Similarity från Turnitin används världen över
En av många ledande produkter som erbjuds av RepresentEdTech är Similarity från Turnitin, världens största leverantör av akademiska integritetstjänster för skolor och universitet. Närmare 15 000 akademiska kunder och 30 miljoner studenter världen över lämnar in dokument via deras system för att visa att plagiat inte förekommer. Similarity är den senaste versionen av Turnitins integritetsprodukter och har på kort tid etablerat sig på bred front.

– Vi har en portfölj med vad vi bedömer är den bästa utbildningsteknologin inom respektive kategori som vi arbetar med och Turnitin passar extremt väl in i det konceptet, säger Jonas Lundqvist, CTO för RepresentEdTech.

– Med Turnitin Similarity får lärarna en klar bild av var i texten det finns eventuella likheter eftersom systemet behåller originalformatet på de kontrollerade dokumenten och inte bara ett stycke text som jämförs med ett annat stycke text. Därmed blir det enkelt för läraren att förstå vad som hänt - och var det har hänt - för att kunna ge rätt feedback tillbaka till eleverna, fortsätter Jonas.

Har en hög preventiv effekt och är enkelt att integrera
Plagiatproblematiken har förvisso funnits länge men är något som förändras hela tiden så det gäller att ligga i teknikens framkant. Turnitin Similarity har en hög preventiv effekt, tar cirka 10-15 min att lära sig, är mycket kostnadseffektivt och integreras enkelt med lärplattformar.

– Allt som behövs är en licens och sedan är du redo att köra igång med ett knapptryck, avslutar Jonas Lundqvist.

Stolen ”One C” blev för drygt 10 år sedan startskottet för Green Furniture Concept och produktion av möbler som är hållbara, snygga och funktionella på riktigt. Företagets grundare Johan Berhin insåg redan vid starten att trots att möbelproduktionen skedde lokalt i Sverige luktade den bokstavligen illa, på grund av alla limmer och lacker, och att ett hållbart skifte var nödvändigt. Idag innebär Green Furniture Concept miljöriktiga möbler tillsammans med bolagets cirkulära affärsmodell en långsiktigt hållbar möbelinvestering för offentliga inomhusmiljöer.

– Jag blev förvånad över att trots att möbelproduktionen skedde i Sverige enligt gängse metoder och arbetsföreskrifter var det illa. Därför bestämde jag mig där och då för påverka och visa möbelbranschen hur en hållbar produktion kan se ut ur både ekonomisk- och miljösynpunkt, säger Johan Berhin.

En hållbar investering
One C blev till en bänkserie med ett mjukt, hållbart, modernt och naturligt uttryck i böljande former som har hittat hem i publika miljöer såsom skolor, sjukhus, järnvägsstationer och flygplatser. Designen har tagits fram för att skapa en miljö som bjuder in till både lugn och fokus men även en känsla av inspiration och respekt till materialet och platsen.

Idag strävar Green Furniture Concept efter hållbarhet enligt tre principer, genomförande, design och produktion i en cirkulär modell som sträcker sig från möblernas tidlösa design framtagen för att skapa en känsla av att vilja ta hand om möbeln till hur de på bästa sätt gör nytta i sin miljö på lång sikt.

– Vi har provat en tjänst där man hyr möblerna av oss så länge som man behöver dem och sedan tar vi tillbaka dem för att fräscha upp dem och slussar ut dem igen. På så sätt kan vi ta fullt ansvar för att möblerna alltid är i nyskick och vår kund slipper slänga pengar i sjön för möbler som slits snabbt och måste bytas ut helt. För oss är det viktigt att produktionen görs av 100 procent återvunnet och att 100 procent kan återvinnas igen för att skapa en sann långsiktig och cirkulär investering, säger Johan.

Tidlösa möbler minskar vandalismen i skolan
I skolan önskas en miljö som är mjuk, skön och inspirerande som samtidigt bjuder in till respekt. Vanligt är att de möbler som köps in till skolan är stoppade möbler delvis i textil vilka slits ut snabbt. Det kräver kontinuerliga investeringar i nya möbler som påverkar både budget och miljö. Dessutom står de möbler som är sönder ofta kvar i skolmiljön en tid innan de byts ut till nya vilket skapar en mindre trivsam plats att vara på.

– Vår design påverkar skolmiljön ganska mycket på så sätt att de har en effekt att folk sänker garden och det blir mer avslappnat och mindre vandalism. Vi har installerat ungefär 20 kilometer bänk under 10 års tid och under alla dessa år har vi kanske bytt ut 100 ribbor vilket säger mycket om hållbarheten i möbeln. Skapar man en fin plats som eleverna känner är till för dem så kommer de inte ha sönder den, menar Johan.

