För Ekerö kommun och många andra handlade inte våren 2020 om att hantera den vanliga, traditionella verksamheten. Det kom istället att primärt handla om att ställa om och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Johannes Pålsson är förvaltningschef på Ekerö kommun och berättar att de sett utifrån ett verksamhetsperspektiv lyckades tämligen bra.

– Under hösten kom vi äntligen igång med våra projekt, men då från distans. Vi kunde påbörja mer utvecklingsarbeten och det kändes väldigt bra att det kunde genomföras, även om det till en början kanske inte riktigt blev samma kvalitet jämfört med att göra det fysiskt.

Samtidigt är han tacksam över att pandemin inte skedde för cirka fyra, fem år sedan.

– På senare år har vi byggt ut it-tätheten på våra skolor, vilket har gjort att vi kunnat bedriva undervisning och ha möten på distans på ett bra sätt. Hade vi behövt göra det innan det så hade det förmodligen inneburit en katastrof.

Satsar på kompetensutveckling
En av satsningarna som man kommer fortsätta arbeta med är Lärarakademin. Dess syfte är att en lärare från varje skolenhet i kommunen deltar i en kompetensutvecklingssatsning på totalt tio dagar, med fem olika teman.

Jessica Forsström är förstelärare och facklig representant och berättar att flera teman som de behandlar under de tio dagarna handlar mycket om ledarskap: retorik, maktspel och olika delar som gör att man blir en bättre ledare.

– Utöver det har vi jobbat med hur man hanterar ”icke-vilsamma” elever, och hur man kan höja deras lägstanivå. Nu har vi precis avslutat den första omgången, och omgång nummer två börjar i höst, säger hon.

Hon berättar även att de kan se goda resultat tack vare Lärarakademin.

– Många enheter har jobbat vidare med till exempel lektionsdesign. Jag kan inte tala för alla men på min egen enhet kan man se väldigt bra effekter av detta.

Gjorde egen bok
På Ekebyhov Grundsärskola har förbättringsarbetet fått oväntade och spännande resultat. Åtta elever har genom sina erfarenheter av övergången från grundskola till grundsärskola författat boken ”Judith och muppskolan”, med hjälp av metoden kollektivt skrivande. Klassen med de åtta eleverna har en majoritet som tidigare gått i grundskola, berättar biträdande rektor på skolan, Denice Sverla.

– De har skrivit individuella texter som har lästs upp, diskuterats och brainstormats. Sen skapade de en huvudkaraktär som då är Judit; en blandning av alla nuvarande elever. Hon är en person som är åtta personer, och läsaren får sin story genom henne.

– Det är fantastiskt att de har gett ut en bok som i skrivande stund sålt 470 exemplar, men det är ännu mer fantastiskt att den har en sådan enorm betydelse för målgruppen i sin helhet, och det visar att alla individer kan prestera. Det handlar om vilka förutsättningar vi ger våra elever för att visa vad de faktiskt kan, säger Denice Sverla och avslutar:

– Vi tryckte 1000 exemplar, nu har vi redan tryckt 1000 till. Vi får en enorm respons på sociala medier där många blivit väldigt rörda av boken, och många känner igen sig väldigt mycket.

Vill du ha mer information?

Flera aktuella rapporter visar att psykisk ohälsa hos barn och unga ökar, och att den psykiska ohälsan tilltagit ytterligare i samband med restriktioner under pandemin. Anna Carlsson, chef för centrala elevhälsan i Karlstads kommun, berättar om en storsatsning för att stärka den psykiska hälsan hos unga. En satsning som grundas i ett redan långsiktigt arbete.

– Vi behöver ligga steget före och den hälsoutbildning vi nu startar är ett sätt att bli ännu bättre på det förebyggande arbetet, säger hon.

Mer än 1000 timmar hälsoutbildning
Utbildningen ska ges till samtliga elever i Karlstads kommuns grundskolor och består av tre färdiga lektionspass kring fysisk och psykisk hälsa. Lektionerna garanterar likvärdighet på alla skolor och blir underlag för att fortsätta arbetet på egen hand. Även elevernas vårdnadshavare får tillgång till vissa delar av utbildningen.

