– Vi hade 1058 videobesök bara i november 2020 så det var helt klart bra att det digitala arbetssättet redan var en del av vardagen för oss - långt innan pandemin, säger Carl Tunberg, VD Attundahälsan.

Helhetslösning för vårdkommunikation
Med en helhetslösning för kommunikation där digitala vårdmöten sker i en egen mobil app, där callback med tidsbokning och en kraftfull telefonväxel samlats i en och samma plattform blir vården smidigare och mer effektiv. För patienten innebär lösningen en möjlighet att kommunicera med vården oavsett var de befinner sig.
– Att vi redan var igång med det digitala gjorde att övergången blev väldigt mycket lättare och möjliggjorde tex ett separat flöde för infektionspatienter. Vi har under hela pandemin sett till att patientsäkerheten säkerställs genom att bedöma vilka patienter som kan skötas digitalt respektive fysiskt säger Yasmin Sabetkar, Läkare och Bitr. Verksamhetschef, Attundahälsan.

God tillgänglighet trots pandemi
Attundahälsan har kunnat bedriva verksamheten med digifysiska vårdmöten och läkare som kanske haft en lättare förkylning eller som tillhör en riskgrupp har kunnat arbeta digitalt på distans. Med möjligheten till distansarbete för både läkare och sjuksköterskor behövde Attundahälsan aldrig oroa sig för bortfall i personalstyrkan och färre tider att erbjuda patienterna, en annars vanlig konsekvens av pandemin.

Digifysisk vård är framtiden
Att erbjuda patienten både digitala och fysiska möten på en enkel och tillgänglig plattform är framtiden. Digifysisk vård innebär att patienter som är infektionskänsliga eller har svårt att ta sig till vårdcentralen kan boka en digital undersökning av läkaren som i det skedet kan bedöma om ett fysiskt möte krävs.
– Att vi även erbjuder fysiska tider gör att vi finns tillgängliga för de som inte är så vana vid att hantera appar. Eftersom vi kombinerar det med den digitala vården frigörs fler lediga tider för de som behöver fysisk vård. Dessutom ser vi en positiv konsekvens av det digifysiska och det är att patienterna har blivit mer involverade i sin vård och behandling, säger Yasmin Sabetkar.

I dag får en patient med misstänkt bröstcancer vänta upp till åtta veckor på resultat från provtagning. Med dagens teknik ska blekgrå vävnadsbilder analyseras i en tidskrävande process. För en patient med misstänkt prostatacancer är väntetiden närmare 14 veckor. Köbildning inom vårdkedjan och brist på patologer bidrar till väntetiden. Dessutom förloras närmare 80 procent av tiden på att analysera provsvar som visar sig vara negativa.

Har patienten cancer kan prognosen förvärras under väntetiden, med dyrare behandlingar som följd och stor oro för den enskilde.

Lumito har utvecklat en patenterad lösning där nano-partikelbaserade reagenser färgar provvävnaden och skapar markörer. Därefter syns resultatet tydligt i form av en kontrastrik bild. Hela processen från provtagning på patient till resultat skulle kunna ta bara två, tre dagar.

– Med vår teknik kan vi på sikt sortera bort alla friska patienter omedelbart. Då behöver patologen bara titta på de sjuka. Redan där finns en enorm vinst för alla parter, säger Urban Widén.

AI kan skapa beslutsstöd
Eftersom bilden är mer kontrastrik, med klara färger, är den lättare att digitalisera. Det gör att AI på sikt helt kan ta över analysdelen och fungera som beslutsstöd inom vården. Då uppnås ytterligare fördelar med nya samhällsbesparingar.

Världsmarknaden för vävnadsdiagnostik uppskattas till USD 8 miljarder. Lumito siktar på att ta en betydande andel, inledningsvis i Europa.

Nu söker man samarbetspartners med upparbetade försäljning- och distributionskanaler inom vården.

– Vår teknik har potential att göra stor skillnad och är i linje med den pågående digitaliseringsresan som sker i hela samhället, avslutar Urban Widén.

I Sverige pågår en stor omvandling av hur vi ser på vård. Det drivs på av en statlig utredning, ”God och Nära Vård”, där flera delbetänkanden redan har överlämnats till regeringen. Ett huvuddrag i utredningen är att riva murarna mellan primärvården och slutenvården och att flytta vården närmare patienterna. Här kommer begreppet ”Den mobila vården” in.