– Med WiFi-lyftet vill vi se till att skolorna säkrar sina nät och uppkopplingar för att möta kraven på digitala nationella prov. Samtidigt kommer de säkra upp för de ökade krav som kommer ställas på undervisning, som vi i framtiden tror kommer äga rum både i klassrummet och digitalt, berättar Anders Johansson, Försäljningschef på Cisco Sverige inom Offentlig Sektor.

Framtidens hybridklassrum
Även när pandemin är förbi kommer kravet på högkvalitativ och säker distansundervisning kvarstå, menar Anders Johansson.

– Vi ser att skolans digitalisering kommer öka kraftigt, bland annat i och med en ökad krisberedskap där skolan snabbt ska kunna ställa om till distansundervisning. I framtiden lär vi även använda oss mer och mer av digitala verktyg och lektioner kommer bedrivas i en slags ”hybridform” där även elever som inte kan vara på plats i skolan kan få möjligheten medverka på distans.

För att de här ska vara möjligt krävs det att man säkrar sin teknik, det är här Cisco som en världsledande aktör inom IT vill vara en stöttepelare. 

– Med våra tjänster och lösningar kan vi hjälpa skolan bygga upp en säker och effektiv infrastruktur som möter dagens och morgondagens stora utmaningar inom skolan. Det handlar om att uppdatera sina trådlösa nätverk, tänka på cybersäkerhet och vara förberedd, säger Anders Johansson.

• Cicsos guide till skolan:
  1. Säkra din anslutning – se till att ditt lokala nätverk samt det internet skolan är uppkopplad till har en hastighet på minst 1 GB per sekund.
  2. Uppdatera ditt trådlösa nätverk till WiFi 6.
  3. Tänk på cybersäkerhet – bland annat bör lärarens dator ha tvåfaktors-autentisering.
  4. Testa din digitala infrastruktur – är ni redo för morgondagens digitala nationella prov?

Doremir Music Research är företaget som vill ge alla möjligheten till att utveckla sin musikalitet. Tillsammans med pedagoger och forskare på Kungliga Musikhögskolan har de utvecklat ett läroverktyg som gör det möjligt: Applikationen Notysing. Genom AI-teknik för musiktolkning får elever i appen omedelbar feedback och guidas interaktivt i lärandet på individuell nivå. Musiklärare kan även följa alla sina elevers framsteg i realtid, i anslutning till läroplanen och med direkt stöd för bedömning.

– Med Notysing får musiklärare ett redskap som gör att de kan ge elever uppgifter att lösa hemifrån och få möjlighet att utvecklas på egen hand, berättar Sven Ahlbäck VD på Doremir Music Research och idégivare till Notysing.

En demokratisering av musikteori
Notysings pedagogik går ut på att alla som kan härma en ton kan lära sig sjunga efter noter Applikationen är byggd som ett spel och responsen från de elever som testat den är positiv.

En som forskar på lärandet med Notysing är Anna Backman Bister, lektor i musikpedagogik på Kungliga musikhögskolan.

– Eleverna tycker den är rolig, lättanvänd och nyttig för deras lärande. Flera lärare har även berättat att de elever som tidigare inte vågat sjunga nu har hittat sin röst, säger Anna Backman Bister och fortsätter:

– Att lära sig noter är inte ett måste för att kunna spela musik men det skapar möjligheter för framtiden, fler bör därför få möjligheten att lära sig. Man skulle kunna säga att Notysing är ett demokratiskt verktyg som gör musikteorin tillgänglig för fler.

Ökat behov under corona
Gratisappen Notysing hade man egentligen tänkt lansera senare men i och med corona valde man att tidigarelägga lanseringen. Dessutom fick man stöd av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att utveckla appen.

– Det har blivit verktyg för att möta elevers behov och fortsatt utveckla deras musikalitet, även på distans, avslutar Sven Ahlbäck.

Lenas nyfikenhet och motivation vad gäller att utvecklas i sin profession har alltid fått ett positivt bemötande, vilket resulterat i att hon har blivit en starkt drivande utvecklingsledare inom Luleå kommuns skolväsende.

– Det har alltid varit på mitt egna initiativ. Man kan inte vänta på att saker och ting ska ramla i knät på en, utan man måste veta vad man vill. Lyckligtvis har jag haft stöttande och professionella ledare; oavsett om det handlat om en kortare kurs eller ett större utvecklingsarbete. En stödjande ledare är en förutsättning för att man ska kunna utvecklas, både själv och med andra.