– Vi pratar om hur man hanterar motgångar och hur man tar hand om sig själv. Eleverna får kunskap och råd om kost, sömn, fysisk aktivitet samt vikten av balans mellan olika hälsofrämjande aktiviteter - så att till exempel skärmtid inte tar överhanden, säger Marie Hammarberg, nätverksledare för skolkuratorerna.

Hälsa och lärande går hand i hand
Att gå ut grundskolan med godkända betyg är en av de mest betydande skyddsfaktorerna för framtida hälsa som helhet. Därför arbetar Karlstad med tidiga insatser som rätt stöd i rätt tid, en förstärkt elevhälsoorganisation och utökad studie- och yrkesvägledning.

– Livet består ju av både med- och motgångar. Stress och oro är jobbiga, men naturliga känslor som vi behöver hitta sätt att hantera. Genom utbildningen får eleverna kunskap och verktyg för att kunna påverka sin egen hälsa både nu och i framtiden, säger Anna Enström, skolöverläkare.

Läs mer om Karlstads arbete här

Hur ser framtidens förskola och skola ut? Och vilka nya krav och förväntningar kommer att ställas på utbildningsområdet framöver? Det är bland andra dessa frågor programmet En smartare skola ställer sig i sitt uppdrag. Programmet, som stäcker sig fram till och med höstterminen 2023, har som uppgift att samordna och genomföra ett antal större och mindre projekt kopplat till digitalisering och utveckling inom utbildningskontoret i Värmdö kommun.

– En smartare skola är verkligen en spännande transformationsresa med sikte på framtidens lärande, som vi gör tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Vi vill på sikt kunna erbjuda en av Sveriges bästa utbildningar, med bred likvärdighet och en hög måluppfyllelse för barn och elever. Samtidigt vill vi också möjliggöra för medarbetarna att kunna lägga mer värdeskapande fokus på sitt grunduppdrag; att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning, berättar Ingmarie Lagne och Mats Lundström, skolchefer förskola/skola, Värmdö kommun.

En smartare skola ska bland annat resultera i en upphandling av ett gemensamt digitalt ekosystem, genomförandet av en pappersfri skolstart och arbete kring förbättrade skolprocesser. Fokus i alla projekt ligger på att samla, utveckla och erbjuda smarta, flexibla och enkla lösningar, processer och funktioner, som underlättar vardagen för elever, vårdnadshavare och skolpersonal i Värmdö. Den uttalade formella målsättningen för programmet är att säkerställa att den nationella digitaliseringsstrategin uppfylls samt att skapa förutsättningar för utbildningskontoret att verka i sin beslutade vision ”100 av 100”, där varje barn, elev och medarbetare når sin maximala utvecklingspotential i en möjliggörande organisation.

Digitala utbildningsverktyg har funnits länge och har traditionellt inneburit att deltagarna fått ta del av information för att sedan göra uppgifter och svara på frågor.
Den tekniska utvecklingen har skapat nya möjligheter.

– Vi går mot mer samskapande av innehåll. Inom vuxenpedagogik kan man förlita sig på deltagarnas samlade erfarenhet och kunskap, och dra nytta av det som kallas socialt lärande. Det är en pedagogik som skulle kunna användas i större utsträckning både inom undervisning och organisationsutveckling, säger Louise von Matern.

Alla i gruppen bidrar
Socialt lärande i digitala miljöer påminner om hur kommunikation sker på sociala medier, där alla kan bidra genom inlägg i diskussioner som andra sedan kan utveckla. Skillnaden är att den som har rättigheter som administratör också kan facilitera interaktionen, som att öppna, stänga och fördjupa samtal.

När informationen som deltagarna delar är digitaliserad öppnas nya möjligheter för efterbearbetning. Deltagarna kan aktiveras att leta efter likheter och skillnader, och kan ta hjälp av AI-funktionalitet för att sammanfatta och skapa innehållskluster.

– Forskning visar att 20 procent av allt lärande sker i interaktion med andra. Med Howspace kan vi skapa dialog och aktivera reflektion, både enskilt och tillsammans. Deltagarna förstår intuitivt hur de ska bidra med text, bild och videor, berättar Louise von Matern.

Enkelhet viktigt
Även för lärare är enkelheten viktig för att de ska känna sig motiverade att använda digitala verktyg i undervisningen.

– Man ska inte behöva förlita sig på sin tekniska kollega för att komma igång. Är det enkelt blir det också roligt, avslutar Louise von Matern.