Tyvärr finns det idag en missuppfattning att kvinnojouren bara är ett skyddat boende. Roks kvinnojourer är så mycket mer. Via en kvinnojour kan tjejer och kvinnor träffa andra med liknande erfarenheter av att leva i en relation där hon utsätts våld, få samtalsstöd och stöd i en rättsprocess, hjälp med att fylla i papper till myndigheter och om det behövs även hjälp med skyddat boende. De som jobbar på jouren har alltid tystnadsplikt och kvinnan eller tjejen som vänder sig dit har rätt att vara anonym.

– Eftersom kvinnojourerna är ideella så kan vi hjälpa till med många saker som en myndighetsperson eller kommersiell aktör inte kan.  Vi ser och lyssnar på kvinnan och stöttar henne oavsett de val hon gör. Om hon har ett trauma som kräver exempelvis psykolog eller läkare så kan vi hjälpa henne att hamna rätt, om hon själv vill. Vi på Roks ger kvinnan redskap och sammanhang till att förstå sig själv och sin situation så att hon med sin egen insikt kan välja att agera, säger Jenny Westerstrand, Ordförande Roks.

Ovärderligt nätverk i lokalsamhället
Sedan 1984 har Roks byggt ett ovärderligt nätverk i lokalsamhällen runt om i Sverige.

– Många våldsutsatta kvinnor som kommer till oss känner sig ensamma och därför är det viktigt att lyfta att det hos oss bildas ett stöttande nätverk runt kvinnan. Vi har många år av kunskap och erfarenhet, vi är alltid lojala med kvinnan och dömer henne aldrig. Vi är hennes stöd när hon vill, säger Jenny Westerstrand.

Kort info om två av Roks ca. 90 jourer:

Norrtälje Kvinnojour Snäckan
www.norrtaljekvinnojour.se

Kvinnojouren Snäckan i Norrtälje har funnits i 30 år och har även en tjejjour. Snäckan har en jourtelefon som är öppen alla årets dagar mellan kl. 8–22 och tjejjouren har en chatt varje måndagskväll och nås även via mejl.

Kvinno- och tjejjourer är viktigt då vi har en annan kunskap och erfarenhet av mäns våld mot kvinnor än Socialtjänsten till exempel. Att vi förstår kvinnan och inte dömer henne är viktigt då det bidrar till att faktiskt våga söka stöd och hjälp. Hos oss finns en självhjälpsgrupp med kvinnor som hjälper varandra med tips och råd, att byta erfarenheter på det sättet är en hjälp som inte kan köpas för pengar.

Tranås kvinnojour Helga
www.kvinnojourenhelga.se

Tranås kvinnojour Helga har funnits sedan 1989 och har en öppen verksamhet centralt i Tranås och två skyddade boenden. Till våren 2022 hoppas vi kunna öppna vår tjejjour Vilda igen.

Vi är ett systerskap och hjälper de kvinnor som söker sig till oss med allt från samtalsstöd till myndighetskontakt. Vi tycker att det är viktigt med kvinno- och tjejjourer eftersom det finns många fördomar att söka hjälp via myndigheter och tröskeln är lägre att att vända sig till en kvinnojour. Vi som är aktiva i jourer gör saker tillsammans, vi tar del av Roks utbildningar och bygger upp en trygg plats både lokalt och i det stora nätverk av jourer som finns i hela Sverige.

Att Viksjö Gård och Behandlingshem är annorlunda märks redan under den första behandlingsdagen. De flesta ungdomar anländer tillsammans med en eller flera familjemedlemmar eller andra vuxna, som sedan stannar kvar i ett par dagar i familjelägenheten. Samarbetet med de närstående är en av verksamhetens grundbultar.

– Det familjeterapeutiska perspektivet är centralt. Hos oss kommer psykiatrisk diagnostik i andra hand. Först kommer familjen och en förståelse av ungdomens sammanhang. För att förstå både ungdomarnas och familjernas svårigheter arbetar vi med livslinjer som även följer föräldrarnas historia, beskriver Markus Dencker, leg. psykolog samt familje- och miljöterapeut på Viksjö Gård.

Viksjömodellen utformades under 1980-talet i nära samarbete med den norske psykologiprofessorn Erik Larsen, en pionjär inom miljöterapi. Behandlingsmodellen bygger på hög kompetens hos personalen, vilket lyfts fram i vetenskapliga studier som en förklaring till de dokumenterat framgångsrika behandlingarna.

”En del av förklaringen till Viksjö Gårds goda resultat är att man har en ovanligt välutbildad personal, en mycket bra arbetsmiljö och en arbetsorganisation som medger inflytande och skapar en stark ansvarskänsla inför det egna arbetet.”

(Ur studien Armelius et al., 1999)

Hög kompetens under dygnets alla timmar
Viksjö Gård har tretton heltidsanställda socionomer och psykologer. De arbetar inte bara i sina roller som individualterapeuter, familjeterapeuter och ärendeansvariga. Det är även de som är miljöterapeuter under kvällar, nätter och helger. Ungdomarna har tillgång till hög kompetens under dygnets alla timmar och det ger också personalen en bredare bild av ungdomarnas svårigheter än om umgänget begränsats till familjeterapin och de individuella samtalen.

Markus Denckers engagemang går inte att ta miste på. Utöver sin roll som terapeut på Viksjö Gård och två års erfarenhet från BUP har han även författat trilogin Psyk 22 – om familjer, psykologi och psykiatri – samt en artikelserie om föräldraskap och psykiatri i nättidningen Kvartal. Hans texter präglas till stora delar av samma synsätt som man har på Viksjö Gård.

I artikelserien i Kvartal beskriver han konsekvenserna av den ökande diagnosticeringen och medicineringen. Han resonerar också kring varför tendensen att vilja skydda barn och ungdomar mot allt de upplever som obehagligt ofta blir en björntjänst. Lär man sig inte att hantera svåra känslor blir livet en utmaning. Att undvika allt som bränner kan dessutom urholka de nära relationerna.

– Vi arbetar med att lära ungdomar att hantera svåra känslor och erfarenheter inom trygga och trovärdiga relationer. Personalen är nyckeln, ungdomarna och deras föräldrar ska kunna lita på att vi gör det vi sagt att vi ska göra. Med tanke på att Viksjömodellen använts framgångsrikt i mer än 30 år så är det tydligt att vi gör något som fungerar, konstaterar Markus Dencker.

Många människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Erikshjälpen Second Hand erbjuder praktikplatser för personer som vill testa sin arbetsförmåga, lära sig något nytt och utvecklas – saker som förhoppningsvis på sikt leder till nya chanser i arbetslivet.

– Genom våra butiker ger vi människor möjlighet att ta tillvara på plagg och prylar och skapar förutsättningar för dem att älskas igen. Det är lika självklart för oss att inte bara ge prylar, utan också människor, en andra chans. Det är många som genom åren tagit första steget till en nystart i livet tillsammans med våra medarbetare, berättar Jan Newman, arbetsmarknadskoordinator på Erikshjälpen.

Erikshjälpen har tre mål med butiksverksamheten. 

– För det första ett överskottsmål, det vill säga att vi ska sälja så mycket som möjligt så att verksamheten bidrar med medel att stärka och hjälpa barn i Sverige och andra delar av världen. För det andra ett miljö- och hållbarhetsmål – vi främjar ju en bättre miljö i och med att gåvorna säljs och används minst en gång till. För det tredje ett socialt mål som handlar om att butikerna ska vara varma och öppna gemenskaper för dem som arbetstränar – de ska uppleva att de får en personlig utveckling och samtidigt stärka sina chanser på arbetsmarknaden. 

Detta tredje mål ger indirekt många barn i utsatta livssituationer i Sverige en tryggare vardag. Enligt Erikshjälpens egna beräkningar, utifrån hur många praktikanter man tar emot varje vecka i kombination med hur många föräldrar som är arbetslösa, får omkring 2 000 barn indirekt del av insatserna. 

– En förälder som praktiserar hos oss får en meningsfylld sysselsättning. Det ger en positiv effekt till hela familjen. Praktikanten får ökad självkänsla, lättare att fatta beslut och blir gladare. Samtidigt får barnen föräldrar med fasta rutiner och fler vänner. Det känns bra att kunna skicka hem den föräldrakraften till familjer, säger Jan Newman.

Den kommunala sociala välfärden står inför stora utmaningar. I Sverige har vi en åldrande befolkning samtidigt som vi lever allt längre. Det gör att nya lösningar måste tas fram som effektiviserar och underlättar kommunernas arbete samtidigt som de behöver erbjuda kommuninvånarna nya tjänster.

Nya digitala ekosystem förbättrar brukarens livskvalitet
Pulsen Omsorg utvecklar SaaS-lösningar för socialtjänsten och privata vårdgivare. I det ekosystemet kommer brukarens behov och önskemål att stå i centrum utifrån möjligheterna att i hög utsträckning vara delaktig i sin egen vård och omsorg och ha makten att styra över sin egen tillvaro.

Om brukaren utöver den beviljade insatsen önskar mer tid med hemtjänstpersonalen, kanske för extra städning eller bara social samvaro, ska de med några knapptryckningar kunna göra en beställning utöver vad kommunen är skyldig att tillhandahålla. Inom ramen för Pulsen Omsorgs ekosystem skulle brukaren kunna addera nya tjänster som levereras av olika samarbetspartners.

– Vi tror på att ta steget ut till den enskilde och ge mer medbestämmande och makt genom att erbjuda bättre valmöjligheter utifrån behov. Vårt ekosystem har de bästa förutsättningarna för att möjliggöra detta, säger Monica Hennum, Product and Consultant Manager på Pulsen Omsorg, och tillägger:

– Vi ser framför oss en välfärd som levereras i många olika former och av olika aktörer. Till exempel kan vi integrera brukarens smarta klocka, hemlarmet och olika smarta medicinska produkter i vår plattform.

AI motorn i framtidens ekosystem
Precis som inom många andra områden kommer AI att kunna förändra omsorgen i framtiden. AI baseras på data och för att ta tillvara på möjligheterna måste det till förändringar kring hanteringen.

– Inom vård och omsorgssektorn så begränsar lagstiftning och systemens förmågor att kommunicera med varandra ett effektivt datautbyte. När de regulatoriska förutsättningarna är på plats kan vi med hjälp av AI förhindra felaktiga beslut, få stöd och guidning kring att välja insatser samt få verktyg att planera hemtjänsten smartare och effektivare, avslutar Monica Hennum.

Om oss

Magnus Skebäck, VD
Magnus har en lång bakgrund inom techbranschen där han haft ledande positioner inom olika IT-konsultbolag och arbetat med digitalisering inom olika branscher. Han brinner för att skapa värde hos kunden och att vara med och förändra framtidens välfärd.

Monica Hennum, Head of Product & Consultant Management
Monica har gedigen erfarenhet av produktbranschen där hon i olika roller arbetat med att implementera och utveckla verksamhetssystem.  På Pulsen Omsorg arbetar Monica med att säkerställa att bolaget bygger ett ekosystem av smarta och innovativa tjänster med användarvänlighet och användarupplevelse i fokus.

Trygghetscentralen, som drivs av Tunstall, bidrar till att cirka 79 000 äldre och kroniskt sjuka kan bo kvar hemma längre.

Via trygghetstelefon och en larmknapp på handleden kan vårdtagaren kommunicera med Trygghetscentralen dygnet runt. Här erbjuds även Digital tillsyn via kamera vilket ger ökad trygghet, samtidigt som hemtjänsten sparar värdefull tid. Med ny teknik kan vårdnadstagaren själv mäta sina värden, vilket minskar antalet sjukhusbesök. Dessa tjänster finns även på särskilda boenden.

– Trygghetscentralen med cirka 150 anställda i Örebro är hjärtat i vår verksamhet. Våra operatörer tar dagligen emot cirka 11 000 samtal och fungerar som ett viktigt stöd för hemtjänsten och kan vara en direktlänk till akutsjukvården, berättar Johan Lenander, Tunstalls vd.

Tunstall har drivit Trygghetscentralen i mer än 20 år. För cirka ett år sedan drabbades verksamheten av en incident i samband med ett nödvändigt larmplattformsbyte. Flera kommuner och vårdnadstagare drabbades.

– Det var tufft och allvarligt. Både våra äldre och personal i omsorgen drabbades hårt, vilket vi djupt beklagar. Det visar att även vi som stor och seriös aktör kan ställas inför stora utmaningar. Vi har lärt oss mycket av händelsen och har förbättrat både organisation och teknik så att verksamheten fungerar väldigt bra.

Johan menar att Trygghetscentralen blir ännu viktigare i framtiden då antalet äldre ökar. Tunstall förbereder därför nästa generations tjänster för vård och omsorg.

– Vi inkorporerar big data och artificiell intelligens i vår teknik. I knappen som vårdtagaren har adderas komponenter som kan upptäcka förändringar i personens värden. Ökad fallrisk kan upptäckas och förhindras. Målet är en välfärdsteknik som är enkel att använda för vårdpersonal, äldre och anhöriga.

Enligt Johan är välfärdsteknikens roll att skapa värde och öka individens oberoende.

– Våra tjänster går från att vara reaktiva till att bli mer proaktiva. Hemtjänsten kan då fokusera sina resurser på det som de är bäst på – att ta hand om de äldre och kroniskt sjuka.

Om synskadade får bättre möjligheter till ledsagning genom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och större rätt till färdtjänst enligt Färdtjänstlagen, skulle deras livskvalitet höjas.

I dag begränsas synskadades rättigheter därför att tolkningen av dessa lagar har förändrats. 

– LSS har ett tydligt syfte, nämligen att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Ändå nekas fler och fler stöd till sådant som de flesta ser som självklart: att ta sig ut, handla, läsa sin post eller gå till tandläkaren. Sedan 2009 har antalet beviljade fall minskat med 38,5 procent, säger Niklas Mattsson.

Ledsagare kan bli dyrt
LSS är en rättighetslag. Det betyder att om den som uppfyller kriterierna har rätt att få stöd enligt lagen utan extra kostnad. Om istället Socialtjänstlagen tillämpas kan synskadade få en ledsagare men då till en kostnad som kan ligga på 250 kronor eller mer per timme.

– Det kommer att bli dyrt. Vi vill att lagen ändras så att det tydligare framgår att synskadade omfattas av LSS och att vi därmed kan få en ledsagare kostnadsfritt, säger Niklas Mattsson.

Brist på färdtjänst drabbar synskadade
En annan fråga är färdtjänsten, där Synskadades Riksförbund menar att synskadades rättigheter har försämrats.

– Av någon anledning har kommuner och regioner som beviljar färdtjänst under senare år gett synskadade avslag, utan att Färdtjänstlagen har ändrats. Man har börjat göra en annorlunda bedömning, säger han.

Niklas Mattson uppmanar allmänheten att hjälpa till att påverka beslutsfattarna, genom att bland annat skriva på namnlistor.

– Nu låser man in synskadade i sina hem. Vi får inte samma möjlighet att komma ut för att göra saker som andra kan. Begränsar man också färdtjänsten så slår man verkligen undan fötterna för våra medlemmar. Ge oss rätt till färdtjänst och LSS så att vi kan leva våra liv som alla andra, avslutar Niklas Mattsson.

Idag upphandlar Adda Inköpscentral ramavtal för fyra olika placeringsformer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg: HVB för vuxna, HVB för barn och unga, Konsulentstödd familjehemsvård samt Stödboende.

Branschen inom dessa placeringsformer är stor och har ett brett utbud av olika inriktningar och arbetssätt för att tillgodose de individuella behov som finns. De kommuner som väljer att ansluta sig till de nationella ramavtal som Adda Inköpscentral ansvarar för får stöd hela vägen. Konkret innebär det att Adda Inköpscentral genomför upphandling, uppföljning och håller det digitala stödet för placeringar, urvalsdatabasen, uppdaterad.Den senare ger detaljerad information om vad varje verksamhet erbjuder avseende bland annat bemanning, kompetens, metoder och pris vilket gör det lättare att jämföra verksamheterna.

– Att upphandla, följa upp och förmedla överenskommen kvalitet och pris tar stora resurser i anspråk för Sveriges kommuner. Syftet med urvalsdatabasen är att snabbt och enkelt få jämförbar information om respektive verksamhets kvalitet och innehåll. Urvalsdatabasen ska vara en handläggares främsta verktyg för att underlätta placeringsprocessen utifrån ramavtal. I databasen finns därför stöddokument såsom mallar för placeringsavtal och information om de krav som ställts i ramavtalet, berättar Frida Skårner.

För att bibehålla kvaliteten och skapa förutsättningar för en rättvis konkurrens följer Adda Inköpscentral kontinuerligt upp de upphandlade verksamheterna. Man säkerställer att rutiner och processer finns på plats och kontrollerar att det finns förutsättningar att uppfylla ramavtalens krav – exempelvis att personalens kompetens överensstämmer med vad som utlovats, att efterfrågade rutiner och processer finns på plats samt att alla skatter och avgifter är betalda.

Adda Inköpscentral är idag – med cirka 109 unika kommuner som använder något avtal inom sociala tjänster – den största aktören för samordnad upphandling inom de fyra ramavtalsområdena.

– Vi för en kontinuerlig dialog med kommuner, SKR, myndigheter, branschen och andra sakkunniga för att ramavtalen ska skapa så stor nytta som möjligt för Sveriges kommuner. Vi vill stötta socialtjänsten i sitt viktiga arbete med placering av barn, unga och vuxna och ser fram emot spännande diskussioner under socionomdagarna, säger Frida Skårner.

Läs mer

Undersökningen visar att 60% av unga 16-20 år har använt kondom i samband med sex de senaste 12 månaderna, vilket är fler än i åldersgruppen 21-35 år, där motsvarande siffra är 46%. Det är också den högsta användningen sedan 2009 då RFSU började mäta detta.

– Unga är bra på att använda kondom, konstaterar Pelle Ullholm.

Han förklarar detta med en attitydförändring i samhället, där unga tenderar att kommunicera bättre om att använda kondom, men också att de är mer lyhörda för sin partners önskemål och känslor.

Allt fler begär samtycke
Undersökningen visar att 33% av unga i åldersgruppen 16-20 år frågade eller bad om samtycke senaste gången de hade sex med en ny partner, jämfört med bara 19% än de något äldre, i gruppen 21-35 år. 2020 var siffran 25% för gruppen 16-20 år.

– Vi har märkt att samtalet kring kondom idag handlar mycket om samspel och vad ens partner vill, jämfört med tidigare då kondomanvändning mer handlade om könssjukdomar och oönskade graviditeter. Förbättrad kommunikation får helt enkelt fler unga att använda kondom, säger han.

Denna beteendeförändring har fått skjuts av händelser som Metoo, samtyckeslagen och kampanjen #prataomdet om sexuella övergrepp.

På RFSU har man i snart 90 år arbetat med sexualupplysning, genom informationsförmedling i skolor och andra miljöer där unga finns, och numera digitalt, på sajter som dearcondom.org men också med en ny digital metodbank som riktar sig till lärare för sin undervisning.

På RFSUs Youtube-kanal ”RFSUredaktion” finns mängder av material på olika teman och språk som kan ses och laddas ned över hela världen.

Ett fokus nu för RFSU är att ytterligare minska det så kallade kondomglappet, alltså skillnaden i hur ofta man har som mål att använda kondom och hur det i realiteten blir.

– Vi ser att glappet minskar utan att ambitionen sjunkit. Det är en bra trend som vi hoppas ska fortsätta, avslutar Pelle Ullholm.

Socialtjänsten ringer ofta till Egna Ben med önskemål om att placera ungdomar. Det kan handla om unga med psykisk ohälsa, erfarenhet av kriminalitet eller lång placeringshistorik. Då gäller det att hitta rätt stöd.

– Vi har upplevt en ökning inom denna målgrupp. Många unga behöver vår hjälp. Därför riktar vi våra insatser till att vidareutbilda familjer som vill göra verklig skillnad för unga som inte fått de bästa förutsättningarna i livet, säger Moses Eshetu, verksamhetschef IOF Familjehem och Stödboende på Egna Ben. 

De kan behöva stöd i familjer, på dygnet runt-boende eller i ett mer självständigt stödboende.

– Att vara med och se till att en ung person kommer på rätt väg i livet är stort för alla inblandade, säger Moses. 

Egna Ben söker nu efter fler familjer som vill öppna sitt hem för dessa unga, och bli behandlingsfamiljer.

Familjerna erbjuds utbildning
Det som krävs utöver engagemang, närvaro och trygghet är att familjen – eller individen – har plats hemma för att ta emot en placering. Den ideala familjen består av två vuxna, med äldre eller utflugna barn, så att tid och fokus finns för den unge. Många går ner i tid på jobbet, men det är inget måste. 

– Tidigare erfarenhet av stöd- och behandlingsarbete med unga, kombinerat med adekvat utbildning från oss är en bra grund för att bli behandlingsfamilj, säger Moses Eshetu.

Ersättning och omkostnadsersättning utgår för det stöd som familjen erbjuder.

Egna Ben söker också efter nya kontaktpersoner till stödboenden. I stödboenden bor unga människor i egna lägenheter. De har en hög grad av självständighet, men behöver en hjälpande hand den sista biten.

 – Det kan handla om att hjälpa dem att söka jobb, ställa sig i bostadskö eller bara finnas till som stöd vid kontakter med myndigheter eller företag, avslutar Moses Eshetu.