Har alltid kunnat motivera
Lenas fokus har sällan varit att enbart utveckla sig själv. Hon har alltid kunnat motivera hur den aktuella utvecklings- eller utbildningssatsningen bidrar till arbetet och ger mervärde både för verksamheten och kollegorna.

– På många håll kan jag tänka mig att den största utmaningen för den här sortens tillväxt är att finna utrymme. I Luleå har det dock aldrig varit ett problem – framgångsfaktorn har varit att tillsammans med kollegor och rektor organisera för tid för gemensamt arbete.

Tog filosofie licentiat-examen
Innan Lena blev utvecklingsledare hade hon en roll som matematikutvecklare. Inom ramen för den tjänsten fick hon gå en forskarutbildning, som ledde fram till en filosofie licentiat-examen inom matematik och lärande. Utan stöd från ledningen hade detta varit en omöjlighet. Förutom att kommunen beviljade utbildningen stod de också för delar av kostnaden och erbjöd Lena utrymme i sin tjänst att forska.

– Det har jag stor nytta av i min roll idag. Det har varit – och är – enormt roligt att utvecklas i sin profession och känna att arbetsgivaren tar tillvara på de kunskaper jag har. Genom att vara utvecklingsledare för grundskolan får jag använda min kompetens på ett bra sätt, avslutar hon.

Industridoktoranden inom IT, Adam Palmquist, forskar om spelifiering inom lärande. Hans forskning visar att spelifiering kan ge gynnsamma klassrumseffekter, som att engagemanget från eleverna ökar, upplevd uppmärksamhet blir bättre och att eleverna tycker att ämnet blir mer intressant. En avgörande faktor för dessa förändringar är kontinuerlig feedback – det sporrar eleverna att fortsätta.

– Detta till trots finns ännu ett motstånd mot spelifiering på vissa håll. En annan utmaning är att spelifierade verktyg ofta är elevcentrerade – det är minst lika viktigt att läraren ser en användbarhet och känner trygghet med produkten.

Går framåt i egen takt
Hos Studentlitteratur är forskningsresultaten något man har omsatt i praktiken; till basläromedlet Favorit matematik ingår det spelifierade matematikläromedlet Tomoyo.

– Tomoyo bygger på fiktiva historier, uppdelade i flera kortare avsnitt. I spelet hjälper eleven kattegojan Pim med olika utmaningar med ett specifikt mål. Varje utmaning består av flera delar, där eleverna räknar för att komma vidare i äventyret. Varje del har ett tydligt avslut, då eleven tilldelas märken som sedan byts mot saker som Pim behöver, berättar Marie Delshammar, läromedelsutvecklare i matematik.

Varje gång eleven klarar ett mål blir hen motiverad att räkna vidare. Även arbetsinsatsen räknas; också elever vars kunskaper är på en låg nivå rör sig framåt i äventyren.

– Matematiken i Tomoyo fokuserar på repetition för att öva och befästa kunskaper i elevens egen takt, genom att eleven får möta kunskapen i en ny miljö. Systemet känner av och anpassar sig till elevens nivå.

Lärande på lika villkor
Skulle eleven inte klara en uppgift får de ett försök till innan de får se det rätta svaret. Till sin hjälp har eleven ”Mentorn”, en av rösterna i berättelsen som finns till hands om de behöver stöd.

– Vi har även lagt stor vikt vid att ha en inspirerande och lustfylld grafik med stor variation. Själva uppgiftskorten är dock grafiskt rena för att underlätta för elever som distraheras av störande element. I förlängningen handlar det om att skapa likvärdiga förutsättningar för lärande åt alla.

Av samma anledning finns möjligheten att få allting i spelet uppläst, att hitta hjälp på baksidan av varje uppgiftskort, att titta på korta, förklarande filmer eller gå igenom olika mattebegrepp.

– Vi rekommenderar att använda Tomoyo som en del av matematikundervisningen. Läraren har tillgång till viktiga verktyg för att följa elevernas arbete, men behöver inte styra något, utan eleven loggar in och fortsätter där de slutade.

Marie berättar att utvecklingen av Tomoyo krävde en omfattande projektgrupp. Både läromedlet som helhet och dess enskilda element har sedermera utvärderats i målgrupperna.

– Vi fick oerhört bra input av både elever och lärare. Dessa insikter har varit värdefulla och ligger till grund för vårt arbete med att ta fram Tomoyo för mellanstadiet. Vi står helt enkelt inför en spännande utveckling, avslutar Marie.

Läs mer om Tomoyo hos Studentlitteratur.se