Även om det saknas en egentlig definition är tanken att team bestående av olika specialister ska förflytta vården till patienter genom hembesök. Här kan finnas hjärt-team, geriatrik-team och kol-team, som utför behandling i hemmet.

– Arbetsuppgifterna är många. I vissa fall har vi med oss utrustning för att ta blodprov och med olika typer av snabbtester, som PNA, få omedelbara svar. I andra fall är det medicinering på plats som utförs, säger Uno Lundberg.

Hemvård under pandemin
Under den pågående Corona-pandemin har Falcks läkarbilar i Skåne varit under hård belastning och fördubblat antalet vårdinsatser. Bland annat har man utfört så kallade PCR-tester för att kontrollera förekomsten av en pågående Covid-19-infektion hos patienten. Med utveckling av tekniken kommer möjligheterna att bli fler. Uno Lundberg ser mobil röntgen som en snar möjlighet.

– Fallskador i hemmet är vanliga bland äldre. Här finns en väldigt stor vinst för både samhället och individen om vi kan röntga på plats för att se vad som ska göras. Ska det inte gipsas kan det räcka med smärtlindring. Rent generellt är det en dålig idé att ta en äldre person till en akutmottagning där de får vänta i många timmar efter en fallskada, som kan vara är lågprioriterad, bara för att sedan konstatera att det inte är brutet, säger han.

Men det finns fler möjligheter. Uno Lundberg tror att patienter snart kommer att opereras i sina hem.

– För 20 år sedan var ambulansens roll att transportera patienten till akuten. I dag påbörjas analys, medicinering och vård direkt i ambulansen som är mer som en ”rullande akutmottagning”. Vi sänder EKG till läkare, som gör bedömning och skickar svar vad som ska göras redan innan patienten kommit fram till akuten. Drar man denna trendlinje framåt är jag helt övertygad om att vi inom kort kommer att åka hem och operera patienter i hemmet, säger han.

Stora vinster för alla inblandade
Mobila team kan spara stora resurser åt samhället vid kända diagnoser, som kol och diabetes och vid strokerehabilitering.

– En ambulans är en väldigt dyr samhällsresurs. Jag tror att det vore bättre för alla samhällsmedborgare om vi istället hade mobila vårdteam som man kunde ringa om man har behov av en speciell aktivitet i ett relativt känt vårdförlopp, avslutar han.

När sjukvårdsjournalen blev digital och lättillgänglig för den enskilda patienten togs ett stort steg framåt. Nu kan nya högteknologiska lösningar pusha journalföringen framåt på nytt. Företaget Nuance har utvecklat en AI-baserad plattform för taligenkänning som heter Dragon Medical. Målet är att komma bort från tidskrävande processer där data skrivs in manuellt och istället låta talet skapa journalanteckningarna.

I dag dikterar läkaren oftast det som kommit fram under ett vårdbesök, för att sedan låta en medicinsk sekreterare knappa in informationen från ljudfilen på ett tangentbord. Sjuksköterskor måste själva skriva in anteckningarna när tillfälle ges. Om vårdpersonalen istället använder Dragon Medical omvandlar systemet talet till korrekta journalanteckningar i realtid.

– Med taligenkänning som verktyg kan vårdpersonalen göra klart sitt arbete direkt efter att de har träffat en patient vilket leder till minskad stress. Att tala går dessutom tre gånger snabbare än att skriva. För patienten innebär det här nya arbetssättet en större egenmakt då man nästan direkt efter ett besök kan gå in på 1177 och läsa i journalen, säger Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance.

I det pågående forskningsprojektet PACESS gjordes en enkätstudie redan 2016 där 2587 patienter svarade på frågor om hur de upplever tillgången till Journalen. Där angav 68 procent att de vill ha tillgång till anteckningarna samma dag eller dagen efter sitt vårdbesök.

­– Många vill läsa sina anteckningar snabbt för att säkerställa att man inte missuppfattat någonting, och om man måste vänta i två veckor förlorar man den nyttan, säger Maria Hägglund, projektledare och forskare i implementationsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Taligenkänning kopplat till 1177 Journalen skulle kunna gagna patienten direkt, säger Isabella Scandurra, forskare i hälsoinformatik vid Örebro Universitet och deltagare i DOME-konsortiet som sedan 2012 forskat kring användning av 1177 Journalen.

Läs mer om forskningsprojektet PACESS

Just nu testas Dragon Medical som pilotprojekt och permanent lösning i många av Sveriges regioner och kommer bli en viktig del i att leva upp till Sveriges höga ambitioner kring vårdens digitalisering.

I nuläget är digital distansvård och vård som patienten själv kan göra i hemmet mer aktuellt än någonsin. Pandemin kommer på något sätt att gå över men den har visat oss värdet av att snabbt införa nya kvalitativa lösningar så att man kan agera flexibelt och upprätthålla en säker vårdkedja när förutsättningar förändras radikalt.
– Jag tror inte vi kommer ha lika mycket fysiska besök som tidigare. Trots att läkekonst inte alltid är samma sak via en skärm kan många fysiska vårdmöten bytas ut mot ett digitalt möte, säger Tord Juhlin, överläkare i kardiologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Situationsbaserat EKG
Hjärtsjukvård har alltid letat efter rytmrubbningar med hjälp av olika tekniska lösningar. Bland annat med traditionella bandspelar-EKG där patienten har lånat en ganska klumpig utrustning under ett eller två dygn. Då hjärtats arytmier kan vara sporadiska gäller det att ha en ordentlig tur för att hitta dem under detta korta tidsspann. Här finns risken att flera medicinska tillstånd missas på grund av metodval och ineffektiv teknik och dessutom resulterar detta i långa väntetider.

Dan Pitulia, VD på Coala Life AB nämner att det var med dessa utmaningar i ryggsäcken Coala Life utvecklade en säker webbaserad lösning där man med en uppkopplad handhållen hjärtmonitor tar ett situationsbaserat EKG som redovisas och kan analyseras i realtid. Vårdmodellen bygger på att patienten lånar utrustning under två till fyra veckor vilket ger vården en möjlighet att under den tid som krävs få en exakt koppling mellan symptom och EKG. Vårdgivaren har samtidigt som patienten samma information i en webbaserad portal.
– Tord Juhlin berättar att det var den absolut överlägsna EKG kvaliteten som är den bästa de har sett som gjorde att de fastande för Coala.

Vidare berättar han: Plattformen vi jobbar med är webbaserad och patientens mätresultat registreras av patienten själv direkt i appen på deras smartphone och vi kan samtidigt läsa resultaten i portalen. Genom tjänsten Coala Connect slipper vi i vården hela logistiken kring mätenheterna, den sköter Coala Life, och vi kan istället lägga tid på att läsa av informationen och agera mer proaktivt för patientens bästa.

Vad tycker patienterna?
– Enligt Tord Juhlin berättar äldre patienter själva att användandet är jättelätt och tycker att det är fantastiskt att vi snabbt kan ställa en diagnos. De har ofta tidigare haft svårt att hitta ett alternativ från vården som har lyckats fånga upp de få, men viktiga, rytmrubbningarna och upplever detta som mycket positivt. En stor fördel för patienterna är att det finns support över både chatt och telefon från Coala Life vilket avlastar oss i vården.

På Hematologen i Linköping behandlas patienter som har tumörsjukdomar i blod, benmärg eller lymfkörtlar, men också olika blodbristsjukdomar. Här utförs också stamcellstransplantationsvård.

– Våra patienter är ofta mycket svårt sjuka och behandlas nästan alltid över en längre tid. För att säkerställa att vi kan erbjuda den bästa vården genom hela sjukdomsprocessen jobbar vi i en teamorganisation. Förutom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ingår även dietist, kurator och fysioterapeut. Samtlig expertis är viktig för en lyckad behandling och för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt trots sin väldigt tuffa behandling, säger Annika Gunnarsson, vårdenhetschef.

Hematologi är ett mycket specialiserat område och får inte så stort utrymme i grundutbildningen till sjuksköterska. Därför utbildas också medarbetarna kontinuerligt på kliniken.

– Vi är en mycket specialiserad enhet inom ett område där forskning, dels på kliniken, dels inom Sverige och internationellt, leder till många nya behandlingar. Utbildning är viktigt för oss och varje vecka finns intern utbildningstid för att ge medarbetarna ökad kunskap. Detta gör att man kan söka sig till oss, även om man inte har hematologisk förkunskap. I arbetet tillsammans med teamet och hur organisationen är uppbyggd finns det väldigt bra möjlighet till utveckling i yrket. Allt detta tillsammans tror jag har en stor inverkan på det goda resultat vi ser i vår vård.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som oftast drabbar personer över 55 år. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet. Förloppet är långsamt och symtomen ökar efterhand.

Vad som orsakar Parkinson är ännu en gåta och vi vet inte hur det kommer sig att vissa får den medan flertalet går fria. Det saknas bromsmediciner och botande behandling. Eleonor Högström var 60 år när hon fick sin diagnos. Då arbetade hon som distriktssköterska.

– Parkinson kullkastade alla mina planer. Jag som var van att styra och ställa och vara aktiv och sportig fick självbilden krossad, säger hon.

Forskning enda vägen framåt
Hon kontaktade Parkinsonförbundet där hon fick stöd. Det vill hon uppmana andra drabbade.

– Det blev min vändpunkt i sjukdomen, säger hon.

Där fick hon också lära sig hur vanlig sjukdomen är, att man möter personer med Parkinson överallt.

– Jag tror att alla antingen har någon anhörig som har Parkinson eller känner till någon, säger hon.

Hon uppmanar också till att stödja forskningen.

– Det är det enda sättet att framgångsrikt bekämpa denna sjukdom, säger hon.

Lennart Pettersson är ordförande i Parkinsonfondens styrelse. Även han vill betona vikten av att stödja forskningen.

– För att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder än de som finns i dag behövs forskning som ökar kunskapen på de områden där vi saknar tydliga svar. Utan forskning blir det inga framsteg, säger han.

– Drygt 80 procent av alla svenskar har vant sig vid vår tidsbestämda återuppringningstjänst per telefon, vilken bidragit till hög tillgänglighet till vården. Numera kan man under pågående samtal pendla mellan den kanal som passar bäst, mellan exempelvis telefon, video och chatt, vilket innebär en enorm flexibilitet och tillgänglighet för patienten i vårdbesöket, säger Malin Jakobsson, Product Director.

Lägger grund för proaktiv vård
Idag kommer kontaktförsök med vården från en mängd olika system som ska administreras och synkroniseras av vårdpersonalen. Detta tar tid och för att effektivisera vårdgivarnas arbetsprocesser samlar Aurora teleQ alla kontaktförsök i samma system. Det ger en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och en högre digital tillgänglighet för patienten.

– Vi har gjort Sveriges vårdavdelningar tysta, ingen mer telefonstress. Vi hjälper vårdgivaren att planera arbetet med spontana patientkontakter proaktivt. Varje vårdsamtal innebär en process som behöver förberedas och därefter dokumenteras innan nästa patient rings upp på avtalad tid. Allt samlat i samma system där sjuksköterskor, läkare och övrig vårdpersonal enkelt kommunicerar med patienten, säger Martin Ingels, VD.

Digital vård även efter Covid-19
En tydlig konsekvens av pandemin är att antalet fysiska vårdbesök minskat. Man har även under pandemin kunnat se risken för smittspridning på vårdmottagningar och där har Aurora teleQ spelat en viktig roll genom att erbjuda patienter vård på distans, och vårdpersonalen möjligheten att faktiskt arbeta hemifrån. Den digitala tekniken och de digitala vårdmottagningarna kommer fortsätta att utvecklas och effektivisera vården. Många fysiska vårdbesök kan med fördel vara digitala och utföras över den kanal som passar patienten, på en överenskommen tid.

Optimalt hjälpmedel för vården
Digitaliseringen tillför en mängd nya sätt för patienten att kontakta vården och för framtiden ser Aurora Innovation möjligheten till en utökad form av systemintegrering i Aurora teleQ, där patienten kan få en än mer proaktiv vård.

– Genom att integrera mätresultat från bland annat sensorer och andra system i en kommunikationslösning behöver man bara schemalägga personal att monitorera vad som händer i ett enda system. Det effektiviserar vårdpersonalens arbetsprocess och ger bättre förutsättningar till patienten. Det här är en nyckel till att Aurora teleQ har nått framgång inom svensk sjukvård, säger Malin Jakobsson.