande och framtida fastigheter med återvunnen energi. Tack vare tekniken i anläggningen kan företaget dessutom få ner energiförbrukningen per producerad enhet då processen är designad för optimerat kvalitetsutfall och materialutnyttjande.

I anläggningen finns också en rad smarta lösningar som både ökar säkerheten och förbättrar arbetsmiljön.

– Vi har försökt arbeta med all den teknik som finns och fått till öppna och flexibla ytor där operatörerna kan ha ögonkontakt med sina kollegor trots att de avståndsmässigt kan befinna sig långt från varandra. Vi har färre konventionella staket och har istället satsat mer på mjukvarubaserad säkerhet, säger Lars-Göran Nilsson, projektansvarig.

Som ledare i projektet och byggprocessen är han extra nöjd över att nu se slutresultatet.

– Det är roligt att se att resultaten överträffar våra projekterade mål och bär den frukt som vi tänkte oss. Vi är mitt uppe i driftoptimeringsfasen nu och håller på att trimma in processen, och ser att det finns mer att ge och förbättringar att göra. Det är inspirerande och ger mersmak för kommande projekt, säger Lars-Göran Nilsson.

Fakta om Profilgruppen

  • ProfilGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profiler och komponenter i aluminium.
  • Produktion och försäljning i Åseda, säljkontor i Stockholm, Norge och Tyskland
  • Noterade på Nasdaq Stockholms Small Cap
  • Etablerat: 1981
  • Omsättning 2019: 1 622 miljoner kronor
  • 657 aktiva kunder

www.profilgruppen